De første 200 linjer.
Ursäkta, pratar du engelska?
-Någon som pratar engelska? -Habla inglése.
-Pratar du engelska? -Si. Ja!
Jag...har gått vilse.
Jag har tappat bort mina vänner. Tre som ser ut som jag, men ändå inte.
-De är amerikaner. -Americanos?
-Ja? -Ja, jag har sett flera stycken.
-Överallt. -Det är inte till nån hjälp alls.
-Jag måste hitta dem. -De är här nånstans.
Visst, de är här nånstans. Suveränt.
Jag har ingen aning om vad du sa.
Vänta, vart ska du gå?
Okej, jag följer med.
Hon är en märklig flicka. Men hon är ofarlig.
Men om du är ute efter nåt ovanligt kan jag ordna nåt mycket bättre.
-Nej, jag måste hitta mina vänner. -Du borde följa med mig.
Kom. Vi ska hitta dina vänner.
-Pratar ni engelska? -Nej.
-¡Vamos! -Hjälper du mig hitta mina vänner?
-Ännu ett ord jag inte begriper. -¡Hasta luego!
-Mi casa e su casa. -Jag fattar.
Du är en siare, eller hur?
Jag har inte tid med det här. Jag måste hitta mina vänner.
-Tvivla inte på det övernaturliga. -Jag tror inte på sånt.
Det är De dödas dag! Då bortser man från det man redan vet.
Det är inte nödvändigt att tro. Det bara är.
-Se det som underhållning. -Okej, kör igång.
För att vi ska kunna söka i universums djupaste delar-
-måste vi låta våra hjärnor slappna av. Så drick! Drick.
En drink sen letar vi efter mina vänner.
Drick.
Ja. Ja...
Hallå! Vakna. Vakna!
Gode gud!
Vakna! Helvete!
Los Angeles 5 år senare
Vad gör du här, Allison? Ditt skift slutade för två timmar sen.
-Min klocka har visst stannat. -Visst.
-Flickan där inne frågar efter dig. -Jag ska titta till henne.
Hon verkar vara en toppentjej. Du köpte en cykel till henne häromdagen.
Hon har varit här i tre dar.
Föräldrarna har inte råd att lägga in henne eller köpa en cykel.
-Hon kommer inte hinna cykla på den. -Jo, säg inte så.
Det är inte sant! Stupa!
-Jag trodde du hade åkt till Indien. -Svärföräldrarna kom hit istället.
-Ska du också ha barn? Du sa inget. -Överraskad?
-Kom in. -Tack.
-Hallå! Hur är det? -Bra.
-Jag trodde inte du skulle komma. -Jag skulle aldrig missa det här.
-In med dig. Hur var Paris? -Det var fantastiskt, Ali.
-Jag ska designa barnkläder. -Vad roligt!
-När får jag se dig i modetidningarna? -Jag blir nog inte känd direkt.
Nog om mig, se på dig! Bullen i ugnen är snart klar.
Inga bullar här. Jag har en tjejtjusare här inne.
-Utan tvekan. Och snart har du två. -Nu blir jag lite generad.
Kul att se dig, Tara.
Om du blir allmängods måste jag döda dig.
-Du kan inte ens döda en kackerlacka. -Var inte så säker.
Sköt er nu.
-Hur blev du inblandad i det här? -Pokerkvällen blev inställd.
-Varför ser scarfen bekant ut? -Ali har en liknande med initialer.
-Vi hade dem när vi besökte New York. -Väldigt fin.
-Du ser ut att må bra. -Du också.
-Jag gillar din skjorta. -Du som fashionista vet väl?
-Barnkläder, alltså? -Ja, barnkläder. Jag älskar barn.
-De har tur. -Tack. Det har du också.
Titta här! Babyshower! Så roligt.
-Vad pratar ni om? -Babyshower.
Okej, allihopa. Var tysta nu.
Kära vänner och familj. Det är ett privilegium att få vara med idag.
Vår kära Ali är inte bara en kärleks- full och duktig barnsjuksköterska.
Hon är även en väldigt trevlig person.
Jag vet att hon även kommer att bli en fantastisk mamma.
Vi önskar henne lycka till för det behöver hon. Jag vet, jag har två egna.
Tack ska ni ha. Ni är alla underbara.
Nog med känslor. Nu öppnar vi presenter!
Vad är det?
Det är solförmörkelse! Jag läste om det i morse.
Det har jag inte sett sen jag var liten.
-Kom och titta, Ali. Vad vackert. -Vad är det?
-Visst kommer man i stämning? -Det var inte vad jag tänkte på.
Ni är för mycket. Komma i stämning på grund av solförmörkelse?
Det är vad som satte er i den här situationen.
Vad är det?
I min kultur är det otur för en gravid kvinna att titta på solförmörkelsen.
Det kan ge fosterskador eller framkalla missfall av det ofödda barnet.
Förlåt mig. Jag måste gå. Ursäkta mig.
Är allt som det ska? Älskling, är allt som det ska?
Ja...
Jag hämtar tårtan.
-Vad hände, älskling? -Jag vet inte.
-Vad hände? -Jag vet inte.
-Herregud, hon förlorar så mycket blod! -Hämta handdukar och ring ambulans. Nu!
Det kommer att ordna sig.
Skynda dig!
-Hej, jag är dr... -Jones.
Vi ska ta hand om dig. Hur känns det?
-Glöm mig, hur är det med barnet? -Bra, men du har förlorat mycket blod.
