Little Shop of Horrors

Jag jobbar i de delar av stan alla känner till och som ingen vill se.

Där tragedierna är större, extaserna vildare och brott mycket vanligare.

Slumkvarteren - mitt distrikt.

Distriktets värsta tid någonsin började i Mushnicks blomsteraffär.

-Hur är det i dag, mrs Shiva? -Som vanligt, mr Mushnick.

-Min systers nevö Stanley har dött. -Vad hände?

-Han sprängdes. Vem vet hur? -Då vill ni ha begravningsblommor.

Eftersom jag alltid handlar hos er till begravningar-

kanske ni kan ge mig lite rabatt.

Se på mig. Är jag en filatelist?

Jag säljer bara billiga nejlikor här. Jag har inte ens råd med vatten.

Hellre än att skära ner priserna så skär jag halsen av mig.

-Ursäkta, men Seymour är... -Han är en trevlig pojke.

-Varför kan han inte få sjunga? -Jag har precis fått en ny kund.

Ska jag låta städaren som jag inte har råd med jaga iväg honom?

Vårfräscha blommor, Mushnicks. Goddag, dr Farb. Vad önskas i dag?

Jag har bråttom. Skicka hit två gladiolusar och en ormbunke.

-Två dussin gladiolusar, en ormbunke. -Nej, två gladiolusar och en ormbunke.

-Två gladiolusar i ormbunkskrukan? -En ormbunke och två blommor för sig.

Det är till mitt väntrum.

-En plomb trillade ut. -Jag borrar ett större hål.

Två ynka gladiolusar och en sketen ormbunke? Vad är det för pynt?

Det är veckans blombudget. Vem kan leva på tandläkeri i stummen?

Jag skickar Seymour med en gång. Vem är jag att käfta med vetenskapen?

Låt det gå kvickt. - Nu ska ni få.

Nu ska ni få... Titta.

Seymour Krelboyne!

Mrs Shiva, vi pratade om begravningsblommor, men...

-Ropade ni på mig, mr Mushnick? -Nej, på Rockefeller, för ett lån.

-Ursäkta. -Hör på, Seymour.

Snitta två fina gladiolusar.

Och ta en ormbunke och slå in allt och ta dem till dr Farb. Förstått?

Iväg med dig!

-Vad kan jag hjälpa min herre med? -Jag heter Burson Fouch.

-Vem ska ta mina rosor? -Jag hjälper er. Kom hit.

-Några orkidéer till en söt flicka? -Nej, jag tar några dussin nejlikor.

-Folk dör ju som flugor. -Ni har haft mer otur än de flesta.

Otur? När så många trillar av pinn så trillar de snart rakt på en.

-Hur blir det med nejlikorna? -Ni sa att ni ville ha rosor.

Mina nejlikor...

Ni ska se vad Seymour... Här. Vänta, jag ska slå in dem åt er.

Nej tack, jag äter dem här.

Varför inte?

-Vad annars? Smakar de bra? -Jag har smakat bättre.

-Det här är ju en liten affär. -De stora affärerna har dyra blommor.

Men fina blommor är inte så goda. Jag föredrar små okända ställen.

Tänk, att äta blommor...!

Säg inget förrän ni har provat.

Se vad som hände.

Det var det jag försökte säga. Se på honom! Han är oduglig!

Var får han ett lika bra jobb när jag avskedar honom?

-Är jag avskedad? -Nej, jag utser dig till president.

-Ja, du är avskedad! -Gravis, det kan du inte göra.

-Jag menade det inte. -Du menar det aldrig.

Inte heller när du satte krya på dig- kortet i begravningsbuketten.

Och skickade svarta liljor till den gamla damen på sjukhuset.

Men den här gången menar jag, Gravis Mushnick, det!

-Han menar det. -Gör jag inte alltid mitt bästa?

-Jag älskar blommor, som Audrey. -Du är avskedad.

-Ge honom en chans att bättra sig. -Att säga upp sig. - Du är avskedad.

Vet ni vad jag håller på med?

Jag jobbar på en överraskningsväxt, en växt ni aldrig sett maken till.

Jag kan inte ens sälja växterna i affären. Ut!

