The Kid With A Bike (Le gamin au vélo) (Le Gamin au vélo)

POJKEN MED CYKELN

Lägg på, Cyril.

Det är som förra gången. Numret är inte i bruk. Lägg på.

- Ge mig telefonen. - Du slog fel. Jag gör det själv.

Okej, men sätt på högtalaren. Får du samma meddelande lägger du på. Okej?

Ja.

Sätt igång.

Det nummer du önskar nå är inte i bruk.

Du hörde. Gå nu och lek med de andra.

- Jag ringer portvakten. - Vi gjorde det. Du hörde vad han sa.

- Din pappa har flyttat. - Då hade han kommit med min cykel.

- Måste fråga portvakten var han är. - Han vet inte det. Ge mig luren!

Släpp mig!

Cyril!

Cyril!

Alain! Ta fast honom!

- Cyril, gå ner därifrån. Släpp taget! - Du gör illa dig. Släpp, Cyril!

Lugna ner dig! Lugna dig!

Är du lugn nu?

Kom nu. Cyril!

Vart ska du?

- På toa. - Du har urinoaren därute.

- Det är för "det stora". - Har du sagt till vakten?

Okej.

- Går den bussen till Val-Potet? - Nej, nummer 2 därborta.

- Ja, portvakten. - Det är Cyril, jag vill till pappa.

- Vilken Cyril? - Cyril Catoul. Pappa bor på femte.

- Flyttade för en månad sen. - Hans namn står här.

- Glömt ta bort. Adjö. - Får jag gå upp?

- Ingen är där. - Jag vill ändå...

Läkarmottagningen. Hallå?

- Jag föll av cykeln. Får jag komma? - Bottenvåningen, blå dörr vid hissen.

Pappa!

Pappa, är du där?

- Vad gör du? Ingen bor där. - Jo, min pappa.

Nej, ingen. Fråga portvakten.

Stå inte här. Gå ner.

Gå ner.

Nu går du ner.

Cyril! Vänta!

- Du som föll av cykeln? Gått vilse? - Lite.

- Fast det är så lätt. Har du ont? - I benet.

- Blöder det? Slog du i huvudet? - Nej.

- Vad heter du? - Cyril. Han smet från skolan.

Var nu förståndig och följ med oss. Hörde du vad jag sa? Kom!

- Släpp damen och följ med oss. - Jag får ont. Du håller så hårt.

- Låt damen vara. - Jag stannar hos pappa!

- Han bor inte längre här. - Jo! Och min cykel är här!

- Du får hålla i mig men inte så hårt. - Kom nu, Cyril.

- Jag kan öppna lägenheten så ser han. - Hörde du?

Vi går och tittar i din pappas lägenhet. Okej?

Ursäkta.

Kom nu, Cyril.

Cyril...

Rektorn vill träffa dig. Stig nu upp. Jag vet att du är där.

De andra äter redan frukost.

- Stiger du upp nu? - Vad är klockan?

- Tio i nio. - Det är lördag, tio minuter till.

Rektorn vill träffa dig. Du måste gå.

Cyril, upp med dig nu.

Då säger jag till rekton att du inte vill träffa honom.

Cyril...

Damen du inte ville släppa på läkarmottagningen, du vet.

Hon är här och vill tala med dig. Hör du vad jag säger? Cyril...

Jag har din cykel med mig.

Träffade ni min pappa? Hur hittade ni den, då?

- Klä på dig. - Hur hittade ni den?

Du sa till portvakten den var i svart och krom, så jag letade efter en sån.

- Var var den? - Jag såg en pojke cykla på den.

- Jag köpte tillbaks den av hans pappa - Köpte?

Han sa din pappa sålt den till honom.

Han ljuger. Han stal den och sålde den till er eller så är det inte min.

Den har en repa där. Det är min. Han stal den från pappa.

- Hur mycket betalade ni? - Strunt samma.

- Kanske pappa behövde till räkningar. - Han skulle aldrig ha sålt den.

- Tacka damen. - Tack.

Kolla.

Bravo.

Kolla.

- Adjö, då. - Adjö. Tack.

- Hej då. - Hej då.

Kommer du och äter frukost nu?

Cyril, var försiktig!

Cyril!

Cyril, kom tillbaka!

- Får jag komma till er på helgerna? - Det måste jag fråga rektorn om.

Han behöver fosterfamiljer. Fråga nu.

Nej, jag är redan sen till jobbet. Jag ringer honom. Hej då.

- Ni säger det men gör det inte. - Jodå, jag gör det. Hej då.

- Nej, jag vet inte vem det är. - Men han brukar gå hit.

- Kanske han berättat vart han skulle. - Minns honom inte. Släpp förbi mig.

- Han hade en guldhjälm. Få har det. - Det säger mig inget. Sluta nu.

Ja.

Jag är ute och cyklar. I kvarteret. Ja.

En pojke försökte stjäla den. Kanske han du köpte tillbaks den av.

Vad hade han för hårfärg?

Säg i alla fall.

Det var inte han. Ja, jag cyklar en sväng till och kommer sen.

