Dead Donkeys Fear No Hyenas

Och tagning!

Ska vi börja?

Jag vet inget om priser på mark

Om jag hade ekonomisk kunskap Skulle jag ha berättat det för dig

Har du hört om investerarna

Som kommer för att dyrka vår jord?

Låt oss diskutera om det är sant

De kommer från utlandet för att investera

Tyskar kommer för att investera

Amerikaner kommer för att investera

Alla kommer för att investera

Vad kommer att ske med vårt land?

De kommer från hela världen För att investera

Låt inte bonden mista sin mark

Låt inte bonden mista sin mark

Flygplatsen i Addis Abeba i Etiopien, för sex år sen …

Det var här det började.

På landningsbanan ser jag de vita fraktplanen rastas ur.

Mathjälp som kommer till landet.

Och samtidigt exporteras mat.

Varför får ett land som har drabbats av svält mathjälp

samtidigt som mat exporteras till den rika världen? Till oss?

EURPOEISKT URSPRUNG

Det gick inte ihop för mig. Jag återvände för att ta reda på mer

men jag kunde inte tänka mig att det var början på en större story.

Vart jag än åker i staden verkar allt handla om utveckling.

Hunger och fattigdom ska bekämpas, med alla medel som finns till hands.

För den etiopiska regering är lösningen att bjuda in utländska investerare.

Vi bjuder in utländska företag

att investera i land för att stärka Etiopiens ekonomiska tillväxt.

Det säger premiärminister Meles Zenawi.

Han underströk fördelarna

med utländska investeringar i Etiopien.

Regeringen planerar att erbjuda miljontals hektar land

till utländska investerare inom lantbruksbranschen.

Regeringens vädjan får gehör.

På lyxhotellen i staden

träffar jag internationella affärsmänniskor som söker möjligheter.

Ämnet på allas läppar är åkerjord, som de kallar "det nya gröna guldet".

Vi har nästan 66 248 hektar…

INVESTERARE

…med odlad mark i Etiopien

där vi producerar och exporterar

kaffe, mjöl, te och frukt…

När jag först kom hit kontaktade jag investeringsavdelningen.

De sa att de gärna såg utländska investerare som kan förbättra affärerna

och också förbättra den utländska utbytesbalansen.

Det är en kommersiell operation.

Jag såg att det passade det jag ville göra här.

Det kommer mycket regn

det finns bra jord och en väldigt intressant situation.

Jag tänkte bara att jag kör.

Det kanske är bra att investerare kommer med pengar till ett fattigt land.

Men vad händer med de lokala bönderna när investerarna kommer?

Jag känner inte landet och är därför vilsen.

Men jag lär känna en miljöinriktad journalist som skriver om markproblemen.

Ett stort kommersiellt lantbruk kommer att dyka upp mitt i parken.

Det innebär att ekosystemet i parken kommer att skadas.

Och media rapporterar aldrig om det.

Om skogen försvinner blir det en ännu större katastrof.

Det kommer att dröja 500 år innan skogen återhämtar sig.

Där det finns bördig jord i Etiopien…

MILJÖINRIKTAD JOURNALIST

…där hittar man också markinvesterarna.

De senaste månaderna har jag hört många rapporter från de västra regionerna.

Nu vill jag se med egna ögon vad som händer.

Argaw låter mig följa med på hans resa till regionen Gambela

som ligger långt bort i västra regionen.

Efter två dagars bilfärd nådde vi till slut Gambela.

Den här regionen har länge varit ett isolerat hörn i Etiopien.

På nåt sätt påminner det om en glömd värld, orörd av modern civilisation.

Men nu sker det förändringar.

LOKAL JORDBRUKARE

- Varför stannar du här? - Jag får inte komma närmare.

Varför inte?

Investerare har fått den här marken. Så jag får inte komma närmare.

- Varför då? - Jag är förbjuden enligt lag.

Jag får inte vara där och inte fotografera.

Varför då?

Jag har inte tillåtelse att vara i området där mina plantor växer.

Det är ett stort problem.

Vad händer om du går dit?

Jag fick lova att låta bli.

- Vad skulle de göra mot dig? - Jag skulle bli bestraffad.

Från födseln hör vi och skogen ihop.

Skogen är källan till alt vi har i våra liv.

Vi är fattiga, därför lyssnar man inte på oss.

Det är bara investerarna som har nåt att säga till om i vår skog.

Varför ignorerar de våra röster? Det gör mig ledsen.

Varför behandlas vi inte rättvist av regeringen?

Varför ska de ge bort vår mark till investerare?

När vi har lämnat bonden kör vi på den nya vägen.

Vi kör ännu längre in i Gambelas hjärta och når Etiopiens största nationalpark.

Parken är 5 000 kvadratkilometer stor och går hela vägen till södra Sudan.

Och parken är hem åt många utrotningshotade arter.

I det här enorma området bor också infödda människor

som lever på att odla, fiska och jaga i liten skala.

Drömmen är att expandera till Sydsudan.

Att göra parken…

VÄLKOMMEN TILL GAMBELA GAMBELA NATIONALPARK

…näst störst i Afrika, efter Serengeti-parken.

TJÄNSTEMAN I NATIONALPARKEN

Det här är regionen Gambela.

Det ligger en nationalpark i mitten.

I området finns många arter av vilda djur.

Många lantbruksinvesterare kommer till Gambela för att få mark.

