Vizontele Tuuba

Jag vet inte vad som påminde mig. Efter 24 år kom allt tillbaka.

Kanske var det läxan som påminde mig, så jag gjorde den.

Det var en vanlig höstmorgon i Ankara 1980.

Skolan började vid sju. Och den började så här.

OKTOBER 1980

-God morgon. -God morgon.

Sitt ner!

Uppsats.

Barn, att skriva är allvarligt arbete.

Skriva är en uppsättning regler.

Ni behöver göra det väl, de flesta av er gör det inte.

Detta är ert uppsatsämne.

Vad gjorde du på ditt sommarlov?

Det är frågan.

Vad gör vi?

Besvarar frågan i

en uppsats på en sida, det är maxlängden.

Introduktion, huvuddel och

slutsatsparagrafer är viktiga.

Tänk på stavningen är ni snälla.

Stavning?

-Vi tänker på vår stavning. -Ja, vi tänker på vår stavning.

Här är ett misstag ni brukar göra.

Ni skriver "och" när ni menar "också".

Om det även betyder "med" stava det "också" och sätt det sist.

Vi behöver komma ihåg...

Jag har leksaker, också.

Du har leksaker, också.

Han har leksaker, också.

Vi har leksaker, också.

Börja skriva.

Det var en svår fråga.

Det var en svår fråga för alla som var barn då.

Många saker hände. Roliga saker, ledsamma saker.

Det var sista sommaren av min barndom.

Yılmaz!

Varför skriver du inte?

Vad finns där att tänka på?

Skäms på dig! Du kan inte ens skriva två rader.

Vad kan han inte göra?

Han kan inte ens skriva två rader.

Vad kan han inte göra?

Han kan inte ens skriva två rader.

SKRIVEN AV YILMAZ ERDOĞAN

Jag kunde inte.

Jag kunde inte göra läxan.

Jag kunde bara skriva ett ord. Ett namn.

Två år senare, försöker jag skriva den uppsatsen igen.

Undrar om läraren hade gillat den.

REDIGERAD AV YILMAZ ERDOĞAN

JUNI 1980

-Pappa? -Ja?

Banditer kommer till stället vi ska till, eller hur?

-Japp. Varje kväll. -Nej! Vad ska vi göra?

-Dö, antar jag. -Ni är båda så söta!

Jag sa inte att de kommer varje kväll. Vissa bor i kullarna.

Hur kommer banditerna till stan?

-De är laglösa, trots allt. -Lägg dig inte i.

-Pappa, några laviner denna säsongen? -Tyst Tuba!

Hej, herr Nezih!

Detta är Latif.

Försöker du göra mig bankrutt?

Kunde du inte hittat en sämre film?

Hela publiken somnade!

LALE BIOGRAF

Är inte stan fortfarande kvar? Är Adana borta för gott?

Vem? Yılmaz Güney? Okej.

Han får inte stryk i filmen väl?

När det händer kommer fansen slänga stolar mot skärmen.

Hallå? Det bröts!

-Vad hände Sezgin? -Nästan klart, ordförande.

Bra. Flytta den.

-Är svansen fixad? -Jag har löst det.

Det duger inte.

Vår går upp och Ankaras går ner.

-Skylten är väldigt viktig Sezgin. -Okej, alla kommer titta där först.

Även om du säljer värdelösa saker, behöver du en vacker skylt.

Remo, gå och lek nån annanstans. Kom igen!

Jävlarna dammar till det.

Mamma, strunt i det. Han kommer ändå.

Sköt du ditt!

-Vi frågar farfar efter pengar. -Och om han säger nej?

-Vart ska du? -Kycklingar gick till marknaden faster.

Kycklingar gick? Själva?

-Vad håller ni på med? -Köper kycklingar.

-Kycklingar? -Ja.

Fanns det billiga hönor skulle folk skena dit.

Kino, jag har fullt upp, hoppa av.

Kom igen, Emin. Ett snurr till.

-Bara en till idag! -Okej då.

Vad kan jag göra? Jag måste nöja mig med vad som finns kvar. Här, ta pengarna.

Det är att vara oärlig.

Ingen säger att det finns kycklingar i stan. Ge mig.

Vänskap är död. Jag skulle köpt två lådor.

-Durmuş, kan vi gå nu? -Stressa inte.

Det kommer ta en månad innan nån förstår.

-Gör dig klar. -Okej, herrn.

RÄTTVISA PARTIET REGIONENS ORDFÖRANDE

-Vad är det? -Vad då?

-En fågel eller? -Ja, ordförande.

-Det är en duva. -Är du helt väck?

Vad gör en duva på Rättvisa partiets skylt?

-Varför inte? -Det är Ecevits fågel!