Barnets hjärtfrekvens är låg, han är stressad.
-Kommer han att klara sig? -Vi sätter igång värkarbetet.
Nej, nej! Han är inte redo.
-Tänk om han inte överlever? -Säg inte så. Du är stark.
-Jag vill att du andas ordentligt. -Jag älskar dig.
Allt kommer att gå bra. Vi måste bara föda barnet.
-Nu vill jag att du krystar ordentligt. -Nej, jag klarar det inte!
-Igen, andas in och krysta! -Låg hjärtfrekvens.
-Du är jätteduktig, älskling. -En gång till. Krysta ordentligt!
Han har kommit. Gud förbarma dig.
-Doktorn? -Vad gör han?
-Doktorn? -Vad gör han?
-Doktorn Jones? -Han är här.
Du klarade det!
Varsågod.
Välkommen till världen.
-Christopher Neron Dunn. -Neron?
-Neron? -Det fick dig att le. Han gillar det.
Om han inte gillar det kan han byta när han blir äldre.
Det låter som en footballspelare. Nån som man inte bråkar med.
Han ser hård ut. Definitivt en linebacker.
Vad fånig du är.-Pappa är fånig.
Det är inte sant. Tro inte på vad mamma säger.
-Vilket märkligt väder. -Ja, det verkar vara oväder på gång.
Jag har aldrig sett såna moln förut. Det kanske är en tornado.
Ja, en tornado. Såna har vi i Kalifornien varje dag.
Jag tror visst att du stal mammas hjärnceller.
Grattis, nyblivna mamman! Hur känner du dig?
-Nye pappan då? -Han har ingen öm vagina.
-Hon har dåligt inflytande på honom. -Flytta på dig.
Vad söt han är!
Min bil gick sönder så jag fick ta en taxi.
-Det var inte nödvändigt, Tara. -Jo då.
-Nu har du äntligen din lille prins. -Och jag måste verkligen njuta.
Läkaren säger att jag inte kan få fler.
-Du kan adoptera, Allison. -Ja.
Jag avundas dig. Du är en stark kvinna. En suverän hustru.
Och den näst vackraste kvinnan efter mig.
Inga fler snyfthistorier. Du har en vacker sån och en make.
Så sola dig i glansen. Man får bara en chans.
-Jag älskar dig. -Jag vet, det gör alla.
Jag kan inte stanna så länge. Jag måste snart åka hem.
Vill du att Kevin skjutsar dig?
Om du inte misstycker. Klarar du dig själv här?
Självklart. Varför skulle jag inte göra det?
Så du tycker jag är vacker?
Låt det inte stiga dig åt huvudet.
Om Neron har ditt ego är det kört för oss.
Så vacker.
-Tack för skjutsen, snygging. -Tredje gången gillt.
Jag lovar, din son kommer att bli en riktig buse.
-Herregud, skämtar du! -Vad är det?
Skämtar du? Jäklar?
Jag tappade nycklarna i taxin.
Har du nån hårnål?
Den funkar.
-Vet du vad du sysslar med? -Jag tror det.
Jag brukade bryta mig in i Allisons studentkorridor.
-Har man sett. -Mina ungdomssynder lönar sig.
Det här är ingen studentkorridor, men jag är skyldig dig en kopp kaffe.
Bor du här ensam?
I ungefär fyra år. Kaffet är snart klart.
Ali har verkligen tur.
Hon har en ny bebis och dig. En hel familj.
Ursäkta, jag tror att jag håller på att få ett migränanfall.
-Får du dem ofta? -Nej, inte direkt.
Jag går och tittar i medicinskåpet.
Jäklar! Herregud, du skrämde livet ur mig.
-Vad brukar du ta mot huvudvärk? -Vet inte. Vad har du?
Ali brukar massera mig. Nåt hon såg på ett doktorsprogram.
-Märkligt, men det fungerar. -Ali är inte här, så aspirin får duga.
Jag blir dålig i magen av dem. Ingen fara, jag åker hem och sover lite.
Nej, du får inte köra bil när du mår så här. Kom.
Sätt dig.
Allvarligt, jag tål inte aspirin.
Du sa det.
-Nu hamnar jag i knipa. -För sent.
Hur är det?
Jag går och hämtar kaffe.
Jag måste sticka.
Jag måste kolla till Ali.
-Becky! -Dr Jones?
-Vad gör du? -Jag är på väg hem. Allt är bra.
-Hoppa in så skjutsar jag dig. -Nej, tack.
-Hoppa in i bilen, Becky. Kom igen. -Okej. Tack!
-Hur länge har du bott här? -Tre fyra år.
Det gör det väl lättare för dig att jobba för mig?
Att jobba för dig är väldigt...intressant.
-Vill du ha risktillägg? -Det låter rimligt.
Så illa är det väl inte? Du gör ett bra jobb.
-Tack. -Är det vänster här?
-Jag vill inte bryta mot lagen. -Här är det!
-Då så, Beck. Vi ses på jobbet. -Tack så hemskt mycket!
God kväll, señora. Jag tror att Neron är hungrig.
-Ska jag ge honom mjölk? -Ja, det står en flaska i kylen.
Min ängel.
Frun?
-Får jag ställa en personlig fråga? -Visst.
-Födde ni honom naturligt? -Ja, hur så?
Inget. Det är bara det att jag aldrig hör honom gråta. Aldrig.
Han mår bra, Maria.
När ett barn föds måste de acklimatisera sig.
No comments yet. Be the first to leave one.