Berlin Syndrome

Vad heter den där terroristgruppen?

- Hamas? - Just det.

Som skjuter missiler och raketer och slänger bomber.

Vill du sätta dig hos oss?

Visst.

Jag ska hämta en stol.

Tack.

- Tack. - Här.

Skål.

Kommer du från Sydafrika?

- Nej, från Brisbane. - Brisbane?

- Det uttalas Brisbane. - Var fan ligger det?

- I Australien. - Okej.

Kolla här. Kolla in mina ögon.

Jag kan göra helt sjuka grejer med ögonen. Kolla.

Jisses.

Det var nära. Kom igen!

Var är du?

Kom igen nu.

Det innebär att du har brist på kalcium.

Nej, det innebär att jag har druckit för mycket öl.

- Vill du ha? - Ja.

Vi ses.

Ja.

Okej.

Jag måste gå. Vi ses.

- Hej då. - Hej då.

Finns det ett lock till den här?

Eller ska jag bara...

Okej. Här.

- Tack. - Danke.

- Tschüss. - Tschüss.

Nej, det är ingen fara.

Håll dem, är du snäll.

Tack. Beklagar.

Ta för dig.

- Min pappa odlar dem själv. - I pappkartonger?

Nej, de här kommer från en butik.

Gillar du jordgubbar?

- De hjälper en glömma sina problem. - Varför tror du jag har problem?

Folk som reser ensamma söker i regel nåt. Inte sant?

Varför tror du jag är ensam?

Du har ju inget sällskap.

Brukar du öva din engelska genom att ragga upp utlänningar?

Va? Nej.

Jag arbetar i en idrottsskola.

Vilken typ av idrott?

Jag är engelsklärare.

Du, då? Vad fotar du?

Mest byggnader. Jag älskar arkitekturen här i GDR.

Jag vill skriva en bok.

Vi säger DDR. Deutsche Demokratische Republik.

Jag vet.

Ja.

- Trevligt att råkas. - Jag har jordgubbar på handen.

- Andi. - Clare.

Trevligt att träffas.

Var fick du... Du sa att de kommer från en Schreber...?

Jag vet inte det engelska ordet.

Det är små trädgårdar med tyska flaggor-

- och såna där små människor. Som i Snövit.

- Dvärgar? - Ja.

- Vem bor i de här husen? - Ingen.

Det är förbjudet.

Folk kommer hit på helgerna.

Det är mamma.

Hon är helt besatt.

Vet hon att du är här?

Ja.

Mamma tog med mig hit som liten.

Jag brukar komma hit för att komplicera.

Va?

Jag tror du menar...

- ... "kontemplera." - Ja, just det.

Hur säger man "komplicera" på tyska?

Verkomplizieren.

- Det här är fint. - Ja, jag gillar det.

Helvete!

Ursäkta.

Han gillar dig.

Hej!

- Gud... - Varför kom du till Berlin?

Jag fotar åt ett fastighetsbolag.

Och... Du vet såna där livs- erfarenheter som folk pratar om jämt?

Jag ville få såna. Jag bokade en biljett-

- magasinerade mina grejer och kom hit.

Rätt förutsägbart.

Jag vet inte det.

Modigt, kanske.

En varg.

Det finns en bar högst upp. Om du vill hänga på.

Fast det är mest ett sunkigt hustak.

Jag måste träffa en person.

- Annars hade jag... - Ja... Jag måste...

Jag måste packa. Jag åker till Dresden i morgon.

- Till Dresden? - Ja.

Varför då?

Tschüss, Clare.

Det var kul att få träffa dig.

- Ja? Hallå? - Hej. Kan du öppna?

Den där är min favorit.

Hon håller sina händer så där för att dölja sitt vanställda finger.

Jag trodde du ville ge dig av.

Om du undrar nåt, googlar du alltså?

Ja.

Ja, jag gillar definitivt att googla. Gör inte du det?

Du fotar besvikelser. All den här DDR-skiten...

Alla de här drömmarna... Det är så...

...odugligt.

Men människorna var modiga.

Vissa. Andra köpte bara läget.

Man kan kvävas överallt. Det behövs ingen mur för det.

- Hur säger man "kvävas" på tyska. - Ersticken.

- Sticken? - Nej... Erwürgen? Nej.

Erwürgen är...

Att strypa.

Fick du det här av en pojke?

Nej.

Av mamma.

Hon sa att om jag hamnade i trassel nån gång...

...skulle jag pantsätta det och komma hem.

Akta dörren. Den kärvar.

Så tyst det är.

Det vimlar av såna här tomma hus i Berlin.

Vill du ha nåt att dricka?

Gärna.

Det går inte att öppna dem.

Ska jag laga middag?

Ingen kan höra dig.

Jag vill inte att det här tar slut.

Första gången tar alltid slut.

Första flygturen.

Första gången man piercar öronen.

Första blosset.

Första knullet.

Jag önskar vi kunde förbli främlingar för varann.

Jag önskar jag kunde stanna.

Vad händer när man lär känna nån?

Man sieht die Hässlichkeit.

Vad var det du sa?

Jag älskar din dialekt.

Och din mun. Ditt leende.

Jag älskar allt med dig.

Silke.

Läs citatet, är du snäll.

"Perhaps home is not a place..."

"...but simply an..."

"...an irrevocable condition."

Bennie, jag ser att du har läst den här boken under helgen.

Jag ska göra det lätt för er.

James Baldwin skrev det här 1956 i romanen "Giovanni's Room".

Vem har börjat på den?

Franka?

Rollfiguren är i ständig rörelse.

Han skäms lite...

...över sig själv.

Han säger att han försöker finna sig själv.

Han är bara... flüchten.

- Flyr. - Han flyr, bara.

Vad i helvete...?

- Andi, ska vi ta nåt att dricka? - Kan inte, jag måste hem.

- Varför då? - Jag ska träffa en person.

- Skulle du inte åka hem? - Jo, för att byta om.

- Sluta tracka honom. Han har en dejt. - Vi tar det nästa gång.

- Så sa du förra veckan också. - Ja, men då menade jag det inte.

Jag hittade inte nyckeln.

Lämnade du nån?

Ja, det är jag säker på.

Jag trodde jag lämnade den på bordet.

Nej.

Jag trodde inte jag skulle kunna ta mig in igen-

- men sen insåg jag att jag inte ens kunde ta mig ut.

Nu kan du gå. Jag tar en dusch.

Låste du in mig?

Självklart.

Nästa gång ska jag binda fast dig vid sängen.

Jag måste gå.

En nyckel.

På byrån.

Okej.

Meine.

Fan!

Laddar

Inget sim-kort

Jag skulle just gå ut.

Jag måste gå. Jag kommer och hämtar ryggsäcken sen.

Jag köpte de här åt dig.

Öppna dörren, är du snäll.

Vad är det här?

Snälla, Andi.

Var är mitt sim-kort, Andi?

Vad har du gjort med fönstren?

De är förstärkta.

Om du försöker krossa dem, måste jag sätta upp brädor.

Jag hade just köpt de här stolarna.

Gör inte så.

Gör inte så här.

Andi, vad pågår?

Vad som pågår?

Du hade kunnat åka till Dresden.