Sharpe's Enemy

Portugal, 1813. Wellington vilar sin armé innan offensiven mot Napoleon.

Men i ingenmansland mellan arméerna i bergen i norra Portugal-

är andra styrkor aktiva.

Hörrudu, vad tusan gör du här?

- Eskorterar Lady Farthingdale. - Vem är det? Din sprätt!

Jag protesterar, Sir. Och få ut sluskarna ur kyrkan.

Skjut honom, Smithers.

Lady Farthingdale, Sir. Är god för en del pengar, vill jag tro.

Lord Farthingdale är tursam jäkel, Marshal, mon ami?

Kanske, men slöjan är en fet sås som döljer den verkliga anrättningen.

Klä av henne, Kelly!

Jag gör det själv.

- Vad heter din make, madame? - Sir Augustus Farthingdale.

- Är han general? - Han är överste, som ni.

Passa tungan, my lady. Om ni nu är en lady.

Ni verkar mer vara en portugis.

Här är min förlovningsring med initialer. Här är mitt bevis.

- Hur länge har ni varit gift? - I 6 månader.

Jaha, så ni har fortfarande glansen kvar...?

Varför besöker ni kyrkan?

Statyn av Maria, och kyrkan ska ha speciella krafter.

Jag kom för att be om ett barn.

Skjuter Lord Farthingdale blanka skott, alltså?

Strunta i honom, jag ger er en full mage innan solen går ner.

- Är er make rik? - Mycket.

Så hur mycket får vi om vi tar med henne tillbaka?

- Mycket . - Se där.

- Hur mycket om Hakeswill fyllt er? - Ingenting.

Du får lämna henne ifred, och hon vi hittade igår. Tills vi fått betalt.

Du får hitta en annan kyckling till din gryta.

Den här är min. Skicka henne till härbärget.

Är det så här britterna behandlar sina allierade?

Vi står inte under någon flagga. Vi slåss för oss själva nu.

Madame, ni får äta med mig i kväll.

Jag lagar kyckling med olja och vitlök, och med fint rött vin.

- Godmorgon, sir. - Jag har fått brev om kidnappning.

De vill att vi skickar Sharpe med pengarna. Varför vill de ha honom?

- Hur ska jag veta? - Det får du ta reda på!

Vad gör du för nytta om du inte vet varför de vill ha Sharpe?

De är en av två saker jag inte förstår.

Det andra är varför du bryr dig så om Augustus Farthingdale.

En sprätt som söker ära i Spanien med några gamla trötta hästar.

Det i alla fall något om sir Augustus.

Sex veckor och han låter sin fru strosa i byar alltför nära gränsen.

Nu har desertörer tagit henne och kräver guld för att rädda hennes liv.

Men han har mynten. Han är rik, låt honom åka själv.

Brevet kommer direkt från London, Nairn.

Sir Augustus skickas i kungens tjänst till den portugisiska regeringen.

De är våra allierade. Vi måste vända oss till sir Augustus i våra ärenden.

- Herregud. - Han är här om någon timme.

Han vill veta hur jag ska hämta hem hans fru.

- Förstår du? - Ja, sir.

Hör noga på, då.

Fransmännen anfaller närsomhelst. Jag behöver portugiserna.

Jag behöver alla vänner vid hovet i Lissabon.

Sir Augustus är antingen till hjälp eller ett hinder.

Han kommer att jaga på mig för att få sin fru tillbaka.

Så jag kommer att jaga på dig. Och ni, Nairn...?

Jag jagar på kapten Sharpe, sir.

Det är ett heligt spel...

Ramona... Min gamla vän.

- Hörni, furiren? - Översten, herregud.

- Ställer upp,sir. - Stanna kvar...

Jag kommer, översten...

- Här är jag, allt väl...? - Namn, grad!

Furir Patrick Harper, sir. 95:e gevärsplutonen.