-Ni borde titta på hans nya växt. -Jag tittar inte på blommor.

Släkten har varit i branschen i 200 år och jag är här. Jag avskyr blommor!

Ni förstår inte. Jag har ätit i blomsteraffärer i hela världen.

De affärer som har konstigast och rarast växter klarar sig bäst.

Vad är det här? En tango? Kör till, förklara mer för mig.

En affär hade en vägg täckt av giftsumak. Kunder vallfärdade dit.

-Bleyv ägaren rik? -Han kliade ihjäl sig på dårhuset.

Det var min kusin Harry.

Okej, okej...

Hämta din "fantastiska" växt då.

Är den ett dragplåster har du kvar jobbet, annars försvinner ni båda.

Ni kommer att gilla den, ni ska se.

Radio KSIK här. Ni har hört "Musik för gamla invalider”.

Nu följer "Sjukstugeserenader”.

-Seymour, är det du? -Ja, mamma.

-Kom in och titta på min tunga. -Jag har redan sett din tunga.

Känner du inte med din mor? Du hånar en med en fot i graven.

-Jag menade det inte. -Det gör du aldrig. Se på min tunga.

Alla tungor ser likadana ut.

-Pratade du med dr Mallard? -Han sa att du är frisk.

-Jag trodde han skulle vara ärlig. -Han sa att du borde spela football.

Han vill se mig död. Han är säkert patolog.

Struman är på väg tillbaka. Jag känner den efter frukosten.

Det är när du har tagit de stora...

-Har du en överraskning till mig? -Öppna och titta.

Dr Slurpsaddles berömda elixir.

Vänta nu.

"För invärtes och utvärtes bruk mot smärta, gikt och huvudvärk.”

"Blir ni överkörd av en lastbil, ring er läkare.” Alkoholhalt: 9890!

Åh, Seymour. Du anar inte hur frisk jag ska bli av det.

Jag känner en våg av varm hälsa skölja igenom kroppen redan.

-Jag måste tillbaka med min växt. -Menar du ogräset ute i köket?

Om Mushnick inte gillar den avskedar han mig.

Uppenbarligen börjar hörseln svika mig.

Jag tyckte du sa att din jobbtrygghet hänger på Mushnicks åsikt om den.

Den ser värre ut än i morse. Vad ska jag göra med den?

Jag hade kastat den. Jag vill inte ha en massa ruttna grönsaker i huset.

-Ska jag köpa med nåt hem till dig? -Ja, köp kvällstidningen.

De har en självdiagnos-tävling. Vinnaren får åka till Mayo-kliniken!

-Hej då, mamma. -Vi ses i det röda gryningsljuset.

Sätt upp det på min räkning.

Här är den. Vad tycker ni?

-Den är verkligen annorlunda. -Den ser utsökt ut, men vissen.

-Den har inte mått så bra. -Den där ser ju halvdöd ut.

-Jag tycker om den ändå. -Du gillar ju skunkkalla också.

Ja. Vad är det för växt?

Jag är inte säker. Jag fick fröna av en japansk trädgårdsmästare.

Han fick dem från en plantage nära en tranbärsodling.

Du vet inte ens vad du odlar.

-Jag har döpt den. -Till vad?

Ett snusknamn som du inte kan säga?

-Jag döpte den till Audrey Junior. -Har du uppkallat den efter mig?

Det är det mest spännande som nån har gjort för mig!

-Du är inte värd tio dollar i veckan. -Han har uppkallat den efter mig.

När jag åker in för skattebrott döps den till ”Mushnicks tokeri”!

Är ni galen? Det är nog den enda växten av sitt slag i hela världen.

Om Seymour får liv i den vallfärdar folk hit.

-Tror ni det? -Jag vet det.

Jag måste hem nu. Frugan gör gardenia till middag.

-Adjö, Fouch. -Adjö. Vi ses i morgon.

-Jag är tokig i koscherblommor. -Han är en trevlig karl.

Han vet kanske vad han talar om. Jag gör så här...

Jag behåller dig och Junior i en vecka. Får du liv i den får ni stanna.

-Annars är ni båda avskedade. -Tack, mr Mushnick.

