The Warriors

Slaget vid Kunaxa år 401 före Kristus

För två tusen år sedan blev några Grekiska soldater isolerade inne i det Persiska Imperiet.

Hundra sextio mil från säkerhet Hundra sextio mil från havets trygghet.

Hundrasextio mil av fiender runt om kring dem.

Deras är historien om en desperat marsch.

Deras är historien om mod.

Det här är också en historia om mod.

I en framtid som kommer...

Planerna består, och vi ska dit.

Cyrus skickade ett meddelande i eftermiddags.

Cyrus vill inte att någon är beväpnad-

eller någon som försöker starta bråk.

Så jag lovade honom att Warriors följer vapenvilan.

Alla säger att Cyrus är störst av alla.

Jag tycker det är bäst att vi åker dit och ser det med egna ögon.

Vi har ju ens inte varit i Bronx förut.

Det är lugnt. Det här mötet är något stort.

Varenda gäng i stan kommer att vara där.

Vi kommer att gå in där helt obeväpnade.

Vi går in precis som alla andra. Nio killar, inga vapen.

Har du dina grejer? Jag vill att du sprayar ner allt du ser.

Jag vill att alla ska veta att Warriors har varit där.

Man vet aldrig vem man springer på. I våra gängfärger kan vi inte gömma oss.

Vem vill gömma sig?

Har vi tur så får vi chansen att slå in ett par skallar.

Du är bara en soldat, så ta och knip käft.

När vi kommer dit, så håller du dig nära oss.

Ingen fara, jag vill inte bli sönderslagen.

En sak som vi kan få ut av Cyrus lilla tillställning...

...är att träffa lite villiga brudar.

Inte mig emot att dra över någon på hemvägen.

-Du tänker bara på en sak. -Vad är det med dig? Har du blivit bög?

Vad vet du om Cyrus?

Magi. En jävla massa magi.

-Vad vet du om Cyrus? -Han är störst av alla.

När du är ledare för det största gänget i stan, så tar du inte skit från någon.

Åt helvete med honom!

Jag slår vad om att ingen kommer.

Kan ni räkna, skitstövlar?

Jag säger att framtiden är vår...

...om ni kan räkna.

Kom igen, Cyrus. Vi är med dig! Fortsätt, broder!

Titta vad vi har framför oss.

Vi har Saracens sittande bredvid Jones Street Boys.

Vi har Moon Runners-

bredvid Van Courtland Rangers.

Och ingen dödar varandra.

Det...är ett mirakel.

Och det är precis så som det ska vara.

Just nu så står ni med nio representanter-

från hundra olika gäng.

Och det finns över hundra till.

Det blir 20.000 orubbliga medlemmar.

40.000, om man räknar undergäng,

och 20,000 som inte är organiserade, men redo att slåss.

60.000 soldater!

Det finns inte mer än 20.000 poliser i hela stan. Hajar ni?

Hajar ni?

Hajar ni?

Okej, så här blir det:

Ett gäng skulle kunna styra denna stad. Ett gäng!

Inget skulle kunna hända utan att vi tillåter det.

Vi skulle kunna beskatta brottsorganisationer, polisen-

för vi kommer äga gatorna, skitstövlar.

Hajar ni?

Problemet tidigare-

-har varit att vi slagits mot varandra.

Vi har varit blinda för sanningen-

-för att vi har slagits om ynka bitar mark.

Vårt område, vårt lilla område.

Det är skit, bröder.

Området tillhör oss, det är vår tur nu.

Allt vi behöver göra är att fortsätta med vapenvilan.

Vi tar över en stadsdel i taget.

Säkrar våra revir-

säkrar våra områden,

för att alla områden är våra.

Andra hållet, mot folkmassorna!

Håll era huvuden nere! Nere!

Ur vägen.

Försiktigt. Akta hans huvud.

Vad fan är det här? Det skulle ju vara vapenvila.

-Är Cleon okej? -Jag tror att han är där uppe.

-Är du säker? -Nej. Kom igen, rör på dig!

Där är han! Det är han!

-Han sköt Cyrus! -Du är galen, jag har inte gjort nåt.

-Vi såg honom! -Ja, det är han.

Det var han. Det var han! The Warriors gjorde det!

The Warriors gjorde det!

Döda honom!

Kom igen! Rör på er!

Ner, allihop! Skit!

-Är du okej? -Ja.

Var tysta!

Klarade alla sig?

Det är bara Cleon som saknas.

-Fuzz måste ha fått tag i honom. -Såg du honom?

Ja, men han försvann. Jag sprang som fan.

-Kolla runt lite, så vi är säkra. -Detta är en kyrkogård.

Vad ska vi göra nu?

Vi åker hem.

Hur? Coney Island måste vara 8-16 mil härifrån.

Vi har inget annat val.

