Die ersten 194 Zeilen.
Textning: Ulf Anzelius Sveriges Television AB
Bibi Andersson, Max von Sydow, Per Myrberg-
i en film från SF av Vilgot Sjöman-
-Lasse Björne, P.A. Lundgren, Stig Flodin, Evald Andersson-
-Lennart Wallén, Mago, Lars-Owe Carlberg, Katinka Farago-
-K.A. Bergman, Rolf Holmqvist, Bo Leverén, Bengt Ottekil-
-Gullan Westfelt, Louis Lindberg, Gerhard Karlsson.
-Var är bastun? Jag ska bada bastu. -Det är inte här. Vi ska ha kongress.
Men bastun, då? Det skulle vara billigare i bastun före klockan nio.
Ta de här först. Jag ordnar blommorna själv.
-Ni är väl värdinna här? -Jag ska hjälpa till...
Och ni har betalt! Då kanske jag kan få programmen?
Om ni ska hjälpa till på en kongress så kom ihåg-
-att programmen ska finnas innan föreläsaren kommer!
400 exemplar! Jag ska be att få dem om en kvart. En småsak, inte sant?
Här planerar man i månader! Men ingen jävel bryr sig om att sköta sitt...
Låt det hela vara, då! Låt konferensen gå all världens väg!
Nu kommer de snart!
Vad är det?
Ingenting!
Radio: O, sommar som skrider mot mognad
tag min oro, tag min vanmakt
ta emot min tunga svåra mänskolängtan att få bli som du
Allt väl, arbetsmyra?
-Hungrig? -Du åker hem och lagar mat åt mig...
Jag ska ju ha mat själv.
Matlagning får inte ta en massa tid. Mycket annat är viktigare.
-Vad då till exempel? -Att plugga.
Kväll efter kväll efter kväll...
Jag blir så trött ibland. Jag vill bara springa och gömma mig.
-Vad är det här? -Jaså, det där...
-Fick den av morsan. Den är gammal. -Det ska den vara!
-Du får den. -Du kan inte ge bort minnen hemifrån.
-Ta den, du! Tycker du om den? -Ja... Söt, tycker jag.
Är det inte fantastiskt? Människor utgår från att de kan skälla ut en.
I dag var det en karl på jobbet som...
-Hur länge får du hyra lägenheten? -Till i vår.
Det är ditt. Du sa ju att du behövde ett nattduksbord.
Du skulle inte ge mig saker jämt. Jag har svårt att ta emot så där mycket!
-Att du kom ihåg det! -Det snickrade jag på en eftermiddag.
-Vill du ha kaffe sedan? -Ja, tack.
-Det var det engelska du ville låna? -Ja.
-Vad är det du läser? Är den fransk? -Ja.
-Usch, är han gift? -Ja. Den är så in i helvete fransk...
-Han tar tåget till sin älskarinna. -Säg hans älskade.
Hon är hans älskarinna. Varje torsdag går han till henne mellan 4 och 6.
-Ordet låter så otäckt. -Gör det?
-Är det inte gott? -Jo, det är hemskt gott.
-Blodpudding kanske inte är så bra... -Jo, men jag är inte hungrig.
Att jag hänger upp mig på en sån där småsak! Den där karln...
-Vad då för karl? -Jag sa ju att han skällde ut mig.
-Vad hade du gjort, då? -Ingenting!
Han måste ha tagit fel på mig och någon annan. Jag begriper det inte.
Man ska inte låta folk trampa på sig. Du ska hålla på din rätt!
Men det kan jag ju inte. Jag blir alldeles slut.
-Hur många barn vill du ha? -Fem.
Jag med!
-Det blir tio sammanlagt. -Ja, varför inte?
-Kan du försörja tio? -Visst!
Akta dig, de kanske blir rödhåriga.
-Du är ju inte rödhårig. -Nej, men mamma.
-Jag tycker om dig. -Gör du?
Vad tycker du om hos mig, då?
-Dig! -Men vad?
-Det kan jag väl inte säga... -Men någonting kan du väl säga?!
Ditt hår... När du går...
Din mage...
Nej...
-Bli inte ledsen på mig. -Jag kan inte bli ledsen på dig.
-Jag är så klumpig. -Nej, du är inte klumpig...
-Vad är det då jag gör som är så fel? -Du gör inget fel.
Sover du?
Sover du?
Hallå där!
Jag förgick mig i morse. Du var ju fullkomligt oskyldig. Förlåt mig!
-Det gjorde ingenting. -Är det säkert?
Det finns ingenting värre än att bli oskyldigt anklagad... Är det säkert?
Det är säkert.
Älskade du!
Därför att jag visste att det skulle vara du. Jag längtade efter dig!
Jag drömde så hemskt om dig nyss...
Vad rolig du är... Ingen annan jag känner skulle ringa så här dags.
Ingen annan får göra det heller!
När får jag se dig igen?
Inte förr? Det är så långt till dess.
Nej, jag vet hur du har det.
Vad är det, då?
Ingenting som du kan tala om för mig? Vad säger din hustru, då?
Vaknar hon inte nu, då?
Sluta inte än! Det är så förfärligt skönt att höra din röst.
