أول 200 سطر.
JA OUIJA NEJ ADJÖ
- Jag vet inte om jag vill göra det här. - Lugn, Laine, det är kul.
Först, reglerna.
Man får aldrig nånsin spela ensam.
Man får inte spela på en begravningsplats.
Och man måste alltid säga adjö.
För att börja cirklar man över brädet, ett varv för varje spelare.
Sedan säger vi: "Som vänner har vi samlats med rena hjärtan."
"Som vänner har vi samlats med rena hjärtan."
"Andar nära, vi kallar på er."
"Andar nära, vi kallar på er."
Är det nån här med oss?
JA
Debbie, lägg av!
Om det finns en ande här...
...kan man se den genom spelplattan.
Det är ögat till den andra sidan.
Om nån är här med oss...
...ge dig tillkänna.
Vad gör ni?
Stick härifrån, Sarah!
Lugna dig. Det är bara en lek.
ADJÖ
Adjö.
- Laine, hej. - Deb. Var är du?
Jag är här. Jag har varit här.
Det har varit lite körigt den här veckan.
Berätta vad som hänt.
Och tro inte att du kan svika mig igen. Vi blir sena till matchen.
Ja.
- Du vet, jag tror inte att jag kommer. - Jaså.
Jag går inte förrän jag får prata med dig.
Okej.
Jag kommer ut, ett ögonblick.
Vad är det som händer?
- Är du sjuk? - Nej.
- Har du och Pete bråkat? - Nej, inget sånt.
Vad är det då?
- Ingenting. - Debbie, berätta.
- Jag vill inte gå ut i kväll. - Inga hemligheter mellan oss, minns du?
Minns du spelet där man frågar om framtiden?
Ouija-brädet.
Ja.
För några veckor sedan...
...spelade jag det. Bara lite på skoj. Och...
Jag vet inte. Jag vet inte.
- Det är bara ett spel. - Du har alltid varit så här, eller hur?
- Hur då? - En fullständigt total knäppgök.
- Du har rätt, jag är galen. - Jag behöver inte ens gå på matchen.
- Vi förlorar alltid. Jag följer med... - Nej.
Jag menar, min familj kommer hem närsomhelst.
Jag är bara dramatisk...
- ...och allt är bra. - Är det säkert att du inte vill komma?
Jag har rester därinne som jag ska mumsa på.
- Men vi ses imorgon, lita på det. - Ska jag beställa åt dig?
Pannkakor med alla tillbehör? Okej.
- Jag saknar dig. - Jag saknar dig redan.
Nej.
Hej. Förlåt att jag är sen. Jag har en överraskning till dig.
Kolla in det här.
- Du har en karta. - Ja. Det här är stället jag berättade om.
Det är vid kusten.
- Vi kan campa här. - Ja.
Gå till stranden när vi vill.
- Det är första gången du säger "vi". - Jag vill att du följer med.
Du skulle ju campa med killarna.
Ja, men jag insåg att jag skulle sakna dig för mycket.
Du surfar hela tiden. Vad gör jag?
Jag lär dig. I slutet av veckan är du ett med vågorna. Det blir ashäftigt.
Jag lovar.
Glöm resten av världen ett tag, lämna den bakom dig.
- Jag vill se dig dra det här för pappa. - Jag har tänkt på det också.
Jag säger att det är en skolutflykt.
- Lycka till. - Jag kan övertyga. Man säger det.
- Vem säger det? - Du.
Varje dag.
Okej, så sött. Sluta nu.
- Hej. - Hej, Iz. Lite mer java.
- Var är Debbie? - Jag tror hon är försenad.
Vilken tid går vi till festen i kväll?
- Vi står över. - Ja. Vi ser nån film eller nåt.
Nej, kom igen, ni får inte. Lainey får dig att svika mig.
Du är en stor flicka, Iz. Du kan flyga solo.
Om jag dyker upp ensam ser det inte bra ut.
- Alla har inte det här. - Vad är det här?
Er perfekta tvåsamhet.
Säger hon som gör slut med varenda kille.
Jag vet, jag är en kinkig bitch.
Herregud!
Pappa Kom hem. Snabbt.
Vad är det?
Jag måste gå. Det är pappa.
- Kan det gälla din syster? - Hon skapar kaos överallt.
Jag är ledsen.
- Vad händer? - Jag är så ledsen.
Nona vill hjälpa dig. Laine, sätt dig. Vi måste prata.
- Jag vill inte sitta. Berätta nu. - Laine, sätt dig.
