Ocean Waves (海がきこえる)

Tåget anländer på spår fyra.

Stå kvar bakom den vita linjen.

KLASSÅTERTRÄFF 66

INTERNATIONELLA HUSET

TILL KOCHI

Tack för ert tålamod. Planet är på väg att lyfta.

Jag och Matsuno träffade Rikako för första gången

då vi gick andra året på gymnasiet. Det var en sommardag.

Matsuno ringde mig på jobbet.

- Sätt fart med disken! - Okej.

- Taku, telefon. - Ursäkta mig.

- Hallå? - Morisaki?

- Matsuno? - Kom till skolan efter jobbet.

- Jag väntar på dig där. - Okej.

- Förlåt, men jag måste gå tidigt. - Vänta!

Ursäkta att jag går tidigt.

Dagens ungdom...

Vi ses!

TOSA - KATSUO

- Matsuno... - Vad snabb du var.

- Jag skulle ju skynda mig. - Kom och kolla.

Vem är hon? Jag ser inte.

Hon blev flyttad till min klass.

- Rikako Muto. - Andra terminen?

Det är sällsynt att bli förflyttad mitt i läsåret.

Hon kom hit från Tokyo.

Magister Kosugi bad mig visa henne runt på skolan.

Ja, du är ju med i elevrådet. Du verkar upphetsad.

Inte konstigt. Hon är så söt.

Verkligen?

Jag ser henne inte så bra, och vi kan inte gå och kolla.

Om du vill så kan vi gå ner och säga att vi har en fråga.

Jag vill inte gå till lärarrummet.

De vet att jag jobbar och inte kan plugga på sommaren.

Surar du ännu för den där skolresan på högstadiet?

Jag tycker inte om att de ställde in den

och nu försöker gottgöra allt genom att ta med oss till Hawaii.

Alla är uppspelta över Hawaii. Lärarnas plan fungerar.

Den avkopplande resan ska hjälpa oss att plugga inför inträdesproven.

Hawaii är dyrt, så jag måste ligga i och jobba.

STUDENTKLUBB

Kom ihåg att plugga också, så att du inte halkar efter.

Givetvis. Vad hade du på hjärtat?

Inget. Jag ville bara snacka lite.

Jag hämtar min cykel. Vi ses vid porten.

Okej.

Under hela högstadiet och gymnasiet

var Matsuno och jag aldrig i samma klass.

Trots det var han min bästa vän.

Vi lärde känna varandra sista året på högstadiet

när skolresan till Kyoto plötsligt blev inställd.

Tyvärr har skolresan i år blivit inställd.

Hädanefter blir det bara en skolresa under högstadiet och gymnasiet.

Vår skola har kommit efter i prefekturens rankning.

Vi har svikit våra stolta skoltraditioner och era föräldrar.

För att rädda vår heder

måste gymnasieeleverna förbättra sina resultat.

Om de inte lyckas har högstadiets uppoffring varit förgäves.

Det har inget med oss att göra.

Vi går och pratar med Sayama.

Taku!

Hela grejen var så korkad att vi gick till klassföreståndaren.

Vi förstår inte beslutet.

Att ställa in skolresan höjer inte våra betyg.

Skolan är skyldig oss en förklaring.

Säg det när du är bland de hundra bästa i Japan!

Senast var jag nummer 89!

Ni är så fräcka bara för att fröken Sayama är kvinna!

Vi trodde att vi hade diskuterat färdigt

men en vecka senare, på morgonsamlingen...

Föräldraföreningen har accepterat

att skolresan ställs in.

Vi ska förklara situationen för de som blir upprörda.

Räck upp handen om ni är missnöjda.

Modiga pojkar.

Det var Yutaka Matsuno.

Vi håller möte med de som har räckt upp handen.

Kom till bildsalen efter skolan. Ni kan gå nu.

MÖTET ÄR INSTÄLLT

SKRIV NER NAMN, KLASS OCH INVÄNDNING PÅ ETT PAPPER.

ÅRSKURS 3, KLASS 3, TAKU MORISAKI

DETTA DUMMA BESLUT TOGS FÖR ATT FÅ LÄRARE OCH FÖRÄLDRAR ATT MÅ BÄTTRE.

Jag stötte på Yamao i trappen.

Han var ledsen att han inte kunde komma.

Var inte arg på honom.

Den stollen!

ÅRSKURS 3, KLASS 4, YUTAKA MATSUNO.

JAG KAN INTE ACCEPTERA BESLUTET.

ÄVEN 1 020 ÅR EFTER ATT JAG HAR SLUTAT LÄR JAG SE DET SOM ORÄTTVIST.

Jösses!

Du tänker 1 020 år framåt i tiden.

Efter det såg jag annorlunda på Matsuno

än på mina andra vänner.

