As primeras 200 linias.
-Är tjejen här? -Ja.
Gå och ge henne ringen, då. Till och med asken matchar rätt bra.
-Vad är det? -Firuzan, jag kan inte!
-Vad då? -Ge henne ringen.
-Är hon inte din flickvän? -Hon vet inte om det än.
-Varför inte? -För att jag inte har sagt det till henne.
Vad gör jag här, då? Jag trodde att tjejen gillade dig.
Du sa att du skulle be om tjejens hand. Visst gjorde du det?
Nånting kommer att hända så småningom. Jag känner det på mig.
Ge tillbaka ringen i såna fall.
Jag skojar bara!
Du tror på allt, din lantis!
När vi ändå är här kan du väl gå in och hälsa på tjejen.
Okej då.
Gå in nu, för Guds skull!
Och titta på den här. Kolla, kolla!
VÅRDCENTRAL GEYİKLİKLINIKEN
-Vad hände? -Inget. Hon var upptagen med att sy.
-Sy? -En kille hade spräckt skallen.
''Hur är det?'', sa jag. ''Bra, vi ses sen!'', sa hon.
Så vi får ses sen. Kom, nu går vi.
Äter du fortfarande sjöborre? Det syns.
Ursäkta, finns den här med framficka?
Jag har den i grönt, svart och rött.
-Har de fickor? -Nej, inte det heller.
-Fatta piken, menar du. -Va?
Det var inget.
Firuzan, klaga inte. Välj bara en. Alla är ändå likadana.
Şaban, är det såna här som torkar fort?
Det är ju du, Hüseyin! Tjenare, mannen!
-Hur är det, Spanjoren? Vad gör du här? -Jag är tillbaka för gott.
Är det sant att din far lever? De sa att du hittade honom i Istanbul.
Ja, det är sant. Utan Firuzan hade jag aldrig hittat honom.
Låt mig presentera fröken Firuzan. Hon är en stor artist.
Hon är min gäst och bor hos mig. -Eller hur, syster Firuzan?
Hüseyin, lägg av med den där systergrejen. - Han gör det av respekt.
-Jag håller med. İsmail. -Firuzan.
Trevligt att träffas.
Ingen kallar honom İsmail här. Han kallas Spanjoren.
-Det är bröllop i kväll. Spela med oss! -Melek sa det. Så klart jag vill spela.
Tack, mannen. Om du spelar, kommer vi att vara bra nog för dig?
Han är en toppmusiker. Han har spelat med Coşkun Sabah!
-Så du har jobbat med Coşkun? -Jo, jag klarar mig.
-Trevligt att träffas, fröken Firuzan. -Detsamma.
-Vi ses sen. -Var det tio lira, Şaban?
Hasta la noche!
-Ciao. -Ciao.
Är du klar? Har du valt en?
-Jag tar den här. Hur mycket kostar den? -Bry dig inte om det. Du är min gäst.
-Men Hüseyin... -Snälla Abla...
-Ta den här, Şaban. -Har du ingen växel?
Ta ett par tofflor, då.
Vad blir det? Ta en hårklämma med.
Hur mycket är det nu? Glöm hårklämman och ta en hatt.
-Jag vill inte slösa pengar på sånt! -Jag har ingen växel. Betala mig sen.
För Guds skull... Okej då.
Halil, du är oförskämd mot honom.
Prata lite med honom. Du har inte sagt ett ord sen han kom!
Vad ska jag säga till honom? Han kan väl prata med mig!
Han är ditt barnbarns far. Det som är gjort är gjort.
Gå nu!
-Hur är det med dig? -Bara bra, tack.
Ja, där ser du, Ali Rıza.
-Man vet aldrig vad livet erbjuder. -Du har rätt, Halil.
Jag ville alltid bli officer i armén, men så blev det aldrig.
-Det är ditt öde. -Ta dig, till exempel. Du blev aldrig nåt!