- Jag vill inte sitta! Berätta vad som händer! - Det handlar om Debbie.
Nona, får jag prata med dig?
Jag kan inte gå in. Det här är inte verkligt. Hon ska vara kvar här.
Hon är kvar här.
Hon är precis här.
Här.
Jag förstår inte.
- Ingen av oss gör det. - Hon sa att vi skulle ses nästa morgon.
- Varför skulle hon säga det om hon skulle... - Det får vi aldrig veta.
Jag önskar att hon hade berättat för oss om vad det nu var.
Jag vet vad polisen säger men jag kan inte tro att hon skulle...
Carol hittade henne så där. Det är fruktansvärt.
De har packat och får bo hos mig.
De kan inte vara i huset en natt till.
Pete.
Laine.
- Jag är så ledsen. - Jag är också ledsen.
Jag tog med blommor.
- Debbie tyckte om de här. - De är verkligen fina.
- Vill du att jag sätter dem i vatten? - Nej.
Jag ska leta rätt på hennes mamma. Jag ska ge dem till henne.
Laine.
- Du var hennes allt. - Mrs G.
Förlåt.
Jag ville bara vara i hennes rum.
Det är okej.
Timmarna ni tillbringade här inne.
Och i femte klass hade ni valt college.
Hon brukade göra teckningar av...
...hur våra studentrum skulle se ut.
Allt var lila.
Ja, jag minns det.
Hennes lila period.
Tack för att du ser till huset när vi är borta.
Jag vet inte när vi kommer tillbaka.
Här.
Jag har samlat ihop det här till dig.
Hon skulle vilja att du tar dem.
Minns henne alltid.
Nej, den är det. Titta!
Låt mig se din rumpa skaka!
Ser du? Det är bra!
Mina damer, ni måste dämpa er lite.
Vi har andra kunder.
Vi var mycket coolare än så här.
- Pete skulle säga: "Hur kan du dansa?" - Se på mina tjejer!
- Herregud. - Jag börjar gråta!
Mina tjejer! Se så fina ni är!
- Dra upp den lite. - Herregud!
Varför drar du alltid upp min klänning?
Om du har nån tillgivenhet inom dig...
- ...som du vill visa din pojkvän. - Så jag känner ingen tillgivenhet?
Just nu vet jag inte.
Du kommer att älska mig för det här.
Varför?
Verkligen, Sarah?
Efter allt som hänt idag, måste du göra så här?
- Göra vadå? - Smita ut.
Du gör det så svårt hela tiden.
Kolla... jag vill bara glömma den här jävla dagen.
Jag är ledsen men du ska ingenstans.
Mamma är inte här. Hon har inte varit det på ett tag.
Och du behöver inte vara hon, okej?
Det är inte ditt jobb att vaka över mig hela tiden.
- Om jag ändå inte behövde det. - Bry dig inte så mycket. Det är lättare.
Här är biljetterna.
Jag ska fixa nya tillstånd. Jag är tillbaka om några dagar.
- Okej. - Ring Nona om du behöver nåt.
Jag tar hand om allt, pappa. Oroa dig inte. Hej då.
Ha en bra resa.
Jag messar när jag är framme.
Vi har lektion strax. Hinner vi det här?
Jag ska bara kolla ett par saker. Två minuter.
Visst.
- Kan du kolla poolskyddet på baksidan? - Jag fixar det.
Hallå?
- Herregud. - Det är jag. Är du klar?
- Jag hörde inte att du kom. - Vad är det?
Det är nåt Debbie och jag brukade hålla på med för jättelänge sedan.
- Det var väl på skoj. - Vi låtsades att det var på riktigt.
Vi frågade: "Har jag en hemlig beundrare?" "Är vår vänskap evig?"
- Såna saker. - Och en av er...
- ...flyttade den? - Ja.
Jag visste inte att hon hade ett.
Jag har så många frågor.
Om jag hade stannat. Jag var här. Om jag inte hade lämnat henne...
Laine... det är inte ditt fel.
Man vet aldrig när det är sista gången man pratar med nån.
Jag fick aldrig säga adjö.
Jag vet.
ADJÖ
Pete.
- Hej. - Hej.
Kan vi prata?
Javisst.
Okej.
Jag har inte haft tillfälle att fråga hur det är.
Är det okej?
Jag antar det.
Jag kan inte radera hennes röstmeddelanden.
Jag lyssnar på dem och tror hon är här.
Lämnar meddelanden, gör upp planer.
Innan Debbie dog...
No comments yet. Be the first to leave one.