Once Upon a Time

För länge sedan...

- Vad gör du? - Jag måste avsluta det här.

Nej, min käraste. Skeppet håller på att sjunka.

- Vi måste lämna det. - De måste få veta.

Vi kanske inte kommer hem, men det kanske flaskan gör.

- Är det verkligen det rätta? - Ja.

Anna och Elsa måste få veta sanningen, bara den kan rädda dem.

Fem år senare

- Anna, de hade varit stolta över dig. - Över oss båda, Elsa.

- Kom, jag har en överraskning. - Har du?

I vår familj är överraskningar på gott och ont.

Jag lovar att du gillar den här.

Den är till ditt bröllop.

Vår värld - nutid.

Storybrooke...

- Regina... - Inte nu, Swan.

Jag är ledsen, jag visste inte vem Marian var.

Det var inte meningen att göra dig illa.

Dina avsikter är ovidkommande.

Än en gång går hjältemodet ut över mig.

Jag är alltid skurken, även när det inte är sant.

- Vad skulle jag göra? - Du kanske inte skulle lagt dig i.

Jag räddade hennes liv.

- Hon skulle ju ändå dö. - Hon var trots allt en människa.

- Hon förtjänade inte att dö. - Det kanske hon gjorde!

Du borde veta, jag räddade henne från dig.

Jag var en annan kvinna då. Jag är inte densamma nu.

Jag har slitit för att skapa en framtid. Nu är den borta.

- Det vet du inte. - Hans döda fru har ju återvänt!

Jag är ledsen, om det är nåt jag kan göra...

Ju mer du försöker att hjälpa till, desto värre blir mitt liv.

Snälla Marian, hälsa på henne. Hon är inte som du tror.

Regina, hälsa på Marian.

Jag vill att vi pratar om saken.

- Vänta... Är ni två ett par? - Snälla Marian...

Du och den onda drottningen? Lät du henne träffa min son?

- Vet du inte vad hon ställt till med? - Är allt som det ska?

Ingen har bränts till aska ännu i alla fall.

Regina, hur är det?

Vad är det för fel på er? Vet ni inte vem hon är?!

- Mamma, vad är det? - Hon är ett monster!

Nej, hon...

- Regina... - Nej, pressa henne inte.

- Ge henne lite tid. - Bara hon inte hittar på nåt.

Du tror väl inte att hon blir ond igen?

- Nej... Hon har ju kommit så långt! - Jag hoppas du har rätt.

Det gick snabbt åt skogen!

Ta det lugnt, Walter. Man måste vara varsam med henne.

Du bad mig köra, och jag kör på mitt sätt.

Inga öl i världen är värt det här.

Stänger de ner radiostationerna efter mörkrets inbrott nu? Trötter!

Berätta! Nej, förresten...

En häst med vagn?! Nej, en häst kan inte gå i trappor.

Ett snöpalats? En isbana? Bröllopets tema blir is och det hålls i...

- ...en vind. - Det stämmer.

Nåväl, vi är här för att... Titta!

- Är det...? - Mammas. Ja.

- Du hittade den. - Varsågod.

- Jag vill inte göra sönder den. - Ta på den försiktigt då.

Ska jag prova den? Klart jag ska, vad gör vi annars här?

Det är nåt som saknas.

- Nåt nytt och nåt lånat... - Det är underbar!

Bedårande! Jag älskar dig!

Det var så lite. Prova klänningen nu.

Den är så vacker och mjuk. Jag kommer att spilla på den.

Vi kanske bara skulle bjuda på klara drycker på bröllopet.

Angående bröllopet... Ska Sven ledsaga mig in i kyrkan?

Han är inte best man, men han är bjuden.

- Jag hoppas att du skojar. - Han är välklädd, för att vara ren.

Säkert. Jag är faktiskt lite mer bekymrad för brudgummen.

Han kan klädkoden. Han är inte uppvuxen i en lada.

Okej, han bodde i en ett tag, men han växte upp med troll.

Vänta, får du se. Han har klippt håret. Han kommer att vara snygg.

Det skulle vara en välkommen överraskning.

Elsa, vad har hänt? Vad är det?

- En dagbok? - Mammas.

- Vad står det? - Om våra föräldrars död.

- Det är mitt fel. - Elsa!

Det är okej. Du kommer att klara av det.

ÄLSKAD SON NEAL CASSIDY

Min pojk.

Minns du när du var liten?

En natt under Ogre-kriget.

Det var ett hemskt oväsen.

Klappret från hästhovar på de sandiga vägarna.

Du kröp ner i min säng. Jag kan fortfarande höra din lilla röst:

"Pappa... jag är rädd."