Den är min.

Ta bort den nu!

Nej. Det är min logga. Ge mig mina pengar, Latif. Bussen kommer nu.

Sezgin, ta bort fågeln!

Hur förklarar jag fågeln till herr Süleyman vid invigningen?

İso, Veysi, ta bort fågeln!

Gör det du! Håll dig till stöld och utpressning.

Varför sparkade borgmästaren dig?

Om jag ritade Latif and Sezgin,

hade ingen sagt att jag skulle ta bort djuren.

De ville ha en häst, sen två. Jag gjorde alla.

De ville ha svansen nedåt, så jag fixade det.

Ecevits fågel? Nej, det är min fågel!

Stopp där era jävlar!

Nedrans jävlar!

Ecevits fågel? Nej! Det är min fågel!

Var är bussen, borgmästaren?

Hur skulle jag veta? Är jag på den?

-Pappa, kan jag träffa mina vänner? -Visst, iväg med dig.

Hej, grabbar.

Den kommer. Bussen kommer!

Stopp. Var är ditt betygskort? En deal är en deal.

Gå inte av bussen utan bra betyg.

-Han fick dem. -Grattis!

Nu förtjänar du en jättebra semester.

-Duktig kille! -Varsågod, herr ordförande.

-Hej killar! -Välkommen, Mahmut.

-Välkommen. -Hej Kino. Hur går det?

-Yılo, vi har några kycklingar. -Hur många?

Titta.

Kom. Du kan titta på dem hemma.

-Jag har hälsningar från Diyarbakır. -Tack.

Hälsningar, kamrater.

-Kino, läste du dina böcker? -Ja, Mahmut.

Vad gör vi nu, Güner?

-Vi får se. -Se vad då?

Välkommen till vår stad.

Jag är Emin. Vissa kallar mig "Galna Emin".

Galna Emin? Jag heter Tuba.

-Vad då? Tuğba? -Tuba. Inget g i mitten.

Det behövs inte. Tuba, vilket vackert namn.

Låter som efterrätt. Två kulor Tuba, tack.

Du är så lång.

Betala för att bli av med honom.

Bli av med mig? Varför? Jag säljer ingenting.

Vet du om nåt teställe?

-Den kommunala parken. -Titta, där är parken.

-Underbart! -Jag tar med dig dit.

Kom du hit för att dricka te?

Röda mattan och allt! Mött av stans efterblivna.

Gud hjälpe oss.

-Var Rıfats militärbas grön? -Grön, mamma, och väldigt vacker.

Vad fanns det för träd? Poppel?

Vilka är popplar? De höga?

Ja, deras löv prasslar i vinden som en sång.

Fortsätt.

Rıfat älskade prasslandet. Vår by hade många popplar.

-De vyssjade honom till sömns som barn. -Yılmaz!

Låt honom äta, Siti.

Kom hit, min pojk.

Måltiden är i mitt barnbarns ära.

-Välkommen, Yılo. -Tack farbror Casım.

Yılmaz är den enda ungen från byn som går på internatskola.

Tur att han inte är lat.

Jag får toppbetyg.

n i nio av elva kurser. -Skryt inte.

Rıfat! De här två får knappt godkänt. Som till exempel Aykut.

Aykut fick underkänt i fyra kurser. I Ankara hade han blivit reglerad.

Farfar, får vi köttet?

Visst får ni det.

Vi har gäster!

-Välkomna. -Bry dig inte om det.

-Snälla, gör oss sällskap. -Jag sa att du skulle säga det.

-Att du skulle hjälpa. -Kom in.

-Denna vägen. -Kom in.

Detta är Tuba. Utan g i mitten.

-Güner blev deporterad hit. -De flyttade oss hit.

Deporterad, förflyttades, ena eller det andra eller båda.

Vill ni fräscha upp er först? Ceyhan, visa dem badrummet.

-Fero, hämta lite te. -Tuba vill du ha te?

-Jag dricker inte te, tack. -Jag tar lite, tack.

Tack.

Jag tar lite också, tack.

-Välkommen. -Tack.

-Välkommen. -Casım!

-Du blev utsedd här? -Ja.

Distriktsledaren är på ledighet så det fanns ingen välkomstkommitté

Nej. Han anmälde sig sjuk. Det var det han sa.

Vad kommer din nya position vara herr Güner?

Nya direktören för biblioteket.

-Biblioteket? -Direktör för biblioteket?

-Bibliotek! -Bibliotek!

Vilken ära.

Grattis herr Güner.

Varför sa du inget, Güner? Vi har varit tillsammans sen du gick av bussen.

Äntligen har vi blivit välsignade med vår egna biblioteksdirektör!

Och den längsta direktören dessutom.