Look Away, Look Away

Jag ser att du är 15 år gammal

Jag vill inte se ditt ID

Jag ser att du är långt hemifrån

Det är ingen stor grej

Det är inget allvarligt brott

"Jag ser att du är 15 år gammal. Jag vill inte se ditt ID."

"Det är ingen stor grej. Det är inget allvarligt brott."

"Stray Cat Blues" av Stones.

"Jag bryr mig inte att du är 13 år. Du är bara för snygg."

"Jag vet att du troligen är ren."

Ted Nugent, "Jailbait".

"Jag låg med Sable när hon var 13. Hennes föräldrar var för rika."

Iggy Pop, "Look Away".

De sjunger om att ha sex med unga flickor.

Det finns så många låtar om flickor. Hur många som helst.

Det finns fortfarande en väldigt mörk sida av musikbranschen-

och den finns överallt.

Jag kan berätta historier om många.

Och alla tittar bort medan det pågår.

Jag var lyckligt lottad-

som växte upp med 40-talets swing och R&B och rock'n'roll på 50-talet.

Musiken var alltid på hemma.

Mamma var dansare och hade många musikervänner.

Hon kände Etta James.

Hon var vän med Tina och Ike. Så vi hade bra grejer.

Jag gillade det. Det hade stor påverkan på mig.

Min familj kom från South Bay utanför Long Beach i Kalifornien.

Det är en deprimerande plats. Ingenting händer där.

Förutom droger och många gäng.

Jag tror att de flesta vill därifrån.

Jag har ett specifikt minne-

av att vara på Interstate 605 och åka norrut mot Hollywood.

Den möter I-5 och svänger av. Man ser Los Angeles centrum.

Staden lyser och det är kväll.

Rutorna är nere. Det är sommar och vinden blåser i håret.

Det ser ut som Oz.

Som "Alice i Underlandet", du vet.

När man är 13 år och bor på en trist plats utan nånting-

och upptäcker att man kan åka till Hollywood...

Jag lockades av musiken. Det var musiken som drog in mig.

Det var glamrockens era. Man ville vara en del av den världen.

Banden kom till Sunset Strip. Alla ville vara där.

Vi gick till Starwood eller Rainbow och man kunde se en rockstjärna.

Det fanns läskiga personer och fester som man var tveksam till-

men man gjorde det för att hänga med andra på Sunset Strip.

Det kändes som en väg till en mer glamorös värld.

Jag var en töntig tonåring, men jag älskade rock'n'roll.

Jag började skolka och hänga i Hollywood-

för det var lite mer spännande.

Man kunde gå till klubbar och se stora rockband.

Det var oskyldigt och väldigt roligt.

Vi kände oss sofistikerade och vuxna, vilket vi inte var.

Men det fanns definitivt mörka underströmmar.

Rodney Bingenheimers English Disco.

Det var ett bra ställe på den tiden.

Rodney's var lite som Oz. Det lockade många ungdomar.

Det var ingen 21-årsgräns.

Jag tror att många där ville fly från nåt, precis som jag.

När jag började åka till Hollywood så gällde Rodney's English Disco.

Jag gick fortfarande i high school.

Rodney Bingenheimer älskade musik och startade allt.

Han var dj för "Rodney on the ROQ", som var ett bra radioprogram.

Rodney var glamorös och han var alltid där.

Du ska säkert fråga om en massa som jag inte minns.

Rodney brukade vara där och spela skivor.

Ibland sa han: "Kom upp och spela." Det var roligt.

Jag vet att jag gick dit när jag var 12 eller 13 år.

Jag vet att där var andra tonåringar, men jag var yngst. Vad jag visste.

De var 14, 15 och 16 år upp till tidiga 20-årsåldern.

De flesta killarna och musikerna var mycket äldre.

För banden var det stället man skulle gå till.

Alla kom till Rodney's. Zeppelin. New York Dolls.

David Bowie.

Iggy Pop.

Det var väldigt roligt och musiken var fantastisk.

På helgerna åkte jag till Hollywood och det var väldigt roligt.

Iggy Pop spelade.

Han spelade på dansgolvet.

Jag hängde med Sable.

Lori Lightning och Sable Star var som våra rocknamn.

Jag var modell för Teen Magazine.

Tidningen hade ett tema med unga tjejer som groupies.

Det var hela tanken med tidningen.

Det var så allt började och jag var väldigt ung.

Jag var tonårsmodell, men klädd som en vuxen.

Man ville vara vuxen, men man var fortfarande ett barn.

Man blev fotograferad överallt.

Om man var med i tidningarna-

så blev man plåtad av paparazzi på klubbarna.

Så Sable och jag blev som stjärnor.

De var glamorösa och hängde med rockstjärnorna.

Lori Mattix och Sable var de som vi såg upp till-

och de som vi ville hänga med i Hollywood.

Jag dyrkade Sable och tyckte att hon var så cool.

Hon levde för att ligga med rockstjärnor.

Jag låg med Sable när hon var 13

Hennes föräldrar var för rika för att göra nåt

Hon rockade sig fram genom L.A.

Tills en New York Doll tog henne därifrån

Titta bort

"Jag låg med Sable när hon var 13. Hennes föräldrar var för rika."

Det var Iggy Pop.

De sjunger om att ha sex med unga flickor.

