Outlander

- Tidigare: - Ian!

- Jag går inte i land utan unge Ian. - Vi kommer att hitta honom.

- Fergus. Marsali? Vad gör du här? - Fergus och jag är gifta.

- Du ska hem. - Jag säger att Fergus legat med mig.

Du deltar i din morbrors smuggling. Var gömmer han spriten?

- De skjuter på oss. - De tänker borda oss.

- Vi drabbades av skeppsfeber. - Det är tyfoidfeber.

- Jag kan inte få det. - Du ska tillbaka hit.

Varför rör vi på oss? Ni kan inte kidnappa mig så här!

Ni kan vara vår enda chans.

Vad har du för dig med kocken?

Nypon, kryddnejlika, lavendel och apelsinskal till Marsali.

Det kanske förvånar er, men hytten luktar slagvatten.

Jag vill göra intryck på henne.

Varför får jag känslan att det är mig du vill göra intryck på?

Milord.

- Porpoise ger sig iväg. - Ja, på en helvetesresa.

De har min hustru. Varför följer vi inte efter?

Upp i riggen! Hissa segel!

- Lyd inte ordern! - De har tagit Claire!

Bara storseglet. Kurs sydsydväst.

- Det är inte nog med segel. - Mer är inte säkert.

- De kommer undan, för tusan! - Porpoise har hundra sjuka ombord.

Kapten Leonard behöver en kirurg.

Han har hissat alla segel för kortast möjliga färd.

Han överlämnar henne till oss i Jamaica.

- Gick ni med på det? - Han sände ett meddelande till mig.

När en kapten med 74 kanoner ber om en kirurg lyder man.

Jag har mer än er hustru att tänka på, mr Fraser.

Min hustru!

Säg åt era mannar att stoppa undan knivarna.

Gör som han säger.

- Jag vill ha henne inom synhåll. - Vi seglar i vår takt, och säkert.

Mr Warren, grip mr Fraser och för ner honom.

Jag behöver mer plats åt de smittade mannarna.

När däcket är rent ska de sjuka vara här.

- Var ska resten sova? - På andra ställen.

Vi måste utnyttja allt utrymme. Ingen sovande får nudda nån annan.

Varje yta måste rengöras. Tyfoidfeber sprids av händer-

- eller mat infekterad av urin eller avföring.

Då kommer vi alla dö. Det är skit överallt.

Lyckligtvis, mr Jones, är det mesta spyor. Sätt igång!

- En kvinnlig doktor ger mig order. - Vad sa ni?

Inget, sir.

Det är kaptenens order, Jones. Lyd doktorn och visa henne respekt.

Ja, sir.

Vi behöver mer luft här nere. Den är dålig.

Tack, mr Sullivan. Ingen passerar utan att doppa händerna.

- Varför doppar vi händerna i rom? - Vi har inte ren alkohol.

- Vad gjorde ni? - Provsmakade. Den går till spillo.

Alkoholen dödar det som sprider febern, mr Pound.

Doppandet rengör händerna. Munnen gör dem orena igen.

Om ni är smittad kan ni sprida det genom att ta på nåns mat eller hand.

Var snäll och doppa dem igen.

Jag hade varit på Porpoise mindre än en dag.

Högst 50 sjömil skilde mig från Jamie-

- men det kändes nästan som de 200 åren.

Men jag var glad att han inte var här.

Han hade inte gått säker för tyfoidfebern som rasade.

Jag ordnade en hatt, frun.

- Solen kan vara skoningslös. - Tack.

Skulle det hjälpa om nån kan göra ren alkohol av rom?

Ni lär er snabbt, mr Pound.

Vi har två man från Old Tolbooth, fängslade för whiskydestillering.

- Jag kan be dem bygga en apparat. - Gör det. Det blir inte populärt.

Jag ska prata med pursern om halva romransoner.

- Mannarna kommer inte gilla det. - Föredrar de att dö?

Pomandern stoppar inte febern, mr Overholt. Alkohol kan göra det.

Vad hindrar de två sluskarna från att dricka det?

En soldat kan bevaka dem.

Kaptenens order. Ge doktorn det hon vill ha.

Vi är bara 250 league från Jamaica. Det går att göra det.

- Hur många tunnor vill ni ha? - Hur många mannar ska jag rädda?

Nu till maten.

Du bör kunna behålla det. Kokad getmjölk och krossade kex.

Mår ni bättre, mr Owens?

Ni får vidröra de sjuka, mr Pound.

Men ni får inte ta på ert ansikte, håret eller kläderna.

- Inte förrän ni sköljt händerna. - Ja, frun.

- Hur gammal är ni, mr Pound? - 14 år, frun.

- Vilket är ert förnamn? - Elias.

- Får jag säga det? - Kaptenen kan misstycka.

- Man säger inte så i flottan. - Jag ska vara flottan offentligt.

Om vi ska arbeta ihop är det lättare med förnamnet.

- Hur länge har du varit till sjöss? - Sen jag var sju år, frun.

Min morbror för befäl på Triton, jag fick en koj.

Jag är med på Porpoise enbart den här färden.

Du är en mycket imponerande ung man.

Det där är Jim Quigley, frun. En vän. Vi är från samma stad.

- Tre till är smittade, frun. - Lägg dem där borta.

- Stanna kvar och hjälp till. - Ja, frun.

Kirurgens journal? Javisst. Jag tog hand om den när han dog.

- Jag vill veta när det började. - Det var för fyra veckor sen.

- Här, Ben Cole. - Cole.

"Sjuk den här morgonen. Huvudvärk, magont, hosta, feber."

