The Dig

NETFLIX PRESENTERAR

BASERAD PÅ EN SANN HISTORIA

Det blir säkert mulet senare.

Vad pågår borta vid Sutton Hoo?

Damen där har ett grävjobb.

-Tackar. Ta det försiktigt. -Tack.

God morgon. Mrs Pretty, tack.

Basil Brown.

Vänta här.

-Ska vi ta en titt på dem? -Javisst.

Sånt här görs vanligtvis via museer.

Ja, men när jag tog kontakt med Ipswich

sa mr Reid Moir att nya projekt inte kan påbörjas på grund av kriget.

De har fullt upp med en romersk villa.

-Han sa att ni arbetade med den. -Ja.

Han sa att ni var besvärlig.

Jaså, minsann?

Oortodox…och olärd.

Är det hans vitsord?

Jag är inte olärd.

Jag har grävt sen jag kunde hålla i en murslev.

Min far lärde mig.

Reid Moir kanske bara ville behålla er.

Det tror jag knappast.

Jag har alltid varit nyfiken på de här högarna.

Henrik VIII kom hit för att gräva.

Så sägs det.

Inga uppgifter om vad han hittade.

Min man och jag köpte marken för att utforska den.

Nåja, så gick det med det…

-Vad är de för något? Vill ni gissa? -Gravhögar, skulle jag säga.

Vi står nog på någons kyrkogård.

Vikingar…

Eller kanske äldre.

Tydligen brukade flickor vila här i hopp om att bli gravida.

Jag har hört många sägner.

Är det därför ni vill gräva?

Sägner om skattgömmor?

Mitt intresse för arkeologi började också innan jag kunde hålla i en murslev.

Mitt barndomshem är ovanpå ett cistercienserkloster.

Jag hjälpte min far att gräva upp absiden.

Det talar, inte sant?

Det förgångna.

-Ni har kaniner, mrs Pretty. -Ja, det är jag medveten om.

Kaniner gräver hål. De skadar utgrävningar.

Jag vill börja med den här.

Det skulle inte jag, mrs Pretty. Inte personligen.

-Varför inte? -Ser ni gropen i mitten?

Och jorden känns packad.

Plundrare brukade gräva schakt. "Robbers' flutes", kallas de.

Allt de hittade har smälts ned och sålts för länge sen.

Det är nog bättre att satsa på en av de där.

Jag får en känsla för den här.

Det är ju era pengar, men jag skulle följa bevis, inte känsla.

I fråga om pengar, duger ett pund, 15 shilling och 6 pence i veckan?

Nej.

-Det är vad mr Reid Moir betalar. -Han betalar för lite.

Ja, men tyvärr har jag inte råd med mer.

Jaha, uppfattat.

Robert, varifrån fick du gasmasken? Ta av den.

-Jag insåg inte… -Det är ingen leksak.

Robert, det här är mr Brown.

-Hallå, unge man. -Robert Pretty, hur står det till?

-Vem jagar dig? -Kapten Laska och hans gangstrar.

Mr Brown är arkeolog.

Jag är grävare.

Ska ni gräva upp högarna?

Tyvärr inte. Inte i dag.

Ursäkta mig.

-Lycka till med dina gangstrar, Robert. -Tack.

Och med utgrävningen, frun.

Förbaskat.

-Mr Brown? -Ja?

Billy Lyons. Från mrs Pretty.

Jaha.

Säg på måndag.

Prick åtta.

Minst två pund i veckan.

Det är för långt att cykla om jag gräver hela dagen.

Ni kan logera hos paret Lyons i vagnshuset.

Mr Lyons är min chaufför och mrs Lyons ansvarar för köket.

Jag behöver hjälp.

Ni kan få en man.

Två vore bättre.

Jag är glad att vi kunde komma överens.

John Jacobs och mr Spooner tar hit stugvagnen.

-Den kan vara av nytta vid dåligt väder. -Vad omtänksamt.

Min son Robert vill gärna hjälpa till.

Om han besvärar er…

Nej, han får komma.

Börjar ni med den?

Ja.

Vi kan nog glömma den stora högen, mrs Pretty.

Den här… Här hittar vi nåt.

