Lost City Raiders

När jag var barn pratade alla om global uppvärmning.

Det fanns många teorier om hur fort det skulle gå.

Hur illa det skulle bli.

Men ingen var beredd på det som hände.

De kallar det "stigningen". 15 meter vatten på ett par år.

Allt började med att polarisaena smälte.

Kraftiga jordskalv släppte ut hett underjordiskt vatten-

som värmde upp allt ännu fortare.

30 år senare är mindre än 10% av jorden bebolig.

Och vattnet fortsätter stiga.

Den världen föddes mina pojkar i.

Vi försörjer oss genom att bärga i de dränkta städerna.

Men jag vill mer för dem, de ska se världen som den var förut.

Om legendema stämmer kan bara en sak stoppa stigningen.

Jag har letat nästan hela livet efter den.

Hoppas bara jag hittar den snart, Innan det inte finns nåt att rädda.

Februari 2048. Vi bärgade i Los Angeles-bassängen.

Jag sa till mina grabbar att det var ett rutindyk.

Men sanningen var att mitt sökande nästan var över.

Vad tar sån tid, Jack?

Jag hade svårt att komma in.

Kassaskåpet bör vara inbyggt i bokhyllan.

-Kan du öppna det? -Hon spelar svårflörtad.

Skynda dig. Solen går snart upp. Vi har inte tillstånd för dyket.

Kom igen, gullet. Öppna dig för pappsen.

Ja. Du behövde bara lirkas lite med.

Ledsen, pappa. Om det finns en bok här så är den förstörd nu.

Nej, den hade vattensäkrats.

-Rätt som vanligt. Här är den. -Bra jobbat, Jack.

Kom upp nu innan vi åker fast.

-Allt är under kontroll. -Det har jag hört förr.

Thomas! Jag kan inte spana efter polisen utan sonar och radar.

Jag behöver nya grejer. Hoppas jobbet är bra betalt.

Det finns viktigare saker i livet än pengar.

Ett nytt gratisjobb?

Bra, pappa...

Kan du påminna mig om varför jag riskerar livet för noll pengar?.

Du riskerar att båten konfiskeras om du inte kommer upp nu, Jack.

Ja, han riskerar livet.

Upp nu, Jack. Nåt kommer mot dig.

Jag ser inga polisubåtar.

Det kan vara en mutanthaj från San Onofre.

-Nu ser jag faktiskt nåt. -Vad är det?

En souvenir.

Hör på! Något 20 grader nordost om dig kommer mot dig fort.

-Det är stort. -Det kan sluka dig.

Det är nog ett stim yellowtail.

Eller kanske inte.

Vi sänker ner linan nu.

Då var det dags igen...!

Dra, Thomas!

Ta vinschen.

Allt klart, pappa.

Okej, kör!

Hajen måste ha slukat hela reaktorn.

-Vad är det? -Tycker du att det är roligt?

Jag fick 84 stygn för ditt tjafs!

-Du vet att det var en olycka. -Nej, det var ditt fel!

En dag får han oss alla dödade.

Kolla där.

Man riskerar livet bara för nåt viktigt.

Skylten är värd en del.

Varsågod.

Lätta ankar. Vi ska till Nya Rom.

Nya Rom? Vad är så viktigt med boken?

Få se vad vi har.

Det var inte ett totalfiasko.

NYAROM

Du har lovat oss lite ledigt sen vi lämnade Oalgary.

Ni får det snart, hoppas jag.

Om det är vad jag tror måste vi jobba igen.

Så ladda tuberna.

Du lagar vinschen. Man vet aldrig när den behövs.

Thomas, försök utöka sonarns räckvidd.

-Jag behöver nya grejer. -Snart. Gör ditt bästa.

Vad är så viktigt med boken?

Låt mig gissa: snart.

-Ska du med? -Vi måste jobba.

Vad kan han göra? Kicka oss?

-Är det så här du roar dig? -Dregla över det vi inte har råd med.

Pappa adopterade oss och tror han kan behandla oss som slavar.

Han litar inte på oss.

Vart tror du han ska så finklädd?

Jag tror att vi har hittat pappas gamla adressbok.

Nu ska han träffa en gammal flamma som han skäms för.

Jag skojar. Jag vet inte vad han ska göra.

Jag bryr mig bara om en sak.

Vad som finns på fat.

Jag bjuder på en öl, lillebrorsan.

Pengar.

Pengarna ligger i min ficka. Fiska fram dem.