Taku Morisaki, fjärde klass.

Här är en ny elev, Rikako Muto.

Jag sticker nu.

Vi ses nästa termin.

Försöker du redan ragga upp henne?

Du tar fel. Hon frågade efter en bokaffär.

Hon ska köpa sina skolböcker.

OBIYAMACHI KÖPCENTRUM

Jag hörde att kocken på mitt arbete har varit med i ett kriminellt gäng.

Han sitter på huk och röker, som skurkar förr i tiden.

Vad är det nu?

Jag undrar om Rikako blev förflyttad på grund av problem i skolan?

Nu förstår jag.

Det var därför Matsuno bad mig komma till skolan.

Kanske blev hennes pappa förflyttad.

Vi ses.

Jag märkte till min förtret att Matsuno var intresserad av Rikako.

Lika bra att glömma hela grejen. Flickor bryr sig bara om utseendet.

De bryr sig inte om inre egenskaper.

Här kommer den!

Läsåret började,

och Rikako imponerade på oss lantisar.

Morisaki, kolla in tjejerna!

Menar du Ariga?

- Ja, jag har sett. - Nej, på inre planen!

- Vad bra hon är! - Hon slog Seri från tennisklubben!

- Hon var strålande. - Som ett proffs.

- Hon har tränat jättemycket. - Tjejer från Tokyo kan spela.

- Hon är en klar etta. - Och vilka ben!

En sån tjej är säkert nyckfull.

Muto är inte som de andra.

Säg inte så.

Vänta, Matsuno!

Förlåt.

Muto har känt sig utanför.

Det är för att hon skiljer sig från mängden.

- Utanför? - På flera sätt.

RIKAKO MUTO

Hon sticker ut.

Hon är redan den tolfte bästa.

Bra på idrott och teoretiska ämnen. Vilken superkvinna.

- Taku, du är... - Nummer 92!

Du var ett underbarn på högstadiet.

- Näsan i vädret! - Hon tror hon är nåt!

Nu får det vara slut på skvaller.

Lektionen börjar!

Blev du förtrollad av henne?

Nej, men hon verkar inte glad.

Vad svamlar du om? Hon är den tolfte bästa!

Det passar dig.

Du flätar alltid håret.

Jag hörde att ni har en tjej i klassen som heter Muto.

Ja. Än sen?

Hon lär vara en bra elev.

Inte konstigt, hon är ju från Tokyo.

- Var hörde du det? - Det pratas på stan.

Hennes moster äger den berömda Mutoträdgården.

Modern flyttade hit av familjeskäl och tog barnen med sig.

Kanske är föräldrarna skilda.

Jag undrar om pappan är kvar i Tokyo?

Jag vet inte.

- Tack för maten. - Atsushi! Vad du grisar!

Stackars Muto. Med de betygen hade hon kunnat plugga i Tokyo.

Föräldrarna ställer till det för barnen.

Säg inte så! Det är klart mamman tar barnen med sig.

Varför blir du arg?

Att flytta är ett svårt beslut.

Hon kunde inte lämna barnen bara på grund av skolan.

I ett sånt läge tar mamman med sig barnen.

Du har visst egen erfarenhet.

Kom ihåg att vara snäll mot Muto.

Det är svårt att anpassa sig till ett nytt ställe.

Ja, ja.

Taku!

- Taku, telefon! - Jag kommer!

Hallå? Hej, Matsuno. Vad är det?

- Jo... - Vadå?

Jag tänkte inte ringa, men...

Vad är det?

- Jag var hos Muto i dag. - Hemma hos henne?

Hon var sjuk. Jag hörde att hon bor ensam, så jag blev orolig.

Bor hon ensam? Men hennes mor bor inte långt från skolan.

Gick du ensam till henne?

Ja. Jag såg henne i sängen.

Jaså, i sängen? Och sen?

Ingenting.

Det var allt.

Du gillar väl tjejer som hon, Matsuno?

Skolåret tog slut i mars

och vår efterlängtade skolresa började.

- Morisaki. - Ja?

- Ska du inte gå och bada? - Vi ska tillbaka till Kochi i morgon.

Magen har krånglat sen i morse.

- Vad synd! - Vi ses.

Jag visste inte ännu att skolresan skulle bli en förbannelse.

Morisaki!

Skulle du kunna låna mig lite pengar?

Låna dig?

Har du slösat bort dina pengar?

Nja...

Jag har nog tappat alla mina pengar.

Det är ju hemskt! Har du berättat för läraren?

Du kan nog få ersättning om det var resecheckar.

Jag skulle bara bli utskälld.

Vad svamlar du om? Man måste nog anmäla sånt.

Förlåt, men din dialekt är som i en gammal film.

Ska vi sätta oss?