Miss Friman's War (Fröken Frimans krig)

-Då syns vi i eftermiddag. -Ja.

Således måste vi ställa oss frågan: Vart är vi på väg?

Vem önskar på allvar ett samhälle där kvinnan är jämställd mannen?

Jag är ingen kvinnohatare, tvärtom.

Jag värdesätter kvinnor. Därför vill jag såväl deras som samhällets bästa.

Ska vi bara blunda för biologiska fakta?

Kvinnan är ingen logiskt tänkande varelse. Det är icke i hennes natur.

Hon styrs av sina känslor, medan mannen styrs av sitt förnuft.

Hon är instabil, irrationell.

Hon besitter inget av det lugn, den handlingskraft eller den styrka-

som utmärker mannen.

Hon äger varken mognad eller erfarenhet inom politiken-

-eftersom hon saknar allt intresse för politiska frågor.

Röstberättigande av kvinnor vore en styggelse för samhället-

och för våra hem och familjer-

-som riskerar sina oersättliga beskyddarinnor.

Och för vårt eget arbete i riksdagen-

-som skulle tvingas sänka sig till en lägre, feminin nivå.

Herr talman, på dessa grunder-

-yrkas att motionen om kvinnans politiska rösträtt avslås.

-Naturvidrigt är vad det är. -Minst sagt.

Först rösträtt åt obildade proletärer och nu åt hysteriska emancipissor?

Någon jävla ordning får det vara.

-Varför går du inte in i politiken? -Jag?

-Ja, du kunde göra nytta. -För andra?

-För dig själv. -Jag är affärsman, inte politiker.

Man kan vara både och.

-Inser du inte vad det betyder? -Jo, då.

Svenska Hem har tagit ner skylten, bokstavligt talat.

-Jag såg det, butiken är stängd. -Jag vet.

Rätta mig om jag har fel, käraste, men är inte det precis vad du önskat?

-Det är det. -Eftersom din egen vinst sjunkit.

-Med mer än hälften. -Sedan kvinnorna öppnade.

Du kanske kunde kosta på dig att visa en liten smula glädje och tacksamhet.

-De ska utöka. -Men du vet ju mycket bättre...

Vad sa du?

Fruntimren ska utöka, i nya större lokaler.

-Du menar att... -Just det. Affärerna blomstrar.

Deras, vill säga.

Allt är så...nytt.

-Och fint. -Rymligt och väldigt praktiskt.

-Vi kan utöka lagret. -Och öka omsättningen.

Vi var så lyckliga i den gamla lokalen. Alla minnen...

Kamrater, samling!

Nämen, inte ska vi väl... Det är ju mitt på ljusa dan.

Några små, små, små droppar bara.

-Nerverna. -Klokt.

-Varför inte? -Vad skulle bli bättre med giftermål?

Jag vill att vi ska vara tillsammans för alltid.

På alla sätt.

-Om du inte menar allvar... -Det gör jag.

-Då gifter vi oss! -Vi kunde...

...vara gifta på stockholmska.

-Hur menar du? -Inga ringar, men allt annat.

Tora! Jon! Kommer ni?

Ja... Nu har det gått nästan ett år-

-sedan jag föreslog att vi skulle starta ett livsmedelskooperativ.

-Så länge sedan? -Inte klokt!

-Fröken Bohman tyckte idén var usel. -Det gjorde jag väl inte.

Jo, men efter lite övertalning och mycket hårt arbete-

-från ytterligare fyra kloka kvinnor, så gjorde vi det, faktiskt.

Ja, vi visade att en kvinna kan allt en man kan - och mer.

-Nu börjas det med rösträttspratet. -Vad är det för fel med det?

-Vill fröken Bohman ha en uppräkning? -Rösträtten är målet med Svenska Hem.

-Bra mat är målet. -Båda är målet, väl?

Precis. Tack, Lottie. Och skål för vår nya fina lokal!

-Ja. -För framtiden! Skål!

Vi har inte öppnat än.

-Är de tröga? -Det är en man.

-Det är stängt. -Vi får väl höra vad han vill.

-God middag. -God middag.

-Föreståndaren, finns han här? -Det gör hon.

Men vi ska inget ha, tack.

-Hälsovårdsnämnden? -Inspektion.

-På uppdrag av myndigheterna? -Ni kan inte motsätta er...

-Motsätta oss? Men tvärtom! -Ursäkta?

Ingen är gladare än vi att någon gör upp med fusket och snusket!

Dagmar Friman, ordförande.

Fröken Bohman, verkställande direktör.

Föreståndarinna är fru Sjunnesson.

Och fru Friman är vicedirektör.

-Hrrm! -Ja, förlåt. Fru Schlyter som är...

Mycket charmerad att få göra bekantskap med herr...?

Doktor Recke, tillförordnad stadsläkare.

Läkare...

-Kan jag se mig omkring? -Varsågod.

Det är något visst med läkare.

Vad en läkare inte vet om den kvinnliga fysionomin...

Det mesta. Nåja, så länge han inte hittar något att anmärka på här.

Gudars skymning! Kapten!

Krafttag skulle jag inte kalla det.

Stickkontroller görs för syns skull, medan smittspridningen ökar.

-Det behövs lagstiftning. -Och resurser.

Oh, Kapten! Oh, kom.

-Ta honom bara! -Ja, ja.

Kylrummet, var har ni det?

Kylrummet håller fin temperatur.

-Vill ni se källaren? -Nej, det ser bra ut alltihop.

KAPTEN SKÄLLER

-Han är en mycket renlig hund. -Vi bekymrar oss mer om skadedjur.

Kapten skadar ingen! Jag kan försäkra...