-I dina drömmar! -Jag betalar, förlåt. Behåll växeln.

NYAVATIKANEN

-Mr Kubiak, roligt att se er igen. -Tack, nöjet är mitt.

Kardinalen är angelägen om att få träffa er.

Kardinal? Mr Kubiak.

-John! -Mikael.

-Roligt att se dig. -Detsamma.

Jag visste att du skulle hitta den.

Det står här-

att spiran sist sågs i Vatikanstaten.

-Är den här? -Ja.

Uppenbarligen. I Oasa di Santo Stefano.

Det är ett gammalt kloster som länge använts som magasin.

Svårt att tro att vi i alla år har haft den mitt framför näsan.

-Har ni ritningar över klostret? -Ja, det har vi säkert.

Giacopetti. Sök i arkiven. Ge oss allt om Oasa di Santo Stefano.

Med en gång, ers eminens.

Har du sagt det till honom?

John, vi har ett problem.

Jag fruktar att vi har konkurrens.

Ingen utanför vår orden kände till boken.

Men han som sa var den var mördades i förra veckan.

-Torterades för att säga nåt. -Folk skyr inga medel.

Vi kapplöper med tiden.

Andra skalvet på en vecka.

Med skalven och våra fiender som närmar sig är det för farligt nu.

Att jag hittar spiran är vårt enda hopp.

Tack, John.

Vad är jobbet?

Det här jobbet är farligt.

Byggnaden är bara halvdränkt, så vi kan gå in genom fönstret här.

Nej, vi måste in tyst och diskret. Ingen får se oss gå in.

-Vadan hemlighetsmakeriet? -Det är det Vatikanen vill ha.

De är både snåla och paranoida.

Säg till om du vill hoppa av.

Då så, vi går in om en timme.

Jag vill göra det i mörker.

Kurera baksmällan.

Jag behöver er båda i bästa form.

Titta inte på mig.

Ta det inte personligt, men jag följer med.

Jag tror att jag klarar det själv.

Felmarginalen ärinte så stor nu.

Det är ett gammalt hus, så ett misstag kan bli ödesdigert.

Visst...

På husets östra sida finns ett runt gallerfönster.

Sen tittar ni efter en trappa som går upp till vänster om er.

Är du okej?

-Thomas, vi fortsätter till fots. -Uppfattat.

Okej, Jack.

Nu tar vi det sakta och säkert.

Det ser ut som ett fängelse.

Klosterceller.

Munkarna läste här hela livet.

Det ser ut som ett fängelse.

Stanna!

Minförsåt.

Stå stilla.

På tre slår jag bort dig från stenen. Är du klar?.

Ett...två...tre!

Inget hände.

Tack. Min rygg behövde rätas ut.

"Pas padrenum sic transit este"?

Thomas?

"Herrens tecken befriar en utstött." Det låter som en kod.

Du kan ha rätt.

Vid dörren sitter stenar i ett kors.

-Kan vi inte spränga som i Santiago? -För farligt här.

Som minförsåtet då?

Lugn, jag knäcker det.

Ta på stenarna som i korstecknet.

I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

Ingenting.

"I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn"...

"Nu som alltid ska världen vara utan ände. Amen."

Du måste göra det två gånger.

I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

Bravo, Thomas.

Kul att se att söndagsskolan betalar sig.

Och alla dina träningspass betalar sig, Jack.

-Det stinker här. -Ja, svavel.

-Glöm inte minförsåtsregeln. -Det finns aldrig bara en.

Det måste vara värt en del.

Är du klar?.

Ja. Ta det, så sticker vi härifrån.

Jack, ut!

Vad hände?

Stanna!

-Är ni okej? -Vi behöver en ny väg ut.

Bakom vänstra statyn finns ett rum med en trappa.

Här!

Ta skrinet.

-Har du det? -Ja. Kom!

Thomas, det finns ingen utgång!

Pappa!

-Är du okej? -Ja.

-Skrinet? -Jag har det.

Vad hände med att riskera livet bara för nåt viktigt?!

Hoppas det i skrinet är ovärderlig!

Ja, jag gjorde ett misstag. Jag var oförsiktig.

Vi kollar vad det är.

Nej, skrinet levereras intakt.

Jag önskar jag kunde säga mer, men jag lovade att inte säga nåt.

Thomas, få in oss i hamnen igen.

Nu.

Släpp inte skrinet ur sikte.

-Inga problem, väl? -Inget vi inte klarade.

Spiran är borta.