Steven Cory, samma sak.

Två till nästa dag. MacMorrow och Enthwhistle. Samma symptom.

- Vad betyder anteckningen? - Timmerman.

Åt de i samma rum?

Sjukdomen sprids via händer och mat. Var åt de?

- I snickeriet. - Jag vill prata med de överlevande.

Deras namn finns här.

- Vad betyder det där? - Begravda till sjöss, frun.

- Alla? - Ja.

Utom en. Joe Howard.

- Är han sjuk nu? - Nej, han blev aldrig sjuk.

Han förflyttades och är i kabyssen nu med mr Cosworth, vår kock.

- Jag mår bra. - Som ni ser är Howard inte sjuk.

- Hur kan han vara smittkällan? - Han kan ha sjukdomen och smitta.

Hon pratar gallimatias. Mina kärl används till vattenkokning.

Vi får bara halva romransonen.

- Till vilken nytta? Mannarna dör. - Därför att smittkällan serverar mat.

Jag avstår inte min sista assistent för den där kvinnans dumma infall.

Det är inte dumheter.

Verkligen, kapten? Man är sjuk eller frisk, som alla ser.

Att vi inte förstår det gör det inte mindre omättligt. Vi måste tro henne.

Väbel! Lås in den här mannen.

- Vad har jag gjort? - Det är för att skydda mannarna.

Jag hoppas ni har rätt, fru Fraser.

Fem minuter.

Hur mår ni, milord? Det ser trångt ut där inne.

Jag är van vid insidan av en cell, Fergus.

Men inte en flytande.

Milady klarar sig, milord. Ni sa att hon inte kan få sjukdomen.

Det finns mer än sjukdom ombord på det fartyget.

Det finns 300 män.

Jag har förlorat henne en gång, Fergus.

Jag klarar det inte en gång till.

Ge mig nycklarna.

- Nycklarna, milord? - Har du glömt att du är ficktjuv?

Ta Raines nycklar och släpp ut mig. Vi kapar fartyget, hissar alla segel.

Myteri? Det går inte, milord.

- Besättningen kommer inte lyda er. - Några kommer att göra det.

Dumez och Girard tjänar Jared. Vi har Willoughby, Lesley och Hayes.

- 7 mot 20. Vi förlorar. - Övertyga fler.

Manzetti kommer att ansluta sig till oss. Andra också.

Men Porpoise ligger en dag före. Vi kommer inte ifatt dem.

Utan Jareds vin blir vi snabbare. Vi kommer ifatt Porpoise och...

- Vad gör vi då? - Jag vet inte, än.

Jag löser den saken när vi har kommit ifatt dem.

Nej. Jag älskar henne också, men...

Vilken nytta gör du, dumskalle?

Det var rätt av mig att inte ge dig min välsignelse.

Du visar att du inte vet vad kärlek är.

Ni menar inte det, milord. Hur kan ni säga så?

Om du gjorde det skulle du röra upp himmel och jord.

Du skulle ta risken att bli gripen och dödad.

Till och med helvetet.

Det är inte värre än ett nålstick.

Få ut mig och hjälp mig rädda kvinnan jag älskar från kidnapparna.

Den som inte riskerar allt kan inte prata om kärlek.

Skaffa nycklarna åt mig.

Om du hjälper mig ut välsignar jag äktenskapet med Marsali.

Sista stygnet måste gå genom näsan så att vi vet att han är död.

Det görs alltid av en vän.

Kompani, hatt av!

Mitt i livet är vi i döden.

Vi söker Din undsättning, Herre, vi som syndat och misshagat Dig.

Du känner våra hemligheter, Herre.

Hör våra böner och rädda oss, helige och allsmäktige Gud.

Skona oss från, i vår sista stund, dödens plågor.

I fast förvissning om återuppståndelse och evigt liv-

- överlämnar vi våra kamrater till Gud, deras kroppar till djupet.

Lägg an! Redo! Eld!

Fader vår som är i himmelen helgat varde Ditt namn.

Tillkomme Ditt rike. Ske Din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.

Vårt dagliga bröd giv oss idag.

Förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro.

Inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo.

Ty riket är Ditt och makten och härligheten.

I evighet. Amen.

Elva döda. Fler än igår.

Fler än dagen före den.

Vad gör ni åt det?

Kokar vatten och tvättar händer.

Det är allt bäst att det blir färre de dagar som kommer, doktorn.

Återgå, mr Cosworth.

Kocken har alltid varit en otrevlig person.

- Finns det en hemlighet? - Hemlighet?

Hur man bevarar lugnet bland så mycket död.

Det gör det, faktiskt. Ordet är kompartmentalisering.

Det betyder att man separerar vissa områden i sitt liv-

så att man kan göra sitt arbete.

Om man låter sig påverkas av varje död räddar man inte nåt liv.

Men Jim Quigley var inte min vän.

Jag tror att jag förstår.

Det var inte den sista begravningen på Porpoise, Elias.

Men med lite tur kommer vi igenom det.

Ursäkta mig, frun, men i tre dagar har jag sett er arbeta.

Jag tror inte att det handlar om tur.

Men om det skulle vara tur ska ni ha den här.

Mamma gav den till mig när jag var pojke, före Triton.

"Lycka och hälsa", sa hon. Det är det vi behöver.

Tack, Elias.

När träffade du senast din mamma?

Hon är död, frun. Må hon vila i frid.

Ursäkta mig, frun. En till är sjuk. Fru Johansens make.

- Fru Johansen? - Hon sköter getterna, mjölkar dem.

Ta mig till honom.

Han andas inte.