Vi vill göra avgränsningen

så fort som möjligt, så att

investerarna inte har tillgång till mitten av parken.

Det är det vi gör nu. Men vem vet?

Pressen kommer från federal nivå, så vår plan kan gå i stöpet.

Vi vet inte, men vi gör vårt bästa. Det är vad vi håller på med nu.

Omot är tjänsteman i parken.

Han är orolig att personalen inte klarar att kontrollera hela parken.

Ett par timmar senare upptäcker vi att hans farhågor är rättfärdigade.

Vid en korsning finns en vägskylt med företagsnamnet Saudi Star.

Det vi såg är väldigt oroväckande.

Jag undrar vad Saudi Star har för sig i området.

Om de expanderar in i nationalparken

kommer de skada det vilda djurlivet och lokalbornas liv allvarligt.

I den regionala huvudstaden försöker Argaw få information

om regeringens planer för nationalparken och företaget Saudi Star.

Den lokala säkerhetspolisen griper Argaw för att han snokar.

Argaw förhörs hela natten i polisens huvudkvarter.

Tidigt på morgonen släpps han och beordras lämna Gambela.

Han får höra: "Om du vill känna dig säker så kommer du aldrig tillbaka."

Vi har problem. Jag greps av polisen.

De korsförhörde mig, tog mitt ID-kort och tvingade mig att lämna Gambela.

Det är nåt de försöker dölja.

Jag är rädd nästan överallt, särskilt där det är lite mer lantligt.

De förstår inte att man är journalist.

De förstår inte att vi har rätt att kritisera regeringen.

De förstår inte att det är vårt jobb.

Och de försöker alltid skapa rädsla…

Och de kommer med en allvarlig varning……

Då känner man att man kan hamna i fängelse eller utsättas för en attack.

Så då flyr man ju från platsen.

Argaw hade turen att ta sig bort från Gambela.

Men storyn är för viktig för honom för att släppa den.

Jag ringer angående Gambela nationalpark.

Saudi Star Farm och parken ligger bredvid varandra.

Var kan jag få officiell information om planen?

Okej. Så det går inte. Jag förstår.

Under svälten på 80-talet dog cirka 400 000 personer.

Och nästan varje familj förlorade nån.

Men hungern har inte försvunnit.

I dag är miljontals beroende av matbistånd för att överleva.

Investerare från hela världen kommer hit för att skaffa jordbruksmark.

Samtidigt tar man jordbruksmarken från våra bönder.

Och man exporterar grödorna. Hungern kan bli ännu värre.

Förut var internationella investerare inte intresserade av jordbruksmark i Afrika.

Så varför är de intresserade nu?

Jag söker svar hos de globala finanscentren.

I New York hålls den största konferensen för jordbruksinvesterare.

Jag smög in genombakdörren.

Det påminner om…

Nån frågar en berömd amerikansk bankrånare varför han rånar banker.

Han sa: "Det är där pengarna finns."

Det är därför man investerar i jordbruk. Pengarna finns där.

Man kan tjäna pengar på jordbruk

på ett sätt som inte gick för 10-20 år sen.

Men i mitten av 200-talet förändrades det. Då steg matpriserna kraftigt.

Matpriserna är höga för att:

När det gäller efterfrågan växer befolkningen till nio miljarder.

Det finns en stor efterfrågan från Asien och Kina.

Och när det gäller tillgång är frågan hur mycket bördig mark det finns.

Särskilt i delar av världen där det bor många, Östasien, Europa med mera.

Det som har förändrats sen 2008 är institutionella investeringar

pensionsfonder, försäkringsbolag, privata aktiefonder och hedgefonder

som nu börjar se jordbruk som en verklig tillgång.

Nåt med stort värde där man kan investera pengar

på samma sätt som man tidigare har gjort i fastigheter och skog.

Jakten på det gröna guldet sträcker sig till planetens alla hörn.

Internationella investerare kommer snart 55 miljoner hektar jordbruksmark.

Ett område som är större än Tyskland.

De länder som påverkas mest är fattiga länder som Etiopien.

GLOBAL PLAN

Saudi Star har stora planer för Gambela.

Det saudiarabiska företaget förbereder odling på ett enormt område.

Och de har redan kommit långt. Verkligen.

För att komma vidare måste vi återvända till jordbruket.

Genom jordbruksföretag som Saudi Star, Elfora och Horizon

har vi nästan 66 248 hektar

utvecklad mark i Etiopien.

Ägaren, miljardären Al Amoudi, har länge haft intressen i Etiopien.

Men i Etiopien är det farligt att utreda markinvesteringar.

Argaw fruktar regeringen sen han greps i Gambela nyligen.

Men som utlänning som gör en film om jordbruksutveckling kan jag kontakta dem.

- Den här byggnaden. - Är det den?

- Ja. - Saudi Star?

Innan vi börjar… Det finns vissa konfidentiella uppgifter

som jag kanske inte kan avslöja.

Vissa intervjuer kräver specialtillstånd.

- Från högre instans. Okej? - Ja.

SAUDI STARS KONTOR - ADDIS ABEBA

Det här är 1 000 hektar.

Och det här är 2 000 hektar.

Den gula sektionen är 3 000 hektar. Den här är 4 000 hektar.

Totalt blir det 10 000 hektar.

Alla förberedande aktiviteter i det här området är nästan genomförda.