Οι πρώτες 200 γραμμές.
Jag tror att det är väldigt farligt
att försöka bli en hel människa genom förhållanden.
Det tror jag.
Jag vill bara säga det.
Du borde inte behöva andra människors godkännande.
Borde inte jag?
Nej, det borde du inte. Ingen borde det.
Javisst. Nej, absolut.
- Vill du ha nåt att dricka? - Nej tack.
Att dricka är lamt, som fan.
Tja, jag antar det.
Jag fixar vatten åt er.
- Tack. - Toppen.
- Supergulligt. - Supergulligt.
- Va? - Supergulligt.
Så...
- Har du varit på Tinder länge eller... - Okej.
Jag avbryter dig där,
för jag gillar inte vibbarna i vår träff hittills.
Jag skulle bokstavligen hellre ha mens
utan uppehåll i tusen år
än fortsätta denna del av vårt samtal.
Va?
Du nämnde nåt tidigare om att vilja ligga?
- Åh. Ja. - Du ser här på Tinder, vi matchade.
- Japp. - Toppen.
Och jag skrev "Hej" till dig.
Och du skrev: "Vad händer?" Och jag sa: "Inget särskilt."
- Då sa du: "Vill du ligga?" - Jag sa väl det.
- Minns du det? Så... - Jag antar det. Ja.
Kom du med hopp om att få ligga?
- Ja. - Det kommer inte bli av.
Okej, vad hände? Gjorde jag nåt fel?
Typ.
När du kom in tog du i hand.
Tja, vad skulle jag ha gjort?
Jag vet inte. Du kanske skulle ha
tagit tag i min axlar
och viskat nåt sexigt i mitt öra.
- Som vad? - Som...
"Gå in i badrummet och ta av trosorna.
Jag vill lukta på dem."
Och du hade gjort det om jag sa så?
Kanske. Jag vet inte.
Det är en stor risk att jag hade slagit dig i pillefjongen.
Men vem vet?
Jag är i en konstig övergångsfas i mitt liv
där jag inte vet vad jag gör härnäst.
Jag går igenom ett jobbigt uppbrott.
- Ja, sånt suger. - Ja.
Det är faktiskt enda anledningen till att vi är här nu.
- Vad menar du? - Han brukar komma hit på fredagar.
Så jag hoppades han skulle se oss tillsammans
och flippa ut
- och bli förtvivlad. - Vadå?
Åh gud. Han är här.
- Han är här nu. - Skojar du?
Jäklar, han har en dejt och hon är skitsnygg.
Visste inte att han gillade såna tjejer.
- Vänd dig inte om! - Så vad ska jag göra?
Vet inte, låtsas att vi ska ha sex.
Hur gör man det?
Var sexuell. Måste jag hjälpa dig?
- Tänk själv. - Jag...
- Hej, Jess. - Hej, Damon.
Kul att se att du redan gått vidare.
Efter bara två och en halv månad utan dejtande.
Tre och en halv månad faktiskt. Men...
Hej, jag är Heather.
Det är du säkert.
Vad ska det betyda?
- Det kan du berätta. - Ja.
Vi ska gå ut och äta.
Men trevligt att ses, Jess. Verkligen.
Önskar jag kunde säga detsamma. Men icke.
För du krossade mitt hjärta i tusen bitar.
NETFLIX PRESENTERAR
EN ORIGINALFILM FRÅN NETFLIX
BARNENS TEATERPROJEKT
Andas in djupt.
Och ut.
Djupt andetag in.
Och ut.
Djupt andetag in.
Och ut.
Händerna ut ur fickorna, tack.
Vid sidan om er.
Hoppsan.
Okej.
Slut nu ögonen.
Föreställ er att ni är på stranden.
- Vilken strand. - Vilken som helst.
Stranden i San Diego?
Den är ett alternativ, ja.
Jag hatar stränder.
Okej. Bara låtsas ändå.
Det är en solig dag, med en ljuvlig bris i luften.
Ni tar av er era skor och viftar på tårna i sanden.
Har jag med solskydd?
