My Name Was Sabina Speilrein (Ich hiess Sabina Spielrein)

Mitt namn var Sabina Spielrein...

Jag var också en gång en människa.

Aldrig får jag sitta i fred med dagboken!

Något stort och gott vill jag skapa!

...en hysteri, ett svårt fall.

Du uträttar säkert inte mindre än madame Curie.

Sådana fall känns det särskilt gott att genomskåda.

Ni måste bli psykiater!

- Dumt att jag inte är man. - Man botar egentligen genom kärlek.

När jag ser hans hand tål jag honom inte!

Patienten älskar sin far "med smärta".

Hon lider även av att fadern kränker och tyranniserar andra i huset...

...att han är olycklig och alltid talar om döden.

Fader: Affärsman, nervös, överansträngd-

- häftig, obehärskad, går till överdrift.

Moder: Nervös, hysterisk, tandläkare.

Får hysteriska anfall av barnslig karaktär.

Syskon: Tre bröder.

En får hysteriska gråtkramper-

den andre har tics. Mycket häftig.

En sexårig syster dog i tyfus.

Preliminär diagnos: Hysteri.

Hon tålde inte att se någon annan förnedras, utan blev så rasande-

att hon blev kallsvettig.

Djävul...

Den 24 augusti. Om hon anar någon brist på aktning eller förtroende-

- hämnas hon genast med negativt beteende-

- och en rad mer eller mindre elaka påhitt.

Djävul... djävul...

Likartat förhållande till modern.

Modern ville helt nyligen slå henne i brödernas närvaro.

Patienten var ett brådmoget barn.

Hon var ofta sjuk, med magsmärtor.

I skolan var hon begåvad, och på gymnasiet fick hon guldmedalj.

Hon var from som barn och bad ofta.

Gud svarade henne i form av en inre röst som talade tyska.

Hon trodde att det var en ängel, eftersom hon själv var så ovanlig.

Till slut betraktade hon ängeln som sin beskyddare och ledsagare.

Djävul! Djävul!

Jag vill inte lära mig musik!

Jag vill inte!

Du måste öva. Du måste öva, Sabina.

Sabinotjka!

Inte högsta betyget? Du måste studera, Sabina.

Sabinotjka, Sabinotjka! Sabina, Sabina!

Den 19 september 1904.

Orostillstånden har blivit något färre.

Patienten ägnar fortfarande sin fritid åt barnsliga busstreck:

Självmordsförsök för att skrämma vettet ur personalen-

- rymningar, kurragömmalekar, regeltrots...

Efteråt alltid en stark depressiv sinnesreaktion.

Tomt och mörkt och kallt.

Tomt och mörkt runt omkring. Ensam är jag i världen, så ensam.

Ingen far. Ingen mor.

Inget hem. Åt ingen kan jag anförtro mig.

Nu är jag ensam med mina sorger. Ingen kan beskydda mig nu.

Sanja! Ge mig min dagbok!

Den 18 oktober 1904.

Vid analysen framkom att vid sin första promenad med referenten-

- tog patienten det som anledning att få smärtor i fötterna.

När jag ser hans hand tål jag honom inte.

Första gången hon fick olidliga smärtor i fötterna-

- var efter en synnerligen häftig scen mellan föräldrarna.

Hon är rädd för att gå ut... och för framtiden.

Hjälp mig, skyddsande! Hjälp mig!

- Huvud. - Stolthet.

Vatten.

Djup.

- Spela. - Ren.

- Död. - Liv.

- Gammal. - Ung.

- Blomma. - Späd.

Hand.

Hand.

Slå.

- "Slå", fröken Spielrein? - Hjälp, skyddsande! Hjälp mig!

- "Slå"? - Hjälp, skyddsande! Hjälp mig!

Den 8 januari. Efter tre timmars analys framkom det-

- att hon sen fyraårsåldern upplevt sexuell stimulans vid slagen.

Hon började onanera om hon såg eller hörde brodern bli slagen.

Ur det komplexet kan alla uttryck för avsky och negativism härledas.

Jag vill få känna smärta.

Jag vill att ni gör mig riktigt illa-

- tvingar mig till något som jag av alla krafter inte önskar.

Min sista vilja.

När jag dör, skall enbart huvudet obduceras, om det inte är för fult.

Bara de bästa bland studenterna får se på.

Min skalle ger jag vårt gymnasium-

- att lägga i en glasburk med eterneller.

Kroppen skall brännas, men ingen får vara med.

Askan ska ni strö ut i jorden, mitt på ett stort, stort fält.

Plantera en ek där och skriv:

"Jag var också en gång en människa."

"Mitt namn var Sabina Spielrein."

Mormor, som jag tyckte allra bäst om, är död.

Utan mormor är det svårt att leva på jorden.

Nu är Emilia också död.

Emilitjka! Emilia! Emilia!

Den 29 januari 1905.

I går vid kvällsvisiten satt patienten återigen halvliggande-

- i sin vanliga orientaliskt vällustiga ställning på soffan-

- med ett drömmande, sensuellt uttryck.

Jag önskar mig en god vän-

- som jag kunde öppna varje vrå av min själ för.