Jag antar att jag av ren instinkt sa: "Var inte rädd, min son."

"Allt kommer att bli bra."

Du log mot mig.

Det var mitt livs lyckligaste ögonblick.

Det var första gången i mitt liv som jag kände mig som en man.

Att jag verkligen kunde ta hand om dig... på egen hand.

Tills jag hittade den här.

Den förvandlade mig till ett monster.

Jag blev besatt av makt, men det enda jag verkligen behövde var dig.

Din kärlek.

Och nu, tack vare Belle, så fylls mitt liv återigen med kärlek.

Och än en gång inleder jag det med en lögn.

Hon tror att hon har den äkta dolken.

Jag ljög för henne enbart i syfte att hämnas din död.

Nu när det är gjort...

Jag behöver verkligen styrka för att återlämna den.

Jag måste bli den man jag borde vara - den man du dog för.

Jag lovar att jag ska bli den mannen.

Ditt hjältemod har visat mig vägen.

Jag lovar...

Jag ska viga mitt liv åt att återgälda dig för det.

- Hej, Regina. - Robin?

Har du tid en stund? Vi måste prata.

- Jag beklagar. - Varför gör du det?

Marian sa bara sanningen. Jag är ett monster.

Kvinnan jag känner är långt ifrån ett monster.

Du kanske inte känner mig så väl som du tror.

Jag känner dig bättre än så. Vi är lika.

För längesen var jag väldigt annorlunda

men jag förändrades.

Jag lämnade det förflutna bakom mig, precis som du har gjort.

- Så det som hände mellan oss... - Var äkta.

Ja!

Mina känslor för dig var... Är äkta.

Men Marian är min hustru.

Jag älskade henne och gav i löfte att enbart döden kan skilja oss åt.

Det gjorde den... men ändå inte...

Men mitt löfte kvarstår.

Då har du alltså gjort ditt val?

Jag må vara en tjuv, men jag måste hålla mitt hedersord

vad vore det annars för liv jag lever?

Jag hoppas att du, från ditt hjärtas djup, kan förstår mig.

- Vad gör ni här? - Jag behöver min spegel.

Till vad, min drottning?

Nån står i vägen för min lycka.

Jag behöver din hjälp att bli av med dem.

Där, runt kröken.

Jag såg det under en promenad. Det är nog från den senaste förbannelsen.

Ingen har gjort anspråk på det. Det kan väl inte göra nån skada

om vi lånar det under vår smekmånad?

Jag undrar vem som äger det?

Se dig omkring. Det är fantastiskt!

Man kan se havet från nästan alla rum.

Om vi ska göra det...

...så ska vi göra det ordentligt.

Du har inte sett det bästa än! Kom!

- Är allt bra? - Ja.

Den som äger huset har intressant smak.

Kom!

Nå, vad tycker du?

Vi har varit gifta en hel dag

men vi har inte ens dansat med varandra än.

Får jag lov, mrs Gold?

Väldigt gärna.

Vi kanske skulle ha valt Baelfire.

Svarar hon inte?

Regina vill inte bli störd.

- Det betyder inte att hon gör nåt... - Ont? Jag vet.

Jag kan ringa. Det kanske är dig som hon inte vill prata med.

Det kan ligga nåt i det.

Jag hoppas för hans skull att hon inte faller in i sina gamla vanor.

- Han tar det bra. - Hans minnen kommer och går.

- Båda hans mammor har nya män. - Apropå det...

- Han vet inget om dig och Hook. - Det är inget mellan oss.

Jag vet inte vad det är. Jag kan inte berätta det förrän jag själv vet.

- Swan! - När man talar om trollen.

- Regina gömmer sig inte i mausoleet. - Tack.

- Undviker du mig? - Ursäkta oss en stund.

Jag undviker dig inte, men jag har mycket runt mig nu.

- Vi har en kris. - Det är alltid nån kris.

Du måste lära dig leva trots kriser, annars går du miste om livet.

Vi har blivit attackerade!

Vi var på väg hem när nåt förtrollade mig!

Hela skåpbilen frös till is. Vem besitter såna krafter?

Kanske personen som har lämnat det spåret.

- Elsa! - Snälla, jag vill vara ensam.

Du har en syster. Du är aldrig ensam.

Även om jag är borta så är jag hos dig i tanken.

Men nu är jag här. Du är inte ensam. Du vet vad jag menar.

Vad stod det i dagboken? Du kan berätta vad som helst för mig.

Våra föräldrar åkte inte iväg på ett diplomatiskt uppdrag som alla trodde.