-Jag spelar saxofon. -Men du spelar inte nu.
Om du skulle spela, så skulle du tjäna storkovan.
Det är bröllopstider här just nu. Pengarna skulle rulla in!
Välkommen! Sitt där bredvid borgmästaren.
-Det är för mycket! -Bara nåt litet.
Hüseyin är där borta.
-Välkommen, min kära Müjgan. -Tack.
-Är det tjejen, fjunis? -Ja.
Hon är vacker.
-Gå och prata med henne! -Kaptenen sitter där.
-Ska han värva dig i armén, eller? -Jag väntar på rätt tillfälle.
Vad är rätt tillfälle? I väg med dig nu!
Gå nu!
-Hur mår ni? -Bara fint.
-Grattis till bröllopet. -Tack, Hüseyin.
-Förhoppningsvis får ni barn snart. -Förhoppningsvis.
-Låt oss hoppas på det. Om Gud vill. -Hüseyin!
-Ja, borgmästaren? -Så fint att du hittade din far.
-Spelar inte du i kväll? -Jag har en gäst från Istanbul.
Vi tar hand om din gäst.
Låt mig presentera dig för stans nya läkare, herr Faruk.
-God kväll. -Müjgan känner du redan.
Ja.
Jag har bara hört gott om dig. Jag vill gärna höra dig spela i kväll.
-Tack. Då ska jag spela. -Gå och spela!
-Dricker du inte, Ali Rıza? -Nej, jag tar medicin.
Sluta ta den, då!
Çetin Yıldırım Ateş, borgmästaren.
-Det är en ära att ha er här. -Det är en ära att vara här, mina herrar.
Hur fann ni vår stad?
På nätet!
Jag skojar bara, borgmästaren!
Hoppas jag får leva och se min lille Hüseyins bröllop.
-Ali Rıza, är stället hyrt eller ditt? -Hyrt.
Vi har Troja till höger, Apollotemplet till vänster och ldaberget bakom oss.
Överallt omkring oss finns historia! Otrolig skönhet, med andra ord.
Vi odlar ris, bomull och grönsaker, och givetvis oliver.
Jorden är väldigt bördig. Och vi har även boskap.
-Vad har ni för djur? -Mestadels getter.
Så underbart! Underbart...
Fråga fröken Firuzan om hon vill sjunga med oss.
Jag har en överraskning. Fröken Firuzan, min gäst, är en sångerska från Istanbul.
Vi vill att hon sjunger för oss med sin vackra röst.
En stor applåd för fröken Firuzan!
Tack så mycket. Låt mig först önska brudparet lycka till.
Jag ska sjunga en romantisk sång för dem.
Och för Hüseyin med, så klart.
Han år så söt! Så söt!
Gärna i C-moll, tack. Om ni inte har nåt emot det.
Låt oss sjunga allihop. "Ögon är till för att le, så varför gråta?"
Upp på dansgolvet, alla lyckliga par. -Nu kör vi, killar.
-Den går inte in, Halil! -Det gör den visst. Tryck in den bara!
Han är trött efter resan och kom precis från sjukhuset. Ni kan göra det sen.
Hushållet har växt, Hatice! Vi behöver den.
-Tryck in den, Ali Rıza. Tryck! -Gör som du vill, då.
-Vad tycker du att det liknar? -En kamel?
-En fågel. -En struts, kanske. Den är ju så stor.
Det sitter en man på fågeln.
En lång man med hår som en kvinna.
Var då? Jaha, där. Nu ser jag.
Den långhårige mannen är ditt öde, flicka.
Är det sant? Är han på väg hit på en struts?
-Titta! -Nu ser jag. Nu ser jag.
Först vagnen och nu motorcykeln.
Var hittar jag en 18mms bult?
-Hüseyin, har du hittat bulten? -Jag letar fortfarande!
Även om jag hittar en, hur vet jag om den är rätt? Jag är ingen mekaniker.
