Las primeras 200 líneas.
I tidigare avsnitt...
Hela din familj ska gå under.
Återföreningen gläder oss, men den kostar.
Jamal Lyon tycker att jag är läcker.
Det här är Franco, expert på explosioner.
Jag vill se världen med dig, Cookie.
-Avbryt. -Du satte igång det, jag avslutar.
Lucious!
Du är specialist, men det har gått tre månader.
-Lucious! Lucious! -Vem är du?
Vi gör en TV-special med intervjuer och repetitioner-
-så att publiken får se allt arbete och all kärlek bakom Empire.
Tack.
Jag utgör en stor del av Empire. Mitt blod, mitt svett och mina tårar.
-Kommer Lucious att vara med? -Det är Empires 20-årsjubileum...
Man kan inte prata om Empires arv utan Lucious. Han är grundaren.
-Är ni redo för det här? -Han är vårt arv.
Ni vet hur jag gör - Funk Flex är i huset.
Det är så här New York City låter!
Det här ska sändas om en månad - se levande ut, var levande, förstått?
Du och din familj har lidit svårt de senaste fem månaderna.
Är det ett bitterljuvt jubileum?
Det är inte ljuvt när den smärtan drabbar en - så fort och kraftfullt.
Man är tvungen att hålla ihop. Det är vad familjer gör.
Vi kallas "Lyons" av en anledning.
Hur många av er är gamla nog att minnas Motowns 25-årsjubileum -83?
Vi växte upp med det.
De hade Stevie, Marvin, Smokey, The Jackson Five...
Det var då Michael Jackson körde moonwalk till "Billie Jean".
TV-specialen gör vårt 20-årsjubileum lika ikoniskt.
Det kommer att bli hett. Skål för Empire!
-För min far. -Lucious!
Mina föräldrar gjorde uppoffringar för företaget.
De såg fram emot dagen när de skulle lämna över det.
Om jag fick välja mellan att ha Empire-
eller...ha min far...
...skulle jag...
Förlåt. Ta inte med det. Vi börjar om.
Kan vi avbryta? Jag orkar inte med det här en gång till.
Ikväll på Leviticus, för Empires 20-årsjubileum...
...i sitt första framträdande sen den ödesmättade kvällen i Las Vegas...
...när vi var nära att förlora honom: Lucious Lyon kommer hit!
Är du redo? Okej.
Ja, han är tillbaka. Visst ser han fräsch ut?
Alla är här för dig. Okej?
-Lucious. -Det är ingen fara, Webb.
Det är jag - Carlotta. Du ser förbannat bra ut, broder.
-Du klär i klänningen, Cookie. -Tack.
Carlotta... Var du med i den där duon med den vita tjejen?
Brown. Mixed Harmony. Jag och Mary Davis.
Vi sjöng några av Lucious spår. Du sa att du älskade Marys röst.
Det var hennes röstklang.
Hon gick bort. Droger.
Ledsen, men du ser bra ut. Nu måste vi gå på.
Jag är manager åt hennes döttrar nu. De har en grupp. Vill du hjälpa dem?
Som en tjänst åt Mary. Låna ut en producent. Ni har ju de bästa.
Ja, och de är upptagna.
Vi kan säkert hjälpa dem, om så bara för Marys skull.
Ring kontoret så får vi se.
-Webb? Kom igen. -Tack.
Jag vet inte vem det var.
-Vänta lite. Backa. -Hur är läget?
-Hej, Lucious. -Okej, backa nu.
Bort från mig! Ta mig härifrån!
24 TIMMAR TIDIGARE
-Okej, chefen. Jag har lite nyheter. -Jag är inte din chef.
Las Vegas-polisen kommer tillbaka igen. Det är en formsak.
Jag har redan gett dem min redogörelse.
Ge den en gång till, ordagrant.
Du hörde Giuliana gorma i gränden om hur Lucious hade svikit henne.
-Hon sa nåt om hans bil. -Ja, och du varnade honom.
