Sweet Virginia

Bra att du är här. Jag trodde inte att du skulle komma.

- Jag hörde att de stänger motorvägen. - Nej, branden är tio mil bort.

Tack. Skål.

Du svettas som en gris, Barrett.

- Vad är insatsen? - 100 dollar.

- Vad spelar vi? Texas hold'em.

- Han rånar mig på allt jag har. - Är det bara vi? Var är Carl och de andra?

Han är i Fort Yukon. Han är borta i ett par veckor.

- Wade har sonen ikväll. Vad heter han...? - Matthew.

- Hör du! Är du med eller inte? - Plikten kallar.

- Hallå? - Väckte jag dig?

Nej, jag är vaken.

- Hur gick mötet? - Vi ska bara skriva på.

- Bra. - Det var jobbigt att köra.

- Var är du nu? - På Lou's.

Okej.

- Jag går nog och lägger mig. - God natt.

God natt.

Jag säger bara att man måste ha alternativ.

- Utan alternativ kommer man att... - Ni ungdomar vill bara ha pengar.

- Tja... - Ni vet inte vad princip betyder.

En man måste ha principer.

- Tänk på hur mycket du skulle tjäna. - Rätta mig om jag har fel, men...

- ...folk måste väl ändå äta och dricka? - Okej.

- Men tänk på tävlingen. - Ska vi avsluta det här partiet?

Ja, stora företag och kedjor, franchiseföretag som flåsar en i nacken.

Vi måste hänga med i tiden. När vi har en republikan i Vita huset...

- ...i november så säger jag dig... - Vad fan pratar du om?

Vi kan bara hoppas. Det skålar vi för.

Hur kan du leva med dig själv?

Den här handen kommer aldrig att bytas ut, eller hur?

Ursäkta, vi har stängt.

- Jävla ungdomar. Ingen respekt. - Jag tar det.

- Nej, gör inget. Bara... - Lou. Sluta.

- Du kanske inte hörde vår vän... - Kan jag få Tidig middag-specialen?

- Vad? - Tidig middag-specialen.

Med ett glas vatten, tack.

Du måste gå. Nu.

Nej. Jag kan inte.

Jag är hungrig.

Du kanske inte förstår vad jag säger.

Har du... har du en fru du måste åka hem till, Mitchel?

Är det Mitchel?

- Heter du Mitchel? - Känner jag dig?

Jag vet inte.

- Var... bara ärlig. - Jag är ärlig.

Får jag Tidig middag-specialen?

Snälla?

Stick härifrån.

Stick härifrån.

Ett, två...

Vad händer? Vad handlade det där om?

Varför sa du så till honom?

Jag hade gjort mycket mer om jag hade fått chansen.

Vem fan var han?

Jag vet inte, han var nog inte från trakten.

Han...

Vi kanske ska avrunda.

Hör du!

Jag sa ju att vi har stängt.

- God morgon. - Hej. Är det för högt?

- Inte alls. Är kaffet färskt? - Jag bryggde det i morse.

Du är en ängel, Mags. En gudagåva.

- Säger jag det för ofta? - Näpp.

- Det är bra, vet du varför? - Nej, varför då?

För jag tänker inte sluta. - God morgon.

- Var är Rosie? - Hon har städpasset.

- Ingen skola idag? - Inte förrän halv tio.

Jag har fått ett nytt klagomål på rum 128.

Du, Sam. Kan jag ta några extra pass innan jul?

- Jag tänkte resa bort. - Resa? Vart vill du åka?

Vet inte än. Har du nåt förslag?

Om jag var du hade jag stuckit ut till Spruce Valley.

- Jag tänkte snarare Florida. - Herregud.

- Vad? - Man åker inte dit med flit.

Jag ska säga dig att Florida är ingen resa. Det är en dödsdom.

- Är du blasé? - Blasé? Stava det, om du kan.

Det finns ingen ände på min visdom. En dag kommer du att inse det.

- Kommer du till matchen? - Vad är det för fråga? Kommer jag...

- Vad är det jag brukar säga? - "Jag är den bästa pointguard de haft."

Inte bara den bästa, den mest generösa. Folk underskattar generositetens makt.

- Vad letar du efter? - Tidningen, var är tidningen?

Det är klart jag kommer. Det missar jag inte.

Bra, för jag behöver skjuts.

Snyggt. Du fick mig.

Ska du åka till Bernadette, på vakan?

Tja... det borde vi göra allihop.

Det är snällt av henne, med tanke på att det inte var nån riktig begravning.

Det finns inga ord för vad de går igenom nu, Mags.

Inga ord.

- ...äckligt, varje gång. - Gå till affären, det är nog inte långt.

- Mr Barnes. Det är föreståndaren. - Men för fan...

