Fear the Walking Dead

Ja, det var en pistol.

Jag riktar den mot dig.

Vi känner inte varandra.

Jag har sett din flagga.

Jag ser dina kläder. Jag vet vad du är.

Jag vet att vi har en gemensam bekant.

Ja, försök du ta pistolen.

Lyssna...

Det var jag som satte mitt vapen i hölstret.

Men en dålig dag är jag ändå snabbare än du.

Försök du ta pistolen.

Jag låter dig till och med vända dig om. Jag skjuter inte nån i ryggen.

Jag siktar mot din hand.

Men jag vet ju att det inte garanterar -

- att du går härifrån. I varje fall inte levande.

Eller så har du kvar händerna i luften, vänder dig om -

och besvarar en enkel fråga.

Då överlever du.

Bestäm dig.

Var inte dum nu. Han är snabbare än du.

Vad vill du?

Få svar.

Har du riggat den själv?

Jag trodde att jag ställde frågorna.

- Hur många kulor avlossar den? - Tillräckligt.

Vad är spridningen?

Jag vet vad du tänker.

Men jag hyr inte ut mina vapen och säljer inte mina kulor.

Varför inte?

Jag stannar bakom kameran.

Kan du verkligen bara se på?

Det vore inte första gången.

Vi kan väl hålla oss till avtalet?

En skjuts för er historia.

Jag har hört en del.

Jag vill höra hela.

Fråga oss vad du vill.

Bara du för oss dit.

MÖTE I ASHBURN 10/8 DAG 10

Jag vet inte vad du pratar om.

Ni sprider ut er, plockar rent och samlas igen.

Jag vill veta var ni ska samlas nästa gång.

Jag sa ju att jag inte är med den du tror att jag är.

Inte?

En sån här hade en kille med en El Camino.

Men det visste du redan. Vad mer vet du inte?

Vad hände med Naomi?

Den här var hennes. Hon var på stadion.

- Vad hände med henne? - Jag vet inte. Jag kom senare.

- Säg vad som hände med henne! - John?

- Berätta för mig! - John! Du...

- Berätta! - Han vet! - John! Släpp honom, John.

Låt honom gå.

Låt honom gå.

Undvik mötesplatsen. Folk är på väg dit.

- Vilka? - Folk som vill döda er.

Är det uppfattat?

Förlåt.

Ta hand om de här.

För säkerhets skull.

- Jag vet att det är tufft. - Jag vet inte ens hur hon dog.

Men vi vet vart Al för dem.

Vi hittar dem och stoppar dem.

Sen kan du fråga om Naomi.

Jag vill bara få veta att hon inte fick lida.

Det är allt.

TIDIGARE

- Vill du verkligen inte bli bedövad? - Spara det till nån annan.

Vad hittade ni där ute?

Några burkar med skinka och många döda.

- Hur mår patienten? - Bra.

Bättre efter maten.

Tre burkar med skinka på 49 personer räcker precis så långt du tror.

Men vi överlever till nästa grej.

Jag ska tvätta av mig.

Tack.

- Tack för att du lappade ihop henne. - Ingen orsak.

Ska ni ut i morgon igen?

Vi har nog inget val.

Oavsett hur farligt det är.

Vilken ny, spännande lokal ska vi besöka i dag?

Vi klarar oss inte på konserver.

Vi måste hitta ett ställe med frön och gödningsmedel.

Låt Cole och Strand välja. De verkar veta var de ska söka.

Var hittade ni bilen med mat?

I ett garage nära husprojektet vid sidan av vägen.

Någon måste ha förberett en flykt, -

men kom aldrig så långt.

Jag hämtar mer ammunition.

- Cole. Tack för att du håller tyst. - Jag borde tacka dig.

- För vad? - Du sparar tid åt mig.

Du visade ditt sanna jag innan jag fick för mig nåt annat.

Varför berättar du det inte för dem?

Ärligt?

Jag är osäker på vad du skulle göra om jag sa nåt.

- Är allt bra? - Ja.

Jag vill inte börja med att säga: "Mår du inte bra?"

Vad är det?

Alla är irriterade. En skiva processad skinka är ingen måltid.

Jag hittade den här i skafferiet.

- Vill du...? - Ja.

De ger inte upp så lätt.

Nej, det gör de inte.

Varför gjorde du det?

Vadå?

Räddade mig efter det jag gjorde.

Jag tänkte inte låta dig drunkna.

Du drog inte bara upp mig, du tog även med mig till grottan.

Du tog hand om mig tills jag blev stark igen, du och Alicia.

Nick när han kunde.

Du gav dig ut och hittade Luciana.

Jag var illa däran. Du kunde ha gett dig av, men det gjorde du inte.

Du väntade på mig -

efter allt jag hade gjort.

Varför?

För att jag vet vem du är, Victor.

Och för att jag gillar att dricka med dig.

Stanna!

Vad är det nu?

Stig ur! Stig ur, sa jag!

Stäng av bilen!

- Vad händer, Viv? - Hon sa att Doug behövde vår hjälp.

Sen öppnade hon porten och försökte ta sig ut innan vi kom tillbaka.

- Jag kan förklara. - Vadå?

- Du tänkte svika oss. - Igen.

Du behöver inte stanna om du inte vill, och du kan ta bilen.

- Du hittade den. - Det var inte på det viset.

Jag tänkte inte ge mig av.

Jag skulle ta mig hit.

Varför?

Där kan finnas frön, gödningsmedel, kanske till och med mat.

Hur vet du det?

Jag har varit där.

Det fanns förut.

Finns det människor där? Några som känner dig?

Varför sa du ingenting om det här innan vi började svälta?

Det är farligt.

Kanske för farligt.

- Jag ville inte skada nån annan. - Ingen ger sig ut ensam.

- Jag följer med. - Jag också.

Och vi.

Nej. Nån måste hålla ett öga på våra vänner där ute.

Om vi återkommer med det hon säger -

måste åkrarna vara redo.

De kommer tillbaka.

Där. Vi borde stanna för natten.

BENSIN, MAT, BOENDE

Tre ting vi är i desperat behov av.

Vi säkrar det först.

Rummen är inte bra. Vi testar kontoret.

Två pistoler...

BÖNOR

De dödade varandra för några bönkonserver.

Var har du varit?

Handlat mat.

Rökt jalapeño, din favorit.

- Sen när då? - Sen Roswell.

Ah! Lagavulin.

Vilken minibar det var!

Ni har varit på många såna här ställen.

Ja. Några bättre än andra.

Det var en lång resa från Mexiko.

- Började ni i Mexiko? - Los Angeles.

För tre livstider sen.

Naomi, vi har berättat om vårt eländiga förflutna. Berätta om ditt.

Vart ska vi i morgon?

Ett övergivet FEMA-center.

Bodde du där?

- Vad hände? - Det vill jag inte tänka på.

Ställ inga fler frågor, bara lita på mig.

Hur vet du att det finns proviant kvar där?

Ge oss nåt om du vill att vi ska lita på dig.

Man tror inte att det finns frön där.

Men mat då?

Ingen vill ens gå in där.

Förutom du.

Victor...

Jag tänkte inte...

Vad tänkte du inte?

Jag tänkte inte åka för att hämta frön när Viv stoppade mig.

Tänkte du bara ge dig av?

Jag tänkte lämna kvar kartan, för att visa var det var.

- Om ni ville försöka. - Varför?

För att hon är en fegis.

Ja. Det är vad jag är.