-Har de hittat henne? -Polisen är redo att hämta in henne.
Jag sa att vi ger nyhetskanalerna tillträde i fem minuter.
Hälsa MTV och BET att de gärna får hota med frånvaro.
Jag bluffar inte. Varenda kanal ska filma Lucious när han går ut.
Jag flyttade fram investmentgranskningen.
Har du tagit det med Andre? Jag fixar inte det där flotta svamlet.
-Jag är här, mamma. -Tack.
Det är mest affärspress. De frågar om Lucious återkomst.
Varför? Vår aktiekurs står högt, vår diskografi är värdefull.
Wall Street vill ha garantier. De lugnar sig om de får se honom.
Jag måste sticka. Jag har ett ärende.
Jag vill bara att du tittar på en sak. - Tack.
Det är från Big Ten.
Vi spelar svårfångade tills efter jubileet, sen utvärderar vi igen.
Har du hört nåt från pappa?
Claudia sa att allt gick bra. De borde landa om 20 minuter.
Okej. Tack.
Vad sägs om det? Gillar du den? Farfar kanske gillar den.
Vad tror du om faster Di Di? Får jag komma in?
-Du kom inte till vår träff. -Jag hade mycket på gång.
Jag hörde om er familjs ståtliga jubileum.
Det är skönt att höra att din far mår så bra. För det gör han väl?
Och hur är det med Bellas mor? Anika?
-Fortfarande inspärrad? -De nekade till borgen igen.
Det var hårt, men jag blir inte förvånad.
Jag har kommit med Bella till dig i fem månader. Vad vill du?
Jag kanske bara vill träffa Bella.
-Vi är färdiga med varandra. -Knappast.
-Hotar du att ta mitt barn igen? -Jag gav det tillbaka till dig.
Vad skulle din mor göra om hon fick se det här?
-Eller det här? -Hon skulle väl spöa mig som vanligt.
Det skulle väl såra henne? Umgås med fienden. Det är förräderi.
Det är som att ta en kniv och hugga henne i hjärtat.
Vi ses på tisdag.
Och vi ses också, lilla bebben.
Thirsty säger att Vegaspolisen är på väg att gripa Giuliana.
Det är omöjligt, om hon inte är på zombietripp. Och zombier pratar inte.
Vem vill ha den blodig? Bara en? Vilka mesar ni är.
Varför utreder de fortfarande? Det är nån som snackar!
-Jag sköter mitt. Vi hade en plan. -Jag ställde in planen!
Vi slog ut Lucious för att du sa att vi skulle ta över.
-Nu är det Cookie som bestämmer. -I väntan på Lucious återkomst.
Sen kan de gå ut med överlämnandet till mig.
-Det kommer att bli av. -Det får du nog hoppas.
Läget, snygging? Här är din fars anteckningsbok.
Varför glömmer jag prylar hos dig?
Du ville stanna längre, som till soluppgången i morse.
-Ingen stoppar dig. Iväg med dig. -Jag har ett vittnesmål på morgonen.
-Du, Warren. Tack. -Tack för vad då?
För att du kom med boken.
Du hade inte behövt stanna, men det gjorde du.
Du har inte bett om nåt, så tack.
Din pappa var nära att dö. Jag är glad att jag kunde ställa upp.
-Hallå, Juanita. -Välkommen, miss Claudia.
Du borde ha informerat mig om att familjen väntade.
-Läget, pappa? -Då så, Dwight. Lugnt och långsamt.
-Var är hans nya ben? -Han tog av det på planet.
-Lucious. Lucious... -Försök med "Dwight".
Dwight! Thirsty sa att det var akut.
Jag är ledsen, Cookie. Jag har ändrat mig. Det blir ingen show för mig.
Nej, nej... Vi gick ut med det här för flera veckor sen.
Miljontals människor väntar på att få se Lucious Lyon på den där scenen.
Det är inte jag. Jag vet inte ens vem det är. Ledsen.