Det är konstigt att ingen ifrågasatte det.

Det blev nåt som var normalt.

Jag kan inte förklara varför män älskade minderåriga flickor.

Varför hade Rodney en klubb med minderåriga flickor?

Och banden drogs till den klubben.

Det var nog hela fascinationen. Tror ni inte det?

Om man ser tillbaka på det idag, varför svärmade de till klubben?

Alla band som kom till stan gick raka vägen till den klubben.

Det fanns ett pyttelitet dansgolv och bredvid var ett bås-

där "dignitärer" på besök brukade sitta.

Killarna sa i princip: "Den, den och den."

Det finns så många historier om Rodney's. Det var galet.

Unga tjejer gick runt topless och killarna tafsade på deras bröst.

Det fanns några tonåringar med ganska hårresande historier.

Jag är inte den enda.

Jag minns att jag kom till klubben strax innan den öppnade.

När jag öppnade dörren så grep en man tag i mig.

Han stod i baren. Han tog med mig in och våldtog mig.

Sen dammade han av mig, satte mig på en barstol-

och sa: "Här är en Coke." Jag var bara...

Jag försökte bearbeta vad som hänt.

Det var ingen stor grej för honom så jag antog att det inte var det.

Många av killarna tyckte inte att de gjorde nåt fel.

Rock'n'roll hyllar dåligt beteende.

När man ser alla göra det så blir det normaliserat.

Jag ville inte prata om det här offentligt till en början.

Jag hade inte berättat för mina barn om mitt förhållande med Steven.

Jag ville hålla den delen av mitt liv privat-

så att det inte skulle påverka dem.

Men sen var jag i affären och såg Star Magazine.

Det var en bild på Steven och en rubrik om hans tonåriga älskarinna-

vilket var jag.

Min äldsta son ringde min make och sa: "Mamma är i tidningen."

Det var jobbigt för dem. De hade alltid sett mig som mamma-

en omhändertagande mor och hängiven katolik.

Det var en helt annan bild av deras mamma.

Jag ville att de skulle veta att jag ångrar det-

och att jag älskar dem alla.

Vi bodde i Oregon. Jag var en helt vanlig flicka.

Min mamma var lärare. Min mormor var lärare.

Jag var duktig i skolan. Vi gick i kyrkan.

Min pappa övergav oss när vi var små så familjen splittrades.

Min mamma gifte om sig, men äktenskapet var inte lyckligt.

Kom hit, Ayushman. Ligg!

När mammas andra äktenskap gick i kras-

så var det traumatiskt för familjen och det kom olägligt.

Vår familj blev... Grunden bara försvann.

När jag var 15 år hörde jag låten "Dream On" på radion.

"Dröm tills drömmarna besannas. Herren hämtar dig kanske imorgon."

Jag hade gått igenom mycket i livet så orden var som poesi för mig.

Vid femton träffade jag en ung kvinna i 20-årsåldern som var groupie.

Hon sa att jag kunde komma backstage och träffa rockstjärnor.

Jag kunde gifta mig med en rockstjärna. Det var moroten.

Vid femton verkar allt bra i livet handla om rock'n'roll-

så det verkade vara en dröm.

Hon sa att jag fick vänta tills jag fyllde sexton för jag var för ung-

men hon skulle hjälpa mig att förbereda mig.

När hon berättade om en kommande konsert med Aerosmith-

så gjorde jag allt hon sa för att få komma dit.

Jag hade sett en bild av Steven och blivit fascinerad av honom.

Jag idoliserade honom.

Jag ville träffa honom.

Hon tog med mig till en secondhandbutik-

och köpte en väldigt provokativ 20-talsbaddräkt i svart taft.

Jag hade en svart spetssjal runt midjan som kjol.

Jag såg inte ut som en vanlig 16-årig flicka.

Jag togs till konserten som en Lolita.

Det var november 1973. Portland i Oregon.

Jag presenterade bandet varje kväll.

God kväll, Portland. Är ni redo att rocka?

Låt oss alla välkomna killarna från Boston.

Mina damer och herrar - Aerosmith!

När jag gick backstage var det uppenbart vad som pågick.

Ett halvdussin unga damer struttade runt i bandets loge.

Julia var yngst och hade nätstrumpor och en minikjol.

De använde henne som bete.

Det var som att dingla godis framför bandmedlemmarna.

De andra tjejerna var lite äldre och inte riktigt lika attraktiva.

Julia var ung och vacker.

Ingen kollade id. "Låt mig se ditt körkort."

Det hände inte.

Jag var lite rädd. Det var min första gång backstage-

och jag skulle träffa Steven.

När Steven och jag träffades så hände nåt.

Det var som... Vi såg bara varandra.

Efter den vilda rockkonserten hamnade vi på en Denny's.

Vi pratade till 03.00.

Han pratade länge med mig och ställde frågor som:

Vem var jag? Varför var jag där?

Var var mina föräldrar? Vem var tjejen?

Hur promiskuös var jag? Hur många... Var jag oskuld?

Hade jag haft ett förhållande tidigare?

Han gillade att höra mig pladdra, som unga flickor gör.

Sen tog han med mig till hotellet.

- Stannade du över natten? - Ja.

Samtyckesåldern i Oregon är 18 år

Julia var 16 år gammal