Herregud, spring! Det är getingar!
Spring! Det är getingar därinne!
Pappa, låt dem inte sticka oss!
-Var inte rädd, min son. -De har byggt ett bo där.
God morgon!
Jag mår fint. Undersök honom. Han är sjuk.
-Jag mår bra. De stack mig inte. -Vad gjorde getingarna där?
-Åh, Halil... -Aj! De stack mig på hälen!
Ursäkta, doktorn. Jag blev stucken av en ödla som barn.
Jag fick utslag överallt. Kommer samma sak att ske nu?
Hur kunde den sticka dig? Ödlor har inte gaddar!
-Du blev bara rädd för tassarna. -Sluta nu!
-Jag skriver ut allergitabletter. -Inga tabletter!
-Jag sätter dem bara i halsen. -Gode Gud...
Lagar ni tänder? Jag har stora problem med dem. Snälla, laga dem.
-Vad är det här? -Tomat mot svullnaden.
Du borde ha toppat med ett par ägg!
-Så tomater funkar inte? -Nej.
Hela familjen klarade sig lindrigt undan, otroligt nog.
Åker man på semester med Hüseyin får man vara beredd på spänning och äventyr
Varför säger du att tomater inte funkar? Lera funkar också.
Maestro, blås i din pipa och lämna det andra till oss, okej?
-Behöver du nåt mer? -Nej, min kära.
Han har kommit emellan oss likt en törnbuske. Jag ska visa honom.
Tomater funkar inte? Han tror att han kan förödmjuka mig framför Müjgan.
Du borde också skämmas, Müjgan!
Jag blir inte yngre direkt. Jag kan inte älska nån igen.
Det är inte sant. Det tror inte jag, i alla fall.
Tror du att vattnet är kallt?
Vem kallar sin sköterska ''kära Müjgan'', Firuzan?
Vad ska jag göra?
Lugn bara. Vi kommer nog på nåt.
-Är inte det där din gitarrkompis? -Jo, det är Spanjoren.
Hörru, Spanjoren! Hur är det?
Åh, havet ser så inbjudande ut!
Jag tar mig ett svalkande dopp, Hüseyin.
-Hallå där! Hur är vattnet? -Man vänjer sig när man kommer i.
Okej, då vänjer vi oss.
Är det din lysande idé? Ska jag gå och knacka på hos henne?
Knacka bara på och säg vad du känner. Vad är problemet?
Huset ägs av Karabacak Kadriye. Müjgan är hennes hyresgäst.
Hon är värsta sortens skvallerbytta. Hela Thrakien kommer att få reda på det.
Karabacak Kadriye? Från brottarfamiljen, eller?
Glöm det! Gå och prata med henne. Jag väntar här.
-Skynda dig! -Vad hände?
Du kastade en sten stor som en näve! Försökte du stena djävulen, eller?
-Han springer fort trots sin vikt. -Vänta lite.
Jag fick duvorna att fly
och sköterskan likaså
Vad främlingar än må säga
är mitt liv misslyckat
Alla tillsammans.
Jag fick duvorna att fly
och sköterskan likaså
Vad främlingar än må säga
är mitt liv misslyckat
Skäms på dig, Spanjoren!
Allt för ett skratt. Han kom på låten nu. Jag kan inte ens betala honom för det.
-Är det sant? Kom du på den nu? -Ja.
Åh, så gulligt!
-Skål på dig! -Skål.
-Var fasen kom doktorn ifrån? -Det är ett mysterium.
Ett oskrivet blad sen han kom hit. Vi vet inte hur han är.
Han pratar inte med nån. Han är bara hemma eller på jobbet.
-Skumt att han ens var på bröllopet. -Jag vet vad han vill.
Han är slug. Han stöter på Müjgan i smyg.
Jag blir arg bara jag tänker på det. Han ber om att få nyllet inslaget!
No comments yet. Be the first to leave one.