Mickey 17

ÅR 2054 PLANETEN NIFELHEIM

Hur överlevde jag det där?

Det var ett jävla fall.

Åh, helvete. Min komradio har dött.

Mitt underställ med.

Jag borde ha gått av på hälften och dött på vägen ned,

istället för att sakta förvandlas till en köttglasspinne.

Timo?

Timo!

Timo, jag är här nere.

Timo.

Mickey?

Timo!

-Timo, jag är här nere. -Mickey.

Har du inte dött än?

-Nej. -Vänta.

Åh, helvete.

Din eldkastare fungerar än.

Inte en enda repa.

Det var bra att jag kom ner hit.

Vapenförrådskillarna blir glada.

Du, jag lämnar in den, okej?

Jag kan ta den.

Du blir inte sur väl? Att jag bara tar den här?

Jag menar, det ser inte bra ut för dig, eller hur?

Och repet räcker bara hit.

Det är lugnt.

Du behöver inte chansa.

Ja, det är det jag menar.

Och de skriver ju ändå ut dig imorgon igen.

Ja.

Du, Mickey.

Ja?

Hur känns det att dö?

Du måste vara van vid det nu. Men ändå…

Hur många gånger är det?

Är du Mickey 16?

Sjutton. Idiot.

Arton efter den här.

Tja, det var kul att känna dig, ha en fin död.

Syns imorgon.

Åh, fantastiskt.

Varför inte?

Den är ganska stor.

Hoppas den sväljer mig i en munsbit.

Det måste vara bättre än att sakta frysa ihjäl.

Antar jag.

Eller kanske inte.

Men de bara skrev ut mig igen, varje gång jag dog.

Alla mina data har sparats och jag får en helt ny kropp.

De laddar regelbundet upp mina minnen

och mina personlighetsdrag

och sätter in dem i min hjärna igen.

Det är en galen teknik, kompis.

Vi kan säga avancerad.

Väldigt avancerad.

Ja.

Åh, kom igen, kom igen.

Vänta. Kan du vänta en minut?

Bara… Lugna dig. Lugna dig.

Slappna av, andas. Precis så, andas.

Ja!

Hela grejen med att skriva ut min kropp och sätta tillbaks mina minnen i den,

var, ärligt talat, så löjligt mycket före sin tid

att det orsakade så många etiska bråk

och religöst pladder

att det förbjöds på jorden

och de tillåter det nu bara i yttre rymden för de Utbytbara.

Som mig.

Så fort vi var ute ur atmosfären

fick jag jobba arslet av mig hela vägen till den här planeten.

Jag fick uppdrag efter uppdrag.

Tekniska, vad händer? Den extra kabeln är redan här.

Saken är, Mickey…

Medicinska, vill ni berätta det?

Berätta vad då?

Hej, Mickey. Hur är det?

Upplever du svindel, illamående eller yrsel?

Jag är nog lite yr.

Det blir bara värre, Mickey, du kommer att få hög feber.

Ärligt talat så utsätts du just nu för otänkbara strålningsnivåer

vilket är skälet till att vi skickade ut dig från första början.

Okej.

Beskriv dina symptom för oss.

Jag vill gå igenom några saker

på vår strålningschecklista först.

Hur lång tid tar det innan huden börjar brännas?

Hur lång tid tar det innan du blir blind?

Och, förstås, hur lång tid tar det innan du dör?

Det är det vi verkligen vill veta.

En gång på naturvetenskapen i fyran

var jag inte så snäll mot en labbgroda.

Så det här måste vara mitt straff.

Mickey, ta av dig handsken

så att jag ser vad som händer under rymddräkten.

Wow! Såg ni det där?

God morgon.

God morgon.

Du måste dricka mycket, Mickey.

Du kommer att känna dig extremt uttorkad.

Arkady, jag tror att dosen var för hög.

Vem bryr sig, Dorothy? Han är död om 10 minuter.

Se till att ta alla blodprov.

Han kommer att blöda från alla kroppsöppningar.

Se till att ta separata prov från varje hål. Okej?

Och fortsätt att ladda upp minnena under tiden.

Den här Mickey är speciell, du vet det, visst?

Du kommer att leva kortast av alla Mickeyar.

De sa det. Tio minuter.

Faktiskt, goda nyheter, det är närmare 15.

Mycket bättre, eller hur?