Jag hörde er svära, furir Harper. Hur vågar ni framför en officer?

Jag ber om ursäkt, sir. Den hoppade ur munnen.

- Vilka är de där skitiga vildarna? - De är utvalda för sin skicklighet.

- De bär vita band för sitt mod. - Inte länge till.

Och du ska inte ha ränderna, Harper.

När jag träffar Lord Wellington ska ni rapporteras för dåligt uppförande.

Ursäkta mig, sir. De löd under min order, sir.

Er order, sir? Vem är ni att ge order?

Jag är officer, sir.

- Är ni officer, sir? - Ja, sir.

Kapten Sharpe, 95:e gevärsregementet.

Sharpe... Jag har hört talas om er i Lissabon.

Är ni han som Wellington lyfte i graderna?

- Ja, sir. - Tyckte nog att det var en dålig idé.

När jag träffar Wellington ska jag diskutera ert uppförande.

Är det ni, sir Augustus? Major Nairn från Wellingtons stab.

- Jag antar att ni är Farthingdale? - Det stämmer, Nairn.

Jag vill klaga på en av era officerer.

Lord Wellington väntar er. Han vill tala om ärendet som oroar er.

Jag vill bada och byta om först. Var är mitt tält, Nairn?

Till höger... Jag ska koka vatten till er.

Den där översten kom för att göra er till major, kan ni tro det?

Inte riktigt, sir.

- Höger hand till gud, Sharpe. - Det där är er vänstra.

- Jag svär till gud, Sharpe... - Blir jag inte major nu?

Kanske inte.

- Rapportera till Wellington kl 19.00. - Varför då?

Vad ska jag säga när jag får klagomål?

Var en man, Sharpe. Fjäska och var ödmjuk.

Men nu behöver du oroa dig för hur du får hästarna från raketerna.

Jag kanske har tur. Jag kanske sprängs till himlen?

Så ska det låta, Sharpe.

Pålitligt, löjtnant. 10 raketer, och alla missade.

- Vi tar hästarna, Harper. - Vänta...

En sista omgång...?

Sanningen, löjtnant, är att jag vore tokig om jag ville se en till...

Okej, en sista. Men om ni missar så tar vi hästarna.

- Kom igen, Pat. - Sir!

- Vart ska ni, sir? - Få lite lugn och ro i ladan.

Rakettrupper, ladda om!

Okej, visa flaggan, Pat.

Jag har träffat sergeanten i Badajoz, Billy Smith.

Han låg vid Shorecliff camp, där raketerna tillverkades.

De sa att de skickade iväg dem, men de kommer hitåt.

- Buenas dias, var är Richard? - I ladan.

Rakettrupper, förbered avskjutning.

Kom tillbaka, Teresa.

Tänd stubinen. Ställ er vid sidan.

Teresa!

Hej, miss Teresa. Hej då, miss Teresa.

Säg till Gilliand att han får uppskov med raketerna.

- Han kan behålla hästarna. - Sir!

Jag har saknat dig. Hur mår vår dotter? Hur mår Antonia?

- En fri själ. - Som sin mor.

Vad lägger man märke till först?

Hennes ögon. Hon ser allt. Hon kommer att skjuta bra, som du.

My Lord, den här Sharpe är fem minuter sen.

För att inte tala om hans uppförande i morse. Ni måste tala med honom.

Ursäkta mig överste. Vi är upptagna av er bok.

"Praktiska tips till unga officerare i krigskonst"-

-"med referenser till läget i Spanien".

Grattis, ni skrev boken innan ni kom till Spanien. Det är självförtroende.

Absolut. Fantastiskt sir Augustus.

Jag uppskattar era vänliga ord, my lord.

Men min frus läge oroar mig mycket.

My lord.

Goddag madame. Överste Farthingdale, hovets representant i Lissabon.

Commandante Moreno, befäl över spanska gerillan, över gränsen.

Hon ska vara med vår operation. Och Sharpe från 95:e.

