The Handmaid's Tale

Tidigare...

June kommer att vara fastkedjad här tills hon ska föda.

Sen kommer June att avrättas.

Offred har en chans.

Vi var fast beslutna att rädda dig från dina kidnappare.

92 dagar!

- Janine. - Hej!

Nick? Gästerna anländer snart. Se till att allt är klart, tack.

- Ofglen? - De skar ut tungan på henne.

Jag tror bestämt att du känner honom. Han körde brödbil.

Vems fel var det? Offred?

Det var June som gjorde det, inte Offred.

Offred behöver inte bära Junes skuld.

Mitt fel. Mitt fel.

Vi har förunnats vackert väder. Vi har förunnats vackert väder.

Vi har förunnats vackert väder.

Du? Vad håller du på med?

Jag får inte ha de här.

June...

Jag får inte lämna mitt rum på natten.

60 kilo - mycket bra.

Kliv av, kära du.

Hur är det med graviditetsriniten? Har snuvan gått över?

Det har blivit bättre.

Dags för fundusmåttet.

25 centimeter. Helt normalt.

Tanter har specialdispens. Det är mest en börda, ärligt talat.

- En kopp te innan du går? - Gärna. Tack.

Du luktar lite unket, Offred. Det är hormonerna.

Börja med två bad om dagen, men inte för varma. Uppfattat?

Ja, tant Lydia.

- När skötte du magen sist? - Igår vid lunch, inte sant?

- Ja, mrs Waterford. - Jag går och ordnar te.

Det är svårt att sluta.

Jag rökte också en gång i tiden.

Det gläder mig att det går så bra med barnet.

Vilket vår läkare gärna hade berättat för dig.

Har jag gått och blivit till besvär?

En lyckosam graviditet handlar om mycket mer än vad en läkare kan mäta.

Ventilationen i Tjänarinnans rum, sängens fasthet -

stämningen i hemmet.

Hennes attityd har förbättrats.

Det är allt en Hustru kan önska sig.

- Hon är sig verkligen inte lik. - Mrs Waterford...

Det är ingen liten insats som har gjorts för att tukta Offred.

Barnet måste känna att det befinner sig i en gudfruktig, fridfull miljö.

Givetvis. Pris ske Hans under.

- Hur dricker du ditt te? - Jag hinner tyvärr inte med det.

Fullt sjå idag. Fler besök står på schemat.

Jag hittar ut själv. Vi ses snart, hoppas jag.

- Välsignad dag. - Välsignad dag!

- God morgon, tant. - Välsignad morgon!

- Är allt i sin ordning? - Ert barn är friskt som en nötkärna.

- Och Offred? - Även Tjänarinnan är vid god vigör.

Pris ske Gud. Låt mig bära den där.

Tänk att vi har ett barn i huset om några månader.

Tiden kommer att flyga iväg.

Det är väl för tidigt att veta om det är en pojke eller en flicka?

Det vet vi inte förrän den lilla ängeln kommer till världen-

- men jag känner på mig att det blir en fin pojke - precis som fadern.

Alla män önskar sig väl en son?

Visste ni att ert barn är lika stort som en papaya nu?

En papaya? Säger du det?

- Bara två. - Det ser ut som om de sover.

Sally var rabbin förut. Hon gör det för att få be en bön.

Har man sängtjänst får man ett ägg till frukost. Anmäl dig frivillig.

- Nej, jag vill inte. - Du skulle klara dig längre.

Det är Guds beslut. Han håller mig i sin hand.

Kunde han inte göra det nån annanstans? På Bora Bora, typ?

Var ligger det?

Det är en av Sällskapsöarna i Stilla havet. I närheten av Tahiti.

Det är overkligt vackert.

Han tar hand om dig också, Emily. Han tar hand om oss alla.

Det säger tant Lydia.

Rakt led!

- Kit? - Upp med dig!

Se så! Skynda på!

Vill du ha nåt smärtstillande?

Nej, ge det till nån som behöver det.

Är det säkert?

- Här. - Tack.

- Tänker du hjälpa Kit? - Hon vill inte slösa på medicin.

Är Kit döende?

Vi kommer hit, vi arbetar, vi dör.

- Frun väntar. - Jag kommer strax.

- Välsignad vare frukten. - Må Herren öppna.

- Känner du Ofzachary? - Inte så väl, mrs Waterford.

Hon må vara utvald av Gud, men hur kan han vilja föra den näsan vidare?

Serena!

Gud vare med er, Naomi och Grace.

Gud välsigne ditt rara ansikte, Angela.

Vilken fin flicka.

Din babyshower var förtjusande. Om ändå min hade varit så mysig.

Vår var så påfrestande. Mina Martor fick städa i flera dagar.

Kul att ni hade trevligt.

- Hade du roligt, lilla vän? - Ja, mrs Scott.

Gråt inte, sötnos.

- Är allt väl med henne? - Tandsprickning. Gud prövar mig.

- Vi måste gå vidare. - Under Hans Öga.

- Hon bara klagar på bebisen. - Ja, mrs Waterford.

Promenaderna är till för oss båda. Så att barnet får höra min röst.

- Jag vill inte sköta allt prat själv. - Ja, mrs Waterford.

"Ja, mrs Waterford. Nej, mrs Waterford." Vad är det med dig?

Inget, mrs Waterford.

- Hur var promenaden? - Trevlig.

Offred, du får gå till ditt rum.

Mrs Waterford?

Har Offred...

Jag är orolig för Tjänarinnan.

Läkaren säger att hon är fullt frisk.

- Jag menar hennes mentala tillstånd. - Hennes mentala tillstånd?

Hon kanske borde få träffa en annan sorts läkare.

- Har Offred bett dig prata med mig? - Nej, ma'am.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Hon har ingen som värnar om henne.

Det tycks hon visst ha.

Tjänarinnan är inte din angelägenhet.

- God morgon, min kära. - God morgon.

Påtår, tack.

- Kaffe, ma'am? - Ja, tack.

Vi träffade precis mrs Putnam och mrs Scott.

Nick väntade på Offred och mig när vi kom tillbaka.

Han ville se att vi kom hem ordentligt.

Det är rart att han bryr sig så mycket om henne.

...och så en visning av nya Rakel och Lea-centret på eftermiddagen.

- Kommer det att vara färdigt? - Ja.

Kommittén får rapporter om förseningar.

Det blir färdigt.

Jag föreslår inkvartering i hem istället för hotell.

Ett smakprov på Gilead-gästvänlighet som Anförarna kan sprida vidare.

Intressant. Jag tar upp det på mötet kl. 10.

Andrew?

Jag har ett privat önskemål. Du vet väl vem min chaufför är?

Han har jobbat åt mig i några år. Kompetent och lojal.

- Han bör bli befordrad. - Jag ska undersöka saken.

Kanske Washington. Jag är rädd att hans potential går till spillo här.

Jag ska se efter vad som finns. Är han pålitlig?

Det förvånar mig att du släpper honom.

"Den gode undfår nåd av Herren"-

- "men den ränkfulle varder av honom fördömd."

- Psaltaren? - Ordspråksboken.

Om jag vore du skulle jag se till att behålla honom.

Jag hoppas att du orkar gå på Bönegalan.

- Du vill väl följa med? - Ja, mrs Waterford.

Bra. Drick upp det där, så ger vi oss av.

Ytterligare en promenad. Tant Lydia hade varit stolt över oss.

Bönegala...