Rent fysiskt orkar jag inte gå så långt och det gör för ont i benet.
Använd kryckorna, annars får vi rulla ut dig.
Om du inte går ut på scenen kommer styrelsen att bli fundersam.
Det är ingen fara. - Du kanske inte ska prata om din styrelse just nu.
Det är inte min styrelse. Den är min och Lucious.
Får jag prata med dig en stund?
-Du sa ju att han var redo. -Jag sa att det var möjligt, Cookie.
-Men det avgör Dwight. -Hör på - Dwight...
Han kallar sig själv Dwight, men det om att inte gå ut på scen?
Det är Lucious stolthet som lyser igenom.
Kognitiv rehabilitering är en oförutsägbar process.
Det handlar om att han ska avgöra takten.
Om du driver på för hårt kan det slå tillbaka.
Han vill inte gå ut på scen för att han inte kan låtsas. Han minns inget.
Finns det nån möjlighet att vi kan få honom att minnas nåt? Snälla...
Du låter fantastiskt. Jag ville bara...
Jag jobbar med de tolv stegen och jag ville göra bot.
-Jag försöker jobba just nu. -Det är olägligt.
Jag drömde om dig i natt. Du slickade...mina tår.
-Börja från början. -Vi tar om det.
Om du får höra din musik kanske du minns nåt.
-Jag vill ha en av de där kakorna. -Det kan jag ordna.
Det här är old school-Lucious Lyons, din första cd.
-En av tidernas bästa rapskivor. -Gamla fotoalbum.
Jag vill se dem först så att det inte är nåt omstörtande.
Det har jag redan gjort. Det är lugnt.
Jag hör ljudet, tittar runt på allt
Hennes blod på golvet, blod överallt
Är alla mina låtar så här våldsamma och hatiska? Varför skrev jag så här?
-Vill du träffa Bella? -Ja, var är Bella?
-Hon har en lugnande inverkan. -Ja, vi vet det.
Hakeem, säg till Juanita att ta hit bebisen.
-Juanita! Kom ner med bebisen. -Det där kunde jag ha gjort!
-Jag gillar hennes mor. Var är hon? -Han menar nog Tiana.
Hon repar. Hon ska uppträda med oss imorgon.
Du tog väl inte hit Tiana? Ingen utanför familjen får se honom sån.
Det är Tiana. Jag litar på henne.
-Titta vem som är här! -Det är nån som står upp!
-Har du sovit gott? -Visa mig.
Ja, klappa för damen...
Nu står du alldeles själv. Ja!
Ta en titt på fotografierna. Hakeem kan ta Bella.
Det jag la märke till var att jag knappt såg nåt foto på dig.
Var det du som tog dem?
-Vi var separerade väldigt länge. -Hur länge?
Sjutton år.
Sjutton år?
-Jag hoppas att det var till hjälp. -Vi har allt vi behöver. Tack, Becky.
Bilbomb. Det känns som en terrorattack.
Vilka håller på med sånt numera?
Hej, Becky. Hur är läget?
-Var det snutarna du snackade med? -Ja, jag sa att du gjorde det.
Du är rolig. Vad frågade de om?
Samma som förut, fast nu pressade de mig om några hoppfulla poppisar.
-De trodde att jag hade upptäckt dem. -Vilka då?
Jag vet inte. Jimmy Partridge...
...Bug Masters och Franco Gianni.
Känner du honom? Franco?
Jag sysslar bara med hardcore-hip hop.
Vad fräsch du är, tjejen! Ska vi ta några glas nån gång?
Nej tack, men titta gärna när jag går härifrån.
Jag närmar mig, men han har barriärer kvar.
Det har gått fem månader. Du lovade att förtrolla honom med din bravur.
-Han är skärrad av sin fars öde... -Ursäkter, ursäkter!
De inkompetentas verktyg när de bygger monument för intet.
-Du påminner mig om din far, Warren. -Jag är inte som min far!
No comments yet. Be the first to leave one.