Hur är det, mr Barnes? Jag heter Sam, jag är föreståndare här.

- Vi träffades för några dagar sen. - Ja.

Jag vill inte störa dig, det vill jag verkligen inte. Jag låter folk...

- Vad vill du? - Vi har tyvärr fått klagomål på ert rum.

- Och... - Vad då för klagomål?

Oväsen. Det kommer en hel del oljud härifrån.

Kan ni göra mig en tjänst och försöka vara lite tystare?

- Där fick han så han teg, va? - Ja, en riktig utskällning.

En bra dag på jobbet, gumman. Du är duktig.

Är du okej?

Ja...

Vi undrade var du hade tagit vägen. Det är mycket folk där nere.

Josephine tycker att nån borde hålla tal.

Jag ville tacka dig för...

...för att du organiserade det här.

Det är allt. Jag måste gå, mamma väntar.

Vad ska jag göra med alla hans saker?

Vi kastade bara ut Mitchels saker.

Mamma säger att det är en del av reningsprocessen. En ny början.

- Han var en man, Lila. - Jag vet.

Jag förstår vad du säger. Det gör jag.

- Du är inte ensam. - Förlåt. Här sitter jag och klagar.

Du och Mitchel fick inte ens tre års äktenskap.

Det betyder inte att det är värre för mig.

De kanske är på en bättre plats.

I frid.

Kanske.

Jag har fortfarande inte gråtit en enda tår.

Tio års äktenskap. Men inte en enda.

- Det är en skam. - Säg inte såna saker.

Jag var inte världens bästa fru, Lila.

Jag kunde ha varit bättre.

- Du verkar så organiserad. - Det är Toms verk.

- Tom litade inte på bankerna, va? - Näpp.

Mitchel trodde att han försökte undvika skatter.

Det gjorde alla. Men han hade rätt.

Varför betala skjortan för att få behålla vad som är ditt?

Säg till om du behöver nåt, okej?

- Jag är så ledsen, Bernie. - Ja. Jag också.

Vilken jävla röra.

Cheryl har mardrömmar. Flickorna också.

Vad säger polischefen?

Det är hans jurisdiktion, men han pratar om att ta in några killar från stan.

Det är det sista vi behöver. Tjänstemän-

som visar brickan och ställer frågor.

Folk vill ha svar, Marty.

- Stör jag? - Nej, inte alls.

Jag var på väg.

Återigen, jag beklagar, Bernie.

Cheryl hälsar. - Sam.

Jäklar, Bern. Jag...

Jag vet inte vad jag ska säga.

Du behöver inte säga nåt.

Nej...

Ditt hår börjar bli långt.

- Jag måste klippa det igen. - Ja.

Tror du att jag kan komma förbi ikväll?

Jag vet inte, Bern. Tror du att det är en bra idé?

Elwood?

- Har du varit i Kalifornien? - Vad?

Kalifornien.

Mamma var därifrån. El Cerrito, född 1949.

- Har du varit där? - Nej.

Jag tror att jag vill åka dit.

Varför dödade du de där männen?

Jag gjorde mitt jobb.

Det skulle bara vara Mitchel.

Jag skickade en bild till Miles från förra julen, när han hade en beige tröja...

Nej, nej, nej, nej! Det här är inte Miles grej längre.

- Jag gjorde det som måste göras. - Jag bad inte om det här.

- De förtjänade inte det. - Din man gick inte ut från baren.

Man sa att han skulle komma ut vid midnatt, så vems fel är det?

De tror att det var ett rån. Du borde fira, och berätta när jag får pengarna.

Oroa dig inte, det är ordnat.

- Okej. När då? - Förklarade inte Miles...?

- När? - I veckan.

Jag ska träffa en... Mitchels advokat.

- Jag ska ha 50. Kom ihåg det. - Det finns. Mitchel var sparsam.

Varför ville du se honom död?

Slog han dig?

Nåt sånt?

Nej.

Han var otrogen hela tiden.

Mitchel var ett jävla svin.

Då så.

Du får mitt nummer.

Ring om du behöver.

När allt det här är klart kanske jag...

...kan få bjuda dig på middag och bio, eller nåt?

Vad? Nej.

Jag skojade bara.

Jag behöver inte berätta vad som händer-

- om jag inte får pengarna du är skyldig mig.

Förstår du?

- Ja. - Okej.

Okej.

Jag har en bok till dig.

Ingen såg mig.

- Jag vill verkligen klippa det här håret. - Varför då?

Du vill bara ha med mig i en skönhetstävling, eller hur?

Jag är ett hopplöst fall, Bern.

Nej, det är du inte.

Jag älskar dig.

Du är galen.

Du är en bra man.

Tom var en bra man.

Eller hur?

Jag vet inte, Bern. Det är bara det...