- Du var väl här med honom en gång. - En söndag morgon.

Jag minns honom men visste inte att han flyttat. Jag kan inte hjälpa dig.

- Hej då. - Är du hans son?

- Och han sa inte vart han flyttade? - Jo, men jag har glömt det.

Han tankade sin motorcykel här. Han hade en guldhjälm.

- Var det inte en gammal BMW 750? - Jo, grön och krom.

Nog han som satt upp annonsen om att sälja den, på butiksrutan.

- När var det? - För en månad sen.

- Sa han inte vart han flyttade? - Jag känner honom ju inte.

Kolla på rutan. Det kanske står en adress på annonsen.

"BMW 750 motorcykel och barncykel. Guy Catoul, Marguerite, Val-Potet."

Cyril, stäng kranen.

Ursäkta mig.

Jag är klar om fem minuter.

Tack.

Hej då.

Cyril, säg hej då.

Jag gillar inte att man slösar med vatten. Vad är det?

Är det för pojken som försökte stjäla din cykel?

Har du träffat nån som talat om din pappa? Du börjar bra första dan här!

Säg vad det är. Jag kan inte gissa, Cyril.

Cyril...

Du hörde vad psykologen sa,

kommer du till kvarteret där din pappa bott-

- så tänker du för mycket på honom. Du ska nog bara komma på söndagarna.

Vi åker ut på landet, till havet, så kör jag tillbaka dig på kvällen.

Vad säger du om det?

Cyril, se på mig.

- Jag vill träffa han som sålde cykeln - För att säga att han är en tjuv?

Nej. Pappa sålde den. Såg hans annons på bensinstationen.

- Vad ska du säga? - Ställa en fråga om pappa.

Jag har kvar hans nummer. Ska vi ringa?

Ja.

Stäng nu kranen.

Nej, spara på din. Här...

Herr Gurza. 04336...

Hej.

- Cyril.-Gilles, min vän. - Hej.

- Ger du mig numret? - 043366310.

Hallå, herr Gurza? Jag ringer om min cykel. Jag är Cyril Catoul.

När pappa sålde den till er sa han vart han skulle flytta?

Ja, Guy Catoul är min pappa. Sa han vart han skulle flytta?

Så han sa inget alls?

Adjö.

- Varför inte du? - Jag är för rädd.

- Inte med mig. - Jag tittar på er.

- Här, Cyril.-Hej så länge. - Gå nu.

Cyril...

Cyril!

- Jag åker ensam. - Det är farligt. Jag sitter bredvid.

- Stanna här! Tänk om nåt händer. - Jag behöver inte dig!

Samantha! Samantha! - Stanna här! Lugna ner dig!

- Jag får inte sitta bredvid. - Inte ensam! Sätt dig, Cyril!

Sätt dig!

Får jag sätta mig här?

Vad är det?

Jag längtar efter pappa.

- Den är varm. - Vadå?

Din andedräkt.

Jag lägger in den.

Styret åt andra hållet.

Ge mig din ryggsäck, Cyril.

- Hej då. - Hej då.

- Vi ses på måndag. - Ja, på måndag.

- Hur fick du hans adress? - Av polisen.

- Vad sa rektorn? - Han hoppas mötet går bra.

- Han kunde ju inte få fram adressen. - Han ville din pappa skulle ta steget

Som psykologen. Men pappa sa till dig att han ville träffa mig.

- Inte "ville", han sa "gick med på". - Samma sak.

Nej. Ville han kunde han ha ringt. Ingen hindrar honom ju att göra det.

Bli inte besviken om det inte blir som i din dröm.

Jag drömmer inte.

- En smörgås till? - Nej.

- Vatten? - Ja tack.

Här...

- Tack. - Förlåt?

Tack.

Jag såg honom inte.

- Han kommer nog på den gatan. - Han kommer inte.

Du skulle ha gett ditt nummer om han fick förhinder.

Vi går hem till honom.

- Men om han är på väg hit? - Det är 40 minuter nu!

- Vi går hem till honom. - Ska bara kolla på den gatan.

- Goddag. - Goddag.

- Kan vi få prata med Guy Catoul? - Han är inte här. Vem är ni?

- Han är min pappa. - Skulle träffa sin son klockan tio.

Eftersom han inte kom, kommer vi hit. Var hittar vi honom?

- Vem är ni? - Cyril är hos mig på helgerna.

- Känner ni Guy? - Vi sågs en gång för att ordna mötet.

Han förbereder i mitt restaurangkök. "Acacia" vid Kennedy-bron.

- På denna sida? - Den andra.

Tack. Adjö.

Musiken är för hög. Han hör oss inte.

Där är han!-Pappa! Pappa!

- Han gick till baksidan. - Det finns en dörr i gränden. Kom!

Jag klättrar upp på muren.

Jag ser honom. Han bär ut soporna.

Pappa!

Pappa, jag är här!

- Vad gör du här? - Hälsar på dig!

- Ska jag hoppa ner eller öppnar du? - Jag öppnar.

Han öppnar.