Vi har träffats. Ni är sen. Jag står inte ut med opunktlighet.

Ledsen att jag är sen. Inspektionen av raketerna tog en hel timme.

Jag är inte nöjd över att ni inte ger mig mina hästar.

- Kan raketerna vara något, Sharpe? - Ingen skärpa, men de kan skrämmas.

- Ljudet skräms. - Blev du rädd?

Jag var mycket rädd, sir.

Är Sharpe rätt man att ta med lösen, sir?

Han sticker väl inte, om någon avlossar ett skott?

Vem är token?

Jag har inte kommit hit för att höra om raketer. Vad händer med min fru?

- Har ni lösen...? -500 guineas.

Desertörerna vill att kapten Sharpe levererar lösen.

Han kände antagligen skurkarna som menig.

Så blir det när de ska stiga i grader. Jag stödjer det inte.

My lord, får jag tala.

Sir Augustus har nog rätt i att den som frågat efter mig, känner mig.

Jag var furir och plikttrogen.

Det är rimligt att tro att de vill skära halsen av mig.

Men om Augustus inte litar på mig, så får han gärna resa själv.

Jag kan acceptera Sharpe, om ni också gör det, my lord?

Vi kör, Nairn.

Vi är här. Adrados är här.

Tre dagars marsch i tuff terräng.

Spanjorerna kallar det guds väg, för den leder från Portugal till Spanien.

Vi eskorterar med pengarna till floden. De stannar vid svart flagg.

Sharpe och en man till fortsätter, endast med egna vapen.

Blir det problem så skär de halsen av lady Farthingdale.

Bland annat. Det var allt my lord.

- Vad säger ni, Sharpe? - Vi reser i gryningen, sir.

Det låter bra. Översten?

- Jag hade velat resa själv. - Nej, de tar dig och höjer priset.

Jag har viss påpekanden att göra gällande Sharpes uppförande.

Min fru är en lady. Ni bör se till att kapten Sharpe-

-beter sig riktigt. Vilket han kanske inte lärt sig hemma.

Hur vågar han prata om kapten Sharpe på det viset, my lord?

Morenos känner det i blodet. Vi vet när någon pladdrar.

Sir Augustus, ni pladdrar. Stäng munnen, innan jag gör det.

Hur vågar ni...?

Sir Augustus har en poäng. Era män kan vara lite grova.

Sir Augustus har skrivit en bok om uppförande, ni bör läsa den ikväll.

Det står bra saker. Hör på här:

"Under marsch skall leden hållas. Inga oljud får förekomma."

Läs den delen för dina män efter bönen ikväll, Sharpe.

Vilda hästar kunde inte hindra mig.

Tala inte om hästar, Sharpe. Utgå!

Om ni vore man, skulle jag duellera er och döda er.

Hon kalla för "nålen". Fråga mig inte varför.

- Svävar jag i fara? - Eskortera översten till sitt.

- Höll Sharpe stilen? - Han vill bli major.

- Tror du att de överlämnar henne? - Knappast

När de fått pengarna tar de kål på henne, och vi kan inte göra något.

Jag tycker synd om Sharpe.

Van tog den vägen? Jag ser den. Här är den. Iväg med dig.

Nej, Harper.

Drick ur.

Den hårt stridande 95:e. Först i fält, och sist därifrån.

Hör på här: "Soldater skall inte umgås med lokala kvinnor i värme".

Hörde att du gjort Ramona på smällen. Bra gjort.

Tack. Det känns konstigt att bli pappa.

Det går bra för mig. Och jag är ingen bra pappa.

- Ta inte efter mig. - Det ska jag inte.

- Håll koll på Farthingdales tält. - Farthingdale, Harper.

Han sprider pengar som sand, och försöker hitta problem med dig.

Han pratade med mig om dig och Teresa.

- Vad sa du? - Att du var galen i Teresa.