Då så…

Jag ska inte störa.

Tackar vänligast.

I min mening borde han lämna mrs Prettys kullar i fred.

-Tack, frun. -Tack.

Älskling, försiktigt så du inte slår omkull mig.

Förlåt. Mr Brown kallar på dig.

-Nu? -Ja.

Tack för meddelandet.

Det ser ut som en sån där bricka som slaktare har.

Det svarta här kan tyda på att man har eldat.

Vilka är de där?

De är från Ipswich Museum. Mr Reid Moir telefonerade.

Han ville se hur det gick, så jag bjöd hit honom.

Mrs Pretty? Det här är Guy Maynard, vår nya intendent.

Hur står det till?

-Hallå, Brown. -Maynard.

Får jag låna er för det här hörnet?

Jajamän.

Ett…

-Har ni den? -Ja.

Tre! Förbaskat.

Är det här allt?

Ursäkta mig.

Jag måste uppmana er, mrs Pretty, att stödja vår romerska villa.

Kriget är i antågande. Vi måste gräva för fullt innan fientligheterna inleds.

Därför måste vi be er att återsända mr Brown.

Jag vill att han slutför arbetet.

Det kan vara den största romerska villan norr om Felixstowe.

Den är långt viktigare, om ni ursäktar, än detta blygsamma företag.

Då får mr Brown välja.

Ursäkta, tiden hade omvandlat den där träbiten till packad sand.

Jag tog fel på åldern.

Vikingatiden, trodde jag, men den är nog äldre.

-Anglosaxisk. -Det är högst otroligt.

Vi behöver dig vid villan. Det är därför jag är här, och…

Mrs Pretty låter dig gå.

Jag har sagt att det är ert val.

Då stannar jag. Tackar vänligast, frun.

Ursäkta.

Du får som du vill.

Två pund i veckan, och några dagar för att avsluta här.

Eftersom vi är traktens enda museum, bör du tänka igenom din framtid.

Förstått.

Mr Brown har berättat alla möjliga saker.

Till exempel, vilken är arkeologens viktigaste kroppsdel?

Jag vet inte.

Näsan.

Om något finns där, vet han det på lukten.

Vi ska till far i eftermiddag.

Jag är rädd att jag behövs här.

Får jag gå från bordet?

Om du är klar.

Ingen tål kokt nötkött på en varm dag, mrs Lyons.

Det är precis som förra gången.

Mrs Pretty, ni producerar syra för att ni oroar er.

Vi har pratat om det här förut.

Ni måste lära er att inte oroa er.

Annars får ni magsår.

Ja, om ni säger det, så.

Stå inte där nere. Det är inte säkert.

Spooner och Jacobs gör stöttor. Utan dem kan vi inte fortsätta.

Jag läser Howard Carters skildring om utgrävningen av Tutankhamuns grav.

Han stod på tröskeln till gravkammaren, som den första människan på 3 000 år,

och han såg fingeravtryck i färgen.

Han sa att tiden förlorade sin mening.

Jag kom på att ni kanske hittar mänskliga kvarlevor.

Ja, det är möjligt.

Vi gräver oss ned för att möta de döda.

Tar upp dem ur graven.

Det blir alltid förhör när kvarlevor hittas.

De döda visas den hänsynen, hur många århundraden det än har gått.

Vi kan inte gräva ned i jorden utan att tänka på…

Brown?

Mr Brown?

Spooner! Jacobs! Hämta hjälp!

Där!

Kom igen, Basil.

Akta hans huvud.

Mr Brown!

Mr Brown?

Såja.

Mr Brown.

Ni är oskadd.

Ni är oskadd.

Till biblioteket, Grateley. Lägg honom på soffan.

Såg ni något?

Såg något?

När ni var borta.

Jag fick en tanke.

Vad?

Min farfar.

Jag fick hans namn.

Basil Brown.

Lantbrukare.

Han lärde mig allt jag vet om Suffolks jord.

Såg ni honom?

Jag såg inget alls. Jag bara…

Jag tänkte på honom.

Jaha…

Kanske såg han er.

Ursäkta mig.

Allt väl?

Mr Brown!

Mr Brown, ni måste vila.

Titta, mrs Pretty.