Det blir ingen anmärkning på hunden.

Så vänligt...av doktorn.

Vi återkommer om proverna, men jag ser inget hinder för att öppna.

Mitt eget kort vid eventuella frågor. Jag har en mindre praktik också.

-Go' middag. -Go' middag.

-Vad menar du? -Firmans dåliga rykte är ditt fel!

-Stödja rösträttsivrande kvinnor...! -Min hustru och min halvsyster.

Vet du hur många klienter vi mist? Vi får inga nya förrän du gör avbön.

Om du tar avstånd från Svenska Hem och allt vad de står för...

-Det kan jag inte, det vet du. -Då så. Antingen köper du ut mig...

-För vilka pengar? -...eller så går firman i konkurs.

-Men du får bära ansvaret. -Vi måste ju kunna resonera om det.

-Jag är ledsen. -Jag har ju en familj att försörja.

-Jag har också familj. -Du får ge mig lite tid åtminstone.

Jag får se om jag kan hitta medel någonstans.

Du får sommaren på dig. Och då har jag varit generös.

Älskade.

Förlåt, jag står i tankar. Där är du ju.

-Hur mår min Axel? -Ska vi sätta oss?

Det är väl inte alldeles okomplicerat på firman, men...

...jag vill inte ha något ogjort.

Jag önskar bara att jag sluppit utmålas som samhällsomstörtare.

-För att du stöttat Svenska Hem? -Jag sägs ha fördärvat firmans rykte.

-Är det sant? -Nej, jag vet inte. Delvis, kanske.

-Så jag ska sluta på Svenska Hem? -Nej!

Nej, det menar jag inte alls.

Det är inte så allvarligt med firman.

-Är det säkert? -Ja. Det ordnar sig.

-Vi borde vara nöjda. -Ja, allt går bra.

-Och ändå står vi och stampar. -Du läste om avslaget?

Första motionen lades 1884. Det är 22 år sedan.

-De kanske inte gör så fel i England? -Man ska inte behöva åka i finkan!

-De gör i alla fall något. -Det gör vi också.

Vi måste bevisa att Sveriges kvinnor vill ha rösträtt-

-och att vi inte är ett fåtal maskuliniserade missfoster.

Vi lyckas ju inte ens frälsa våra egna, inte Emmy i alla fall.

Du ser trött ut.

Gå före, du. Jag släcker.

-Hälsa Gunnar. -Det ska jag göra.

FNITTER

-Jag förstår inte vad vi gör här. -Det har jag ju förklarat.

Du är mitt förkläde. Visserligen är han läkare, men han är också man.

Och män har trots allt vissa drifter. Starka drifter.

Som djur, som... Ja, förkläde, som sagt.

Jo, jo, men du är ju inte sjuk, vad jag vet.

Jag har haft känningar av hjärtat.

Enda sättet att hålla sig frisk är att undvika läkare. Enligt mig.

Tack så mycket. - Fru Schlyter, varsågod.

Andas in.

Och ut.

Lungorna låter bra. Då ska jag be att få lyssna lite på hjärtat.

Hjärtat låter utmärkt.

Är det verkligen säkert? Slår det inte lite oregelbundet...

...om ni lyssnar noga? Jag kan knäppa upp.

Det behövs inte. Jag hör bra, sitt still bara.

Emmy?

Hålla uppsikt, sa han. Regelbundna kontroller, gissar jag.

Förlåt. Vänta här, jag ska bara...

Ja? Är det något som fattas er också?

Kry har jag alltid varit och är det nog fortfarande...

...men jag råkade bara se den här saken.

Varsågod.

Var...?

-Blöder det? -En del.

Har det vuxit fort?

Det kan vara ett infekterat bensår.

-Jag skulle gärna vilja ta ett prov. -Det blir inte nödvändigt. Tack ändå.

-Som sagt, jag vill ta ett prov. -Tack så mycket doktorn, tack.

-Vad hände? -Jag glömde väskan bara. Nu går vi.

Här serveras betalande gäster middag.

Morgon- och kvällsmål lagar man själv mot en avgift för gasen.

-Ja, fröken? -Jag har sett det jag behöver.

Den här vägen, var så artig.

12,50 för rummet, i förskott.

Ved, lyse och sänglinne ingår. Pottan tömmer man själv.

Frukost serveras 6.30-7.30. Var så god och skriv in där.

-Rum nummer 2. Välkommen. -Tack.

Så märkligt att ingen kan göra något åt de där fruntimrens framfart.

Allt är pressens fel.

De springer som hundar i koppel efter kvinnosakskvinnorna och vänstern.

Snart styr fackföreningarna allt.

Och myndigheterna med sina hygienkrav och varukontroller och annat dravel.

Ingen har väl dött av mat. Eller, ingen som räknas i alla fall.

Precis.

Nä...

-Jag får väl gå in i politiken. -Vad menar du?

Gösta Wikland bad mig kandidera till andra kammaren vid nästa fyllnadsval.

-Du skulle bli riksdagsman. -Ja, vad skulle jag vinna på det?

Ja, inte vet jag. Politik förstår jag mig inte på alls.

Inte som du, som skulle kunna bli en betydande man.

-Jag menar, ännu mer betydande. -Tror du?

Jag tror inte.

Jag vet.

Han är en bra pojke, med läshuvud.

Med rätt utbildning kan han få en framtid, det är jag säker på.

Han klarar inträdeskraven, det ser jag i proven.

Han kan t.o.m. hoppa över en klass.

Men faktum kvarstår: Vi brukar inte ta in elever med hans bakgrund.

Det här är ju trots allt en reformskola med moderna idéer.