Låter enkelt. Förutom att varenda snut i stan vill sätta dit oss.

Det finns nåt annat att tänka på.

Vapenvilan, gäller den fortfarande?

Om inte, så får vi slåss hela vägen hem.

Fan, jag önskar att vi var beväpnade.

Om vapenvilan är bruten, så kan vad som helst hända fram till tåget.

Om ni kommer ifrån varandra, ta er till stationen på Union Square.

-Det är där vi byter tåg. -Jag har bara en fråga.

Vem utsåg dig till ledare?

Jag har lika mycket rätt att ta över som du.

Det var Cleons val. Swan är Krigsherre.

Just nu så har förmodligen Cleon en batong uppkörd i sitt arsle.

Jag tror inte att du ens hittar vägen till tunnelbanan.

-Vi kanske ska snacka om detta senare. -Varför inte nu?

-Jag vill bli ledare. -Utmana mig då.

-Ajax, slappna av. -Big boy, Swan är Krigsherre.

Det är bäst att vi håller ihop.

Killar, tåget är där borta.

Kom igen. Skynda er. Vi sticker.

Rör på er.

-Bry dig inte om det. Ta det lungt. -Äh, skit!

Rembrandt, markera platsen.

Hallå, vänta på mig!

Någonstans i Gramercy Park...

-Riffs! -Ja, visst!

Vilka är Warriors?

Någon måste veta.

Jag vill ha dom allihop. Jag vill ha alla Warriors.

Jag vill ha dom levande, om möjligt. Om inte, döda.

Men jag vill ha dem.

Sprid ut meddelandet.

OK, detta är till alla ni slagskämpar ute i stan.

Alla ni gatumänniskor med ett sug för lite spänning.

Jag har blivit ombedd att vidarebefordra ett meddelande från Gramercy Riffs.

Det är riktat till Warriors.

Det är de där vilda snubbarna från Coney.

Och jag menar Warriors.

Här kommer en låt riktad till dem.

Fortsätt så, Warriors, hela vägen hem till Coney.

Hör ni mig, snyggingar?

Bra. Mycket bra. Adios.

-Vad är det här för skit? -Vad väntar vi på?

Ett tåg hade varit bra, såvida du inte vill bli nerklubbad uppe på stationen.

-Det är ju inte en människa ute. -Vi beter oss som bögar.

Fortsätt prata bara.

Vi sticker.

De där är Turnbull A.C.'s.

-Jag tror att de har glömt bort vapenvilan -Fan, tror du!

Jävla lortiga skinheads.

Vårt tåg. Vi måste hinna med det.

Herregud!

Ska vi försöka hinna?

Stoppa det jävla tåget!

Kom igen, skynda er!

Stäng den jävla dörren! Fan!

Snyggt jobbat, Warriors!

-Det där var några desperata jävlar. -Det var vi med!

"Vi kan hinna ifatt dom". En skock fegisar!

-Jag tyckte inte de såg så fega ut. -Inte jag heller.

Skit samma, vi klarade det. Om en timme är vi tillbaka i Coney.

Säg det igen. Ge mig kardan.

När vi kommer dit, det är då vi har klarat det.

Slappna av.

-Jag hittade Coney Island! -Hur många stopp är det tills Union Square?

Kom igen, för fan. Det är för svårt för Rembrandt.

Skit i det, det finns ingen som kan läsa dom här kartorna.

Spelar väl ingen roll? Vi klarade det.

Vi fick precis ett meddelande från Turnbulls.

De sumpade det.

-Fan. Det här tåget har gjort sitt. -Det här är för fan inte möjligt.

Vad fan ska vi göra? Det här suger!

Varför kunde det inte regna nu?

Vi borde kanske oroa oss för vem som startade den här jävla branden.

Kom igen.

Hur är det? Jag ville bara kolla läget.

Ja, det var en enda röra där uppe.

Cyrus råkade ut för en liten olycka.

Gjorde de?

Jaja, det är OK.

De där, Warriors...

De förtjänar det.

Ja, vi ska.

Ta hand om dig själv.

-Är vi klara? -Jodå, vi är klara.

Någon borde plocka upp dem.

Riffs har sänt ut ett meddelande, de vill ha dem levande. Det vill inte vi.

Ju tidigare någon får tag i dem, desto bättre.

Är du rädd att Warriors snackar innan de blir dödade?

Ja, jag är orolig. Jag vill inte ha Riffs efter mig.

De letar efter Warriors, kommer du ihåg?

Vi kan leta lite vi med. Om det får dig att må bättre.

-Hur blir det med mina pengar? -För vad?!

Det är kört.

-Jag har sett dem. Två där, en där. -Jag tror de har kollat in oss också.

Känner du igen dem?

Orphans. Så långt ner att de inte ens står med på kartan.

-Riktiga lågklassare. -Hur många?