-Var inte ledsen, Seymour. -Jag är inte värd din medömkan.

-Vem säger det? -Alla.

Jag vet, men jag tycker att du är en stingslig karl.

Och jag vet att Audrey Junior blir det sötaste i hela vida världen.

Jag har gett den all slags högkvalitetsgödning-

-och destillerat vatten, men det hjälper inte.

Du blir en ny Luther Glendale.

-Pasadena. -Burbank.

-Hej då, Seymour. -Hej, Audrey.

Vad är det, lilla växt? Har jag inte gjort allt för dig?

Hur dabbade jag mig?

Du är den första växt jag driver upp. Om du dör vet jag inte vad jag gör.

Snälla, dö inte.

Jag hämtar lite vatten till dig.

Du har öppnat dig som du alltid gör vid solnedgången.

Men hur får jag dig att växa? Jag flyttar den här så du kan andas.

Aj, aj, aj!

Vad hände? Varför vaknade du?

Blod? Tycker du om blod?

Du skojar.

Vi ska se.

Du anar inte vad jag gör för dig.

Vem hade trott det?

Nåja, smaken är ju som baken.

Se den fantastiska nya växten AUDREY JUNIOR

-Seymour! -Min gosse!

Du är världens mest högsinte man!

Visst är han vacker och utsökt? Fick han inte påökt med två dollar?

-Vad har du gjort med fingrarna? -Bistick. Varför är jag så bra nu?

-Fem bin? -Tio.

-Får jag påökt med två dollar? -Just det, min bäste Seymour.

-Vad har jag nu gjort? -Vet du inte det? Titta bara.

Gosse, kolla! Den har vuxit. Den är nästan en fot hög.

-Visst är den empirisk? -Den växer som herpes.

-Vad kan jag göra för damerna? -Vi såg skylten där ute.

-Om Audrey Junior. -Så vi tänkte titta på den.

Fyra pers i dag har velat se den.

-Kolla, Shirley! -Det är inte sant.

-Vad heter den? -Audrey Junior.

-Var blev du stucken av tio bin? -Har den inget latinskt namn?

Jo, men vem kan svänga sig med det? vill ni kanske köpa nåt?

Vi har bara 2 000 dollar. Men bara att köpa blommor för.

Så vi har inga egna.

Har ni 2 000 dollar att köpa blommor för?

-Har handelskammaren dött? -Vi går på Cucamonga-skolan.

Vi ska bygga en paradvagn av blommor.

Vi sitter i kommittén som väljer florist och klistrar fast blommorna.

Det är en knasig växt.

-Seymour här uppfann den. -Är det sant?

Flickor, flickor, flickor! Skada inte växtmästaren.

Varför inte köpa alla tusentals blommor av Gravis Mushnick?

-Mina blommor är unika. -De är billiga.

-Om ni kan ta fram Audrey Junior... -Kan ni nog ge oss allt vi behöver.

-Vi tar det med kommittén. -Vi måste kila nu. Hej då!

Hej då, flickor.

En son, en son!

-Titta, Audrey, jag har fått en son. -Jösses, mr Mushnick...

Kalla mig inte "mr Mushnick" mer. Du ska kalla mig "pappa".

-Pappa. -Härligt, va?

Seymour Krelboyne, kom, min son. Jag vill diskutera framtiden med dig.

Titta på den här flugfällan.

Snart lämnar vi slummen. Vi kommer att bli rika.

Jag bygger ett jättelikt växthus där du skapar omöjliga blommor-

-som jag säljer svindyrt i min nya blomstersalong i Beverly Hills.

Ser du den stora skylten i himlen?

Det står "Gravis Mushnick” på franska.

Visst är det spännande? Vi ska ha en orkester vid kassan.

Gravis viftar med armarna och de spelar Mendelssohns ”Frählingslied”.

Jag kommer in i en dyr klänning och säger:

"Nejlikorna kostar 600 dollar dussinet, två dussin för 1 000!”

-"Passa på!" -Sluta skrika!

Min farbror Moishes bror Yanko har precis dött i Tenafly i New Jersey.

-Vad kostar nejlikorna i dag? -600 dollar dussinet!