Om du inte vore så långt borta... Jag kan inte nå dig när jag behöver dig.
Nej, jag tror dig inte. Nej...
Du, ska jag tala om en hemlighet för dig?
Någonting som du aldrig kan ana...
Hallå?! Hallå...
Ingenting till mig?
TELEFONSIGNAL
Hallå! Hallå! Hallå, ja...
Vad skönt att du ringde igen! Det var så förfärligt nyss, så avklippt.
Jag var ända nere i trappan.
Nej, det är inte sant?! Menar du det? Å, gode Gud, det är inte möjligt!
En hel lång, skön dag tillsammans...
Jag får hitta på någon lögn. Jag börjar bli fin på det.
Men Lisbeth är ensam på jobbet i dag.
Jag vet inte... Har du något förslag?
Ring mig om tio minuter, för då vet jag. Kan du det?
Var är du nu, då?
Hör hon dig inte där, då?
Du, jag kysser dig...
Hej, Lisbeth! Du... Jag mår inte riktigt bra.
Hela morgonen har jag tänkt gå, men jag mår faktiskt lite tjyvtjockt.
Du... Jag har tre brev som måste vara utskrivna till klockan elva.
Tack, snälla du!
Hallå, ja!
Det gör inget, vi har hela dan på oss.
Oj då... Stackars liten! Värker det mycket?
Men då är det bara en mjölktand. Är han rädd för tandläkarn?
Nej, jag kan vänta. Jag tar ett kex om jag blir hungrig.
Du kan väl ringa från tandläkarn när du blir färdig?
Klockan elva? Halv tolv. Hej då.
Radio: ...att få en barnavårdsman.
Signaturen "15 år – gråter jämt" resonerar klokt och riktigt.
Det känns svårt att ni inte längre kan "berätta allt för er mor".
TELEFONSIGNAL
Hallå!
Hej... Är det du?
Hur visste du att jag var hemma?
Nej, jag är lite förkyld bara...
Ja... I nästa vecka kanske, om jag hinner. Jag har så mycket att göra.
Jag ska nog krypa ner i värmen igen. Det var hemskt bussigt att du ringde.
Ditt nattduksbord är så snyggt!
Hej då.
Nå, var tandläkarn snäll?
Hur lång tid tar det, då? Jag förstår.
Nej, jag trodde bara att din hustru var bortrest.
Vad gör det att det blir sent?! Huvudsaken är att du kommer.
Jag förstår. Ja, jag förstår.
Nej, jag har det bra här medan jag väntar.
Men du... Du behöver inte ringa innan du kommer. Ring inte mer. Kom bara!
DÖRRKLOCKAN
-Är du uppe?! -Jag skulle gå till apoteket...
-Var kommer du ifrån? -Jobbet... Bröd behöver du ju alltid.
Jag kände mig bättre...
DÖRRKLOCKAN
Tack.
-Ska jag hjälpa dig att laga middag? -Nej...
-Men jag kan gå till apoteket. -Jag ska gå själv.
Jag är mycket bättre nu. I morgon ska jag gå till jobbet igen.
Du får inte hjälpa mig med så mycket. Vad ska du göra nu?
Hem och plugga förstås.
Vi ses snart igen.
Du har ju inte tid, sa du.
Inte förrän i nästa vecka... Kanske!
Karl-Erik! Karl-Erik! Kom upp och ät!
TELEFONSIGNAL
Hallå.
Ja...
Ja...
Ja...
Vem har bilen nu, då? Har du?
Jag kan ta en taxi ner till stan...
Det gör inget att det blir kort, bara jag får se dig!
Jag blir tokig! Jag har väntat hela dan!
Nej... Nej, det gör ingenting.
Men det är klart att vi ska!
Ring inte mer innan du kommer. Men kom före nio. Porten stängs nio.
TELEFONSIGNAL
Ja.
-Hur lång tid har du på dig? -Fråga mig inte om det.
-En halvtimme. -Inte mer?!
20 minuter egentligen...
20 minuter...mitt äktenskap med dig.
-Jag gör dig bara illa. -Nej, ibland gör du mig gott.
Vad spelar det för roll vad du gör mig?
Så skrynklig den blev...
Vad säger din fru när du kommer hem med den så här?
Hon stryker den väl...
Nej, den ska jag stryka. Kan du ta av dig skjortan? Det hinner du väl?
-Det kan jag väl få?! -Tyst...
Vi kan inte fortsätta så här! Inga fler dagar som den här...
-Du orkar inte. -Jo, jag orkar!
Du vet så lite än...om dig själv.
Är jag en dålig älskarinna?
Du är en liten dumsnut.
-Var din pojke duktig hos tandläkarn? -Jadå...
Jag kan väl få träffa honom någon gång? Kan jag få ett kort på er två?
Jösses, mitt örhänge! Var är det andra?
Gud, så här ser ut! Skor och hårnålar överallt!
Du måste gå nu, om du ska hinna hem.
-Vi hann ju aldrig smekas... -Vi får smekas nästa gång.
-Du! -Ja, vad är det?
Ingenting...
Jag ville bara säga god natt...
Tack för lånet.
No comments yet. Be the first to leave one.