Prvních 200 řádků.
22.53.
Förlåt om jag skrämde dig. Jag skulle precis hem.
-Vi möttes förut på muggen. -Du heter Wyatt, va?
Jobbar du över eller laddar du ner en massa porr?
Nej, jag måste vara klar i morgon.
-Du då? -Det är tidigt för mig.
Svårt att tro att man förut mätte framgångar i hur lite man jobbade.
Anlitar vårt firma din för att välsigna vår bokföring?
Jag reviderar samma sju åtta kunder varje år.
-Jag har haft Stern i fyra år nu. -Gillar du jobbet?
Ja, jag tilltalas av ordningen i det och symmetrin.
Det går an, om man gillar att jobba med siffror.
-Trivs du som advokat? -Ja.
Om man gillar att jobba med puckon.
-Jag stör dig säkert, så... -Nej då, jag är nästan klar.
Jaha...
Worth & Berman, va? Headhuntade de dig?
Ja, mitt sista collegeår. De sponsrade min kandidatexamen.
Så du var fattig?
Uppfostrad av bara mamma och hon dog när jag var 19-
så det blev liksom en livlina.
-Det låter som om du behövde det. -Många hade det värre.
Nästan alla kostymnissar här kom från Harvard via Andover.
-Du med? -Nej, fan.
Jag kom från Princeton via Exeter.
Det är samma sak.
Jag tror att jag har nåt här som kan hjälpa dig fokusera.
-Röker du? -Det var länge sen.
Då ger det dig en rejäl kick.
Jag vet inte. Ibland känner jag mig så...
Du vet...isolerad.
Jag jobbar på ett jätteföretag, men jag har inget skrivbord där.
Min nya chef Chet Peterson har jag aldrig träffat.
Jag försöker träffa folk där jag jobbar, men det är alltid likadant.
Ekonomerna håller andan i 14 dar och hoppas jag inte ser deras missar.
För alla andra är jag en tillfällig inventarie, så varför bry sig?
Ibland sitter jag och tittar ut genom glaset.
Och jag ser livet...
...bokstavligen passera revy.
Enligt klockan på väggen där har du pratat i 37 minuter i sträck.
Jag minns inget av vad jag har sagt.
Och då säger Gud till Jesus...
Jag har inte mått så här bra sen jag såg Van Halen -97.
-Är det här tåget till Canal Street? -Ja, det är rätt tåg.
Jaha, då var det klart. Här är min rapport till mr Cross.
-Var sitter Wyatt Bose? -Vem?
-Wyatt Bose. Han är en av era... -Sluta glo ner i Daphnes blus!
-In och ut bara? Vart ska du nu? -Clancey Funds, sen Clute-Nichols.
Det låter roligt. - Vänta lite. - Det var kul att träffas, Jonathan.
Vänta. Är du ledig i morgon?
Hur är din backhand?
Den går ut.
Jag är ledsen.
Jag beklagar. Utveckla en mördar- instinkt, så sopar du banan med mig.
Jag minns när de här kom. Jag var ny på internatet.
Har du snott den av Jimmy Connors? Är det natursena?
Nej, det är en hybridvariant. Natursena och kevlar.
Jag borde stränga om.
De två tjejerna var skitsnygga.
Du får inte så mycket, va?
-Menar du sex? -Nej, översvämningsersättning.
Hur många kvinnor har du legat med?
-Jag vet inte. -Det vet alla.
-Kanske...fyra. -Kanske fyra?
-Okej, fyra då. Du då? -Jag?
-Jag har ingen aning. -Du sa att alla visste.
Jag menade alla som du. Sno på, vi tar ett glas.
Du kan låna nåt av mig.
Guten Abend, Herr Kleiner.
Upp här, Jonathan.
Tycker du om den?
Det är en Gerhard Richter.
Kleiner som vi mötte där nere är konsthandlare.
Han tipsade mig om ett fantastiskt galleri i München. Kommer strax.
Prova den här.
Vad är det?
Kom igen, Jonathan. Du påminner mig om Jamie Getz på Princeton.
Han var klok och vitsig, när man fått honom att släppa loss, men han...
Han hade en gräns. Han trodde att han inte kunde ta sig över muren-
-men i realiteten var han den enda som bevakade den.
-Vad hände med honom? -Han tog livet av sig.
Du skojar.
-Gå och byt om. -Däråt?
Andra dörren till höger.
Okej, Jonathan, bara fyra alltså?
-Vad är det vildaste du har gjort? -Jag har aldrig varit äventyrslysten.
-Vad är det lamaste då? -En gång...
-Kom igen, berätta för gruppen. -Jag ringde en telefonsexlinje.
Jag pratade med tjejen Star i en halvtimme.
Till slut förklarade jag ett paragraf 179-avdrag på den nya Escaladen.
Får du betalt för att ge skatteråd på en telefonsexlinje?
Tack för att du berättade. Det är rätt lamt.
Hallå...
-Tittar hon på mig? -Ja, hon tittar på dig.
Det är kanske kostymen.
Tror du inte kvinnor har samma lustar? Framgångsrika kvinnor-
som sliter för att lyckas?