Jag hade varit snuskigt rik om jag haft en livförsäkring,

förutom den uppenbara haken: Utbytbara kan inte försäkras.

Vi har ingen sjukförsäkring, inga fackföreningar, ingen pension.

Jag blir inte förvånad om du vid det här laget tänker:

"Tja, varför utsätter du dig då för det?"

Tja, därför att en vän påstod

att macaroner en dag skulle sälja bättre än hamburgare.

Och för att jag litade på den usla vännen och tog ett enormt lån

från en underbar gentleman för att öppna en macaronbutik.

FYRA OCH EN TREDJEDELS ÅR SEDAN - JORDEN

Åh, helvete.

Okej, okej, lugna ner er.

Jag vet att ni har fyra veckor kvar.

Se det här som en utflykt bara.

Ett smakprov på vad som väntar er om ni inte betalar tillbaka i tid.

Och, det är inte så att ni är upptagna,

nu när er macaronbutik har gått omkull.

Det är en uppvisning det här, en uppvisning.

Budskapet är tydligt, jag fattar:

"Pengarna är sena."

De kommer. Två stycken…

Darius Blank. Namnet jag önskar att jag aldrig hade hört.

Herr Blank bryr sig inte om pengar.

Han har massor.

Byggnaden är bara en av många.

Att se sina försumliga låntagare dö, njuta av dödens detaljer…

Det, är vad han verkligen gillar.

Budskapet är tydligt. Det räcker nu.

Det… Jag fattar.

Du vet, två veckor är allt som behövs.

Allt som behövs. Och det kommer mer, det kommer mer pengar…

Mer pengar är, är, är…

Vi tog fast honom där för fyra dagar sedan i Ulan Bator, Mongoliet.

Ser dyr ut.

Ni kan vara säkra på att vi jagar de som missar förfallodatumet

till jordens ände.

DEN ENDA UPPDRAG NIFELHEIM

Så vi behövde lämna jorden.

Ingenting gick som jag ville och jag har ingen familj som är beroende av mig.

Så jag ansökte till koloniexpeditionen,

men det var typ en miljon andra som hade samma idé.

Det var som om hela den ruttna planeten flydde från något.

Jag gissar att alla har pengabekymmer.

Men hur som helst, vi var tvungna att komma med,

för det var säsongens sista omgång.

Oändligt många vill desperat lämna jorden.

Det är tydligt att anti-migrationisterna talar för döva öron

när de insisterar på att fixa jorden

istället för att riskera liv genom att migrera till en annan planet.

Det känns som om de passionerade sökanden redan är på väg ut i yttre rymden.

Och än viktigare, den här expeditionen

leds av den tidigare kongressledamoten Kenneth Marshall,

som förlorade de två senaste valen.

Försöker den misslyckade politikern etablera ett kungadöme bortom stjärnorna?

Var det tack vare hans fanatiska anhängare som han sponsrades så generöst

av en viss religiös organisation tillika bolag?

Så många obesvarade frågor.

Vi pratar med folkmassan.

Ursäkta, stödjer du Kenneth Marshall?

Det gör jag, helt klart.

Jag stödjer honom till fullo.

Jag är "Den enda".

Representerar du Marshalls?

-Jag är från EC 20… -Seriöst.

Så Marshall tittar på oss?

-Åh, herregud! -Välj mig.

Jag svär, snälla, välj mig.

Expeditionen behöver unga, hälsosamma människor.

Mina damer och herrar, idag har vi ännu en måttlig sandstorm.

Endast gate tre är öppen.

Vänligen besök vårt stånd för skyddsglasögon och masker.

Som alltid, fem procents rabatt vid betalning med Marshall Pay.

De andra expeditionerna valde mig inte, men de har fel, jag lovar.

Jag lagar toaletter. Bakar pepparkakor. Snälla, välj mig.

Ta oss till den rena planeten.

Ta mig med!

Utbytbar.

Ansöker du om att bli en Utbytbar?

Seriöst?

Läste du igenom hela ansökan?

Ja.

Jag skulle ha läst den.

Jag menar, jag hade inte mycket till val.

Jag har inga formella kvalifikationer.

Jag är inte bra på något.

Sedan fick jag veta att Timo hade paxat

platsen som flitterpilot.

Han fick övningskörningstillstånd några veckor tidigare.

Jag har ingen aning om vad han sa för att lyckas med det,