Som älskar mig som föräldrar älskar sitt barn.

"Drömtydningen".

Schopenhauer.

Nietzsche.

Dröm är självsuggestion, illusion, hallucination.

Exempel: Förväxling av fantasi och verklighet hos barn.

Sabina, ett stort öde väntar dig!

Ett stort öde väntar dig... mitt barn.

Jag vill studera!

Jag längtar efter att lära mig så mycket som möjligt.

Men jag vet inte var jag ska börja.

Djävlar! Har varit på universitetet.

Studenterna är inget för mig.

Jag är allvarligare, mera kritisk, självständigare.

Så dumt att jag inte är man!

För dem går allting lättare.

Men jag vill inte bli slavinna!

Vad återstår, om inte vetenskap? Att gifta mig?

Sådana hjärnor driver vetenskapen framåt. Ni måste bli psykiater!

Den 26 augusti 1905.

Min kära Mamotjka!

Jag är så vansinnigt lycklig som aldrig någonsin förr.

Du har naturligtvis förstått att orsaken till det är Jung.

Han kommer hit på fredag. Om jag kunde lära mig laga borsjt till dess!

Den 29 augusti 1906.

Ert näst sista brev lyfte en tyngd på tjugotusen ton ifrån mig-

trots att det är rätt så dumt.

Av diverse skäl, som anständighet, fåfänga-

- eller etiska principer ville ni inte visa era känslor.

Den 30 augusti 1906.

Jag har aldrig förr träffat någon-

- vars intelligens förenas med sådan stark moral, karaktär och idealism.

Nu kommer den kritiska punkten:

Jag älskar Er för mycket. Därför inbillar jag mig... felaktigt?

...eller kanske helt riktigt? Att Ni föraktar mig.

Burghölzli-Zürich 23.10.1906

Högt ärade Herr Professor!

Jag måste få avreagera mig - även med risk för att tråka ut Er.

Jag behandlar en hysteri enligt Er metod.

Ett svårt fall, en 20-årig rysk studentska, sjuk sedan sex år.

Högt ärade Herr Kollega!

Det är glädjande att ryskan är studentska.

Första traumat: Vid 3-4 år.

Ser fadern slå hennes bror på naken bakdel.

Från 4-7 år ansträngda försök att defekera på fötterna.

Hon pressar hälen mot anus och håller avföringen inne i veckor.

Därvid upplever hon en lustfylld skräck.

Defekationshistorien är vacker-

och inte utan talrika analogier.

Sådana människor har en uppsättning andra, typiska karaktärsdrag.

De är mycket ordentliga, snåla och trotsiga.

Fall som detta, som orsakas av förträngd perversion-

- känns det särskilt gott att genomskåda.

Det har säkert inte undgått Er att vårt botande bygger på-

- fixeringen av den libido som härskar i det undermedvetna-

dvs. En överföring-

- som framstår som allra tydligast vid hysteri.

Vi botar dem egentligen genom kärlek. Er tillgivne dr Freud.

Det var en gång en underbar dröm-

med svarta ögon, guldblont hår...

Hos mycket lidelsefulla konstnärer som Wagner-

- ska kärlekens höjdpunkt sökas i döden.

Hans hjältar måste dö. Siegfried dör, och Brünnhilde med honom.

På så vis kan sexualkomplexet, i vid bemärkelse-

- bli till en stark drivfjäder, framför allt inom konsten.

Vad är då egentligen detta fruktansvärda... kärleken?

Ni vet ju att man finner likheter mellan sig själv och den älskade-

och tvärtom.

Varför finns kärleken alls...

...och inte enbart den grova sexuella attraktionen?

Högt ärade Herr Professor!

I sina drömmar "förtätar" hon sig bevisligen med mig.

Hon medger att hennes högsta önskan är att få ett barn med mig.

Det förutsätter naturligtvis att jag släpper "fågeln" lös.

Känner Ni till Kaulbachs pornografiska bild-

"Vem köper kärleksgudar?"

Förtvivla inte! Man arbetar ju huvudsakligen för historien...

...och där kommer Ert föredrag i Amsterdam att bli en milstolpe.

Denna kortfattade sjukdomshistoria-

- illustrerar allt det väsentliga i Freuds teori.

Först en pervers infantil sexualaktivitet-

en analerotism-

som i sjuårsåldern övergår i onani.

En vid denna tid upplevd kroppsaga som berör anusområdet-

skapar sexuell upphetsning.

Därmed är förutsättningarna givna för den senare sexualutvecklingen.

Den 26 juni 1908 Min kära Fröken!

Med Ert skarpsynta brev har Ni satt fingret rakt i mitt undermedvetna.

Sådant händer nog bara mig.

Jag vill träffa Er tisdag förmiddag kl. 11 på kajen vid Bahnhofstrasse.

För att få vara ensamma och tala ostört-

tar vi en båt och far ut på sjön.

De hjärtligaste hälsningar från Er vän.

Min kära väninna! Hur stor vore inte min lycka-

- om just Ni var den starka själ som inte dränker sig i sentimentalitet-

- utan vars egentliga, djupaste strävan i livet-