Låt oss bara säga att det kan ordnas.
Du får det att låta som ett gangstermord.
-Har du haft kul i kväll? -Ja då.
-Jag har haft jättekul. -Jag blev lite osäker, för...
Nej, jag är blyg. Men tack. Och tack för tennisen.
Det är lugnt. Tennis när som helst. Särskilt om du spelar lika dåligt.
Stanna här vid Waldorf-Astoria. Jag ska träffa nån.
-Ha en trevlig kväll. -Jag ringer i morgon.
Om du får problem, prata med Julie Levinson, vår biträdande controller.
Men som sagt, jag väntar mig inga problem.
-Vi har aldrig haft några förut. -Okej, tack.
Det är fint här. Jag brukar ta med lunch.
Man måste komma ut. Lysrören dödar. Jag läste om det.
Hallå?
Fan. Nej, jag har det här, vänta.
Försök ändra det till kl. 18.30 från JFK. Flight 4.
Rutherford vill ha med mig till London.
Vi jobbar på en finansiering med Lloyds. Sa jag det?
-Jag blir borta ett par veckor. -Det låter intressant.
Det blir trist som fan. Jag måste tillbaka.
Är du klar?
Det är äckligt. Jag vill inte höra.
Det är motbjudande. Säg det aldrig nånsin till nån.
Du är en sån tjej som pissar när karlar tittar på, va?
Det som händer i kopiatorrummet stannar där.
Jonathan McQuarry, hallå? Hallå?
HEMLIGT NUMMER
Hej, Wyatt. Jag har din telefon och du min. Så jäkla jobbigt.
Du sitter säkert på planet nu, så om du hör det här, ring mig.
Vi hörs sen. Var rädd om dig.
-Mr Lewman? -Ja...? Hej.
Jag ville prata med er.
Ursäkta.
-Hallå? -Är du ledig i kväll?
Det här är inte... Dröj lite.
Jag har en läcka i sovrummet.
Hinner ni titta på det? McQuarry. 631.
Ja, jag tar det så fort jag kan.
Tack.
Hallå? Nån där?
-Hallå? -Är du ledig i kväll?
-Ja, men det här är inte Wyatt. -Förlåt, jag hörde inte.
-Ja, jag är ledig, men... -Kan du vara på Dylan om en timme?
Det kan jag väl, men...
-Väntar du på mig? -Jag tror det.
Vill du ha nåt att dricka?
Nej tack, jag har ett telefonmöte med Tokyo i morgon bitti.
-Ska vi gå? -Ja.
-Har du varit på hotellet förut? -Nej.
Personen som du trodde att du pratade med är inte jag.
-Är du inte han jag pratade med? -Jo, det är jag.
-Men... -Vad är felet?
-Tänder du inte på mig? -Du är vacker.
Du ringde mig och jag kom hit, men jag...
-Jag är osäker på vad som händer. -Är du osäker?
Sätt dig. Sätt dig!
-Hallå? -Du är uppe tidigt.
-Hur är det i London? -Regnigt. Vi bytte telefoner.
Jag måste ha tagit din på lunchen.
Alla mina jobbsamtal går hit.
-Har nån ringt mig? -Ja.
Och?
-Vad fan var det? -Du har träffat nån.
Jag trodde det var du som ringde.
-Hur var det? -Helt fantastiskt.
Fan, jag får ringa upp dig sen. Men jag vill höra allt om det. Okej?
-Okej. -Och använd gärna min telefon.
Okej. Tack.
Ja?
Hej...
Ja?
-Är du ledig i kväll? -Var?
-Hotell Dylan. -Kanske Park Avenue.
I baren, halv tolv.
Om du är den du inte verkar vara så är du sen.
-Ursäkta? -Är du det?
Sen eller den jag inte ska vara?
Både och.
Ja, jag är sen och jag är den jag inte verkar vara.
-Kan du skriva upp det på rummet? -Ja då.
Jag har inget rum.
Du är rätt ny i gamet, va?
Initiativtagaren ska ordna rummet. Det är en av reglerna.
-Så jag borde... -Just det.
Konstigt att din sponsor inte förklarade mer.
Finns det andra regler?
Inga hårda varianter. Om det är din grej får du gå nån annanstans.
-Inget jobbsnabb och inga namn. -Okej.
-Hur kom du in i det här? -En vän till mig...
Berättade han om listan utan att förklara grunderna?
Han åkte bort. Jag gör nåt fel, va?
Nej, men du liknar en fripassagerare.
Utan den svindyra kostymen hade du inte alls hört hemma här.
Men nån tyckte att du gjorde det. Och jag är svag för blyga killar.
Får jag fråga dig en sak?
-Varför gör du det här? -Av samma skäl som män gör det.
Arrangemangets ekonomi.
Det är intimitet utan trassel.
Jag jobbar till efter midnatt nästan varje kväll.
Min senaste middag utanför jobbet var för ungefär ett år sen.
Wyatt, det är Jonathan. Jag har inte hört av dig-
men du har väl fullt upp där.
Jag ville bara säga tack.
No comments yet. Be the first to leave one.