Nej, men din mamma har.
Och hon smörjer in din rygg just nu.
Berätta vad ni ser.
- Vatten. - Bra.
Är det lugnt eller är det vågor?
Vågor.
Berätta vad ni hör.
Jag hör vågorna.
Folk som plaskar.
Skratt.
Jag hör inget.
Det är okej. Slappna av och försök.
Vad känner ni för dofter?
- Solkräm. - Salt.
Hamburgare.
Sjögräs.
Hur känns det?
Bra.
Varmt.
- Hungrig. - Lycklig.
Jag känner inget.
Hur var det?
Jag vet inte. Det känns inte som nåt?
Okej, låt oss pröva nåt annat.
Tänk på att inte känna nåt.
Jag menar, verkligen tänk på det.
Och skriv lite om det till nästa veckas lektion.
Minst fyra meningar. Kan ni göra det?
Måste jag?
Det här är teater, Shandra.
Vi måste inte göra det här.
Vi gör det bara för att vi måste.
Va?
Vi måste tyvärr meddela er...
...med en annan kandidat...
...lycka till I framtiden.
Vad vet ni skitstövlar egentligen?
"Åh, inget alls. Vi är bara kollektivt ansvariga
för varje stor dramaförfattares framgång det senaste århundradet."
Okej då. Fint.
Jag kan komma över att vi gjort slut.
På riktigt.
Se på mig. Jag är lång, söt och smart.
Jag är en exotisk drottning.
Jag kommer ha många stora kärlekar i mitt liv.
Det är bara det...
Det känns som jag mist min bästa vän och det suger.
- Är de till gästerna? - Ja.
Okej. Så vi är klara?
- Hej. - Hej.
- Vad gör du? - Åh, ja.
- Exakt en sån vill jag ha. - Nej.
- Vi ska servera det här. - Den är så god.
Du vet, när du bjöd in mig hit
trodde jag det var som gäst, inte som servitris.
En biljett kostar 500 dollar. Jag trodde du behövde pengarna.
- Jag behöver pengarna. - Du gör så vi båda får sparken.
Slappna av, de är min typ av folk. Jag minglar.
Det här är rika, teaterbesökande Manhattan.
Verkligen inte din typ av folk.
Har du pratat med dem om Damon?
Ja, men...
Jag går igenom en process just nu.
Jag följer min egen sanning.
- Du behöver komma ut. - Jag är ute.
Nej, du behöver gå på en dejt. En riktig.
Nej. Dejting är sämst. Har du nånsin sett en man äta?
Det finns typ inget äckligare.
Jag har sett en födsel på riktigt.
Och det kommer inte i närheten av en man som äter kyckling.
Herregud! Jag känner faktiskt nån.
- Är han snygg? - Ja.
Vad är grejen?
Han är skild.
Tasha, det finns ingen rödare flagga.
Det är perfekt. Ni två kan återhämta er tillsammans.
Med varandra och i varandra och...
- Pratar du om sex? - Hetero-fiera... Ja.
- Hur gammal är han? - 30 max. Kanske lite äldre.
Och redan ett sumpat äktenskap?
Än sen? Livet är bara en serie av misslyckanden, så...
- Vad? - Vad?
Han är trevlig.
- Ni kommer ha kul. - Jag vill inte ha kul.
Vad vill du?
- Är du redo? - Ja, jag är redo.
Du är på väg att vinna priset för bästa dramatiker genom tiderna.
Jaså? Jag visste inte ens att det fanns ett sånt pris.
Tja, de skapade det bara för dig.
För mig?
Åh, jösses. Tack, allihop.
Så, vi är på ceremonin
och du vet inte att du ska få det.
- Vad tror jag vi är där för? - Jag vet inte.
- Hamilton? - Fortsätt.
Sen kommer Oprah upp.
Och hon tillkännager för hela världen
att du är den bästa dramatikern i universums historia.
Du tittar på mig, och...
Alltså, Oprah vet mitt namn!
Oprah vet mitt namn!
No comments yet. Be the first to leave one.