The Lodgers

Rachel.

Det är midnatt, de kommer

Edward.

HYRESGÄSTERNA

Flicka lilla pojke lilla lyssna noga

Ligg till sängs vid midnatt

Släpp aldrig en främling över tröskeln

Lämna aldrig varandra ensamma

Var en god syster god broder

Följ dessa tre regler

Så länge vårt blod bara är vårt

Ser ni oss alltid från underjorden

Grattis på födelsedagen, Edward.

Sluta.

Jag får ont i ögonen.

Ska du inte önska mig detsamma?

Vad finns det att glädjas över?

Tja...

vi ska promenera idag, eller hur?

För att fira?

Fira?

Det finns inget hopp för oss.

Edward, jag vet att du är arg...

Det är inte min ilska du ska frukta!

De skyddar oss.

Kan du inte göra det lilla de ber om?

- Ingenting hände. - Ingenting ännu.

Första klockan har slagit, Rachel.

Edward, var inte så här.

Inte på din 18-årsdag.

Jag menade inte att ta risken.

Det vara bara så att jag var vid sjön.

Jag läste och glömde bort tiden.

Sjön?

Den är lika vacker nu som när vi lekte där.

- Jag trodde inte du var... - Borde jag inte vara rädd?

Borde vi inte vara rädda båda två?

Vi kan bli straffade för det du gjorde.

Edward, du gör mig illa.

Edward, snälla!

Du vet vilka lagar som vi måste följa, syster.

Om du fortsätter utsätta oss för fara,

så kommer jag att följa lagarna.

Edward, släpp mig.

Du ska be dem om ursäkt.

- Nej! - Du ska!

Edward, släpp mig!

Res dig!

Edward!

Säg det!

Säg det så vi är säkra igen!

Jag tänker inte be om deras förlåtelse!

Jag har inte gjort något fel!

Gör det!

Upprepa reglerna!

Det gör jag inte.

De lyssnar.

Du vet att de lyssnar!

Flickebarn!

Flicka lilla pojke lilla lyssna noga

Ligg till sängs vid midnatt

Släpp aldrig en främling över tröskeln

Lämna aldrig varandra ensamma

Var en god syster god broder

Följ dessa tre regler

Så länge vårt blod bara är vårt

Ser ni oss alltid från underjorden

Så där...

Är du nöjd?

Du och jag kommer aldrig att göra som mor och far.

Sean!

Du är hemma!

Trodde att du aldrig skulle komma hem.

Jag kom hem för att hjälpa mam...

- Rör den... - Kan du sluta, Dessie.

Jag tycker inte om det.

Det håller händerna varma.

- Vad är det? - Håll tyst!

Kom ut då!

Häxa!

Jag ser dig!

Sättet de ser på mig...

som att jag inte får vara här.

Vi förstår varför du åkte, min son.

Men de andra...

de har sitt eget krig att utkämpa.

Jag ser inte att de kämpar.

Sean!

- Kay? - Jag visste inte att du...

Kay, var har du varit?

Håller till i skogen med luffarna?

Nej, frun.

Kom in, om du vill.

Dina vänner?

Nej.

Listan.

Speciell dag för dig idag, eller hur,

för dig och din bror?

Skynda på.

Vem är det där?

Det är hon från stora huset.

Skriv upp det, snälla.

En vecka till är allt vi klarar.

Du ska få dina pengar.

Vänta.

Det här med.

För godset?

Kom för en vecka sedan.

Det kommer så sällan post till godset,

jag glömde nästan.

Klart du gjorde.

Vad kan vi göra för dig?

Såg du nått i skogen i morse?

Det fanns inget att se.

Hallå.

Låt henne vara.

Håll dig borta, förrädare.

Borde inte du slåss med engelsmännen?

Vad är det för problem här, gossar?

Hmm?

Tog med dina vänner.

Namn?

Hej.

Vad gör du i min skorsten?

Sch.

Du är säker nu.

HUSÄGARNA HUSET TWELINGEN, IRLAND

Hej.

De där männen, ofredade de dig?

Om någon ofredar mig, så är det du.

Vill bara veta att allt står väl till.

Som du ser.

Känner jag dig?

Sean Nally är mitt namn.

Min mamma tvättade kläder hos er.

Du var bara barnet när jag rykte ut i kriget.

En smutsigt ansikte som kikade in genom grinden.

Vi visste bättre än att stirra tillbaka.

Du följer väl inte med hela vägen, haltande så där?

Jag skulle det om du bad mig.

Och om jag inte gör det?

Tänkta jag fråga om jag får.

Jag måste gå. De väntar.

Mor älskar fåglar.

Bermingham.

Vad ser du?

Rachel...

var en god syster.

Edward?

Jag var rädd.

Varför dröjde du så?

Jag visste inte om jag ville gå tillbaks.

Är det ett brev?

Från Bermingham, advokaten.

Han säger att fonden är slut.

Han vill att vi säljer huset.

De tillåter aldrig det.

Vi har inget val, säger han.

Nu när vi är myndiga, kan vi det.

Enligt hans lagar, kanske...

Inte enligt våra.

Han hotar med ett besök.

Det får han inte!

Du har gått till sjön igen.

Det är mina egna timmar.

Rachel, jag...

Följer du med hela vägen, haltande så där?

Och om jag bad dig?

Om jag bad dig följa med...

hit.

Följa mig hit.

Vem är det?

Det är jag.

Ja?

Nattlinnet var mammas.

Den där med.

Du gjorde mig illa idag.

Jag menade det inte.

Edward, vi hade såna planer för idag.

En promenad på ägorna inte ens det kunde du.

Förlåt.

Jag minns hur hon älskade fåglarna.

Jag tror hon förstod dem,

när de sjöng i sina burar.

Hon sa att så länge hon kunde höra fågelsång

visste hon att hon levde.

Det kanske hon gör.

Fåglar kan flyga förbi den här världen och in i nästa.

Vi kan leva tusen liv och aldrig veta vad de vet.

Det är sagor, Edward.

Hon lämnade dem att dö.

Som oss.

De lärde oss att leva efter reglerna.

Är det här att leva?

Aldrig gå. Aldrig känna någon.

Låsa in sig natt efter natt?

Vi kan inte hålla på längre

än vad mor och far gjorde.

Men den här platsen tillhör oss och vi till den.

Det finns ingen utväg.