R.J. Decker

Detta har hänt...

Levi Brenner kom precis ut från Apalachee.

Om han letar efter mig, hittar han mig inte här. Jag åker hem.

- Du vill ha en rundtur. Jag märker det. - Kalla det morbid nyfikenhet.

När jag ville be om ursäkt för det jag sa på din rättegång, ville du inte höra.

Jag vet att det var på order från din far...

Det var det. Men det var ändå fel. Jag är ledsen.

Huset där din vackra exfru bor

med sin vackra nya fru och deras lilla dotter?

Kom aldrig i närheten av det.

Jag bröt mig inte in.

- Skitsnack. - Jag talar sanning.

Tre, två, ett!

LEKPLATSEN ÖPPNAR IGEN

Ja!

Lekplatsen på Rosa Ramiro-skolan öppnade i dag

och välkomnar elever för första gången sen orkanen Martin drog igenom området.

Floridas senator Victor Ochoa gjorde lekplatsens upprustning

till en viktig del av hans upprustningsprojekt.

Upprustning handlar inte om tegelstenar eller budgetar.

Det handlar om att investera i människor. I hopp.

Bara ett par saker till.

Ja, och sen går jag till lotterikön.

Okej. Hej då.

Priskoll på vara 217...

Tack för att du handlat på Whitby's.

Sir?

Ursäkta mig, sir.

- Jag tror att du glömde betala för den. - Förlåt. Missade jag nåt?

Ja. Hela vagnen.

Din vän i lotterikön la dem i påsar så att de såg betalda ut när du gick.

Vad har du med det att göra?

Jag heter R.J. Decker. Förlustprivatdetektiv.

Det låter påhittat.

Det är det inte. Jag har kontrakt med Whitby's.

Jag smälter in och tittar på. Jag ser till att inget går ut obetalt.

- Så du är en hemlig mataffärspolis? - För det mesta är jag privatdetektiv.

Livsmedelsinspektör?

Nej...

Jag är privat... Vi kan väl gå in igen?

Vi reder ut det här i lugn och ro. Inga poliser.

Okej. Varför ringer du inte polisen?

För att poliser betyder rapporter. Ett domstolsdatum om sex månader

där jag måste bära slips och förklara "krympflation".

Det vill jag inte. Det vill du inte.

Ta inte äggen. Om du tar äggen måste jag jaga dig.

Snälla.

Älskling! Jag har inte betalat för dem än.

Där sticker hon.

Jag betalar bara för äggen.

- En rymmare till? - Ja.

- Svag moral. Men starka ben! - Det är sant.

Lämna allt här nu. Jag ställer tillbaka det på hyllan.

- Okej? - Okej. Tack, Arturo.

Le nu! Du tar nästa!

- Ja? - Du glömde middagen.

Jag glömde middagen.

Jag väntade i 30 minuter.

Reservationen var inte lätt att få, inte ens för mig.

Lång dag. Ta en öl med mig.

En ursäktsöl. Snälla.

Den är på väg.

- Varsågod. - Vad hände?

Grov avokadostöld på jobbet i dag?

Nej. Jag jobbade med rånet hos Mel och Cath.

Jag trodde det var din gamla fängelse- kompis, han som rånade värdetransporten.

Det visade sig att han och hans partner hade alibi.

Han säger att det är nån annan. Jag tror att han bara jävlas med mig,

för jag har hållit på i en vecka och det verkar vara en vanlig inbrottstjuv.

Mycket jobb för "vanlig".

Mels dotter Sofia har haft mardrömmar sen det hände.

Jag vill fånga killen, så sover vi båda bättre.

Är det här en misstänkt?

Det vet jag inte.

En granne rapporterade att han sett en misstänkt man i området.

Men hon är typen som ser många misstänkta män i området.

Så vem vet.

Du ser fantastisk ut.

Jag vet.

Det smakar som het yoga.

Ja, det är humlen.

Köp bättre öl i affären i morgon.

Hördu. Är det allt?

Låt mig gottgöra middagen. Snälla.

Lycka till med ditt extraknäck.

Nattskiftet kastar aldrig sina lådor.

Vem stängde? Låt mig gissa.

Terry. Han jobbar hårt hela natten för att se till att inget blir gjort.

- Vad i helvete? - Det lät inte som lådor.

Jag har rapporterat ett möjligt 10-54-10-65...

- Hej. - Jag vet att du inte skulle jobba i dag.

- Det är okej. Vad har hänt? - Tack för att du kom.

En stöt. Inte en smash-and-grab utan en snyggt koordinerad operation.

Ren in- och utgång.

De kom undan med nästan 10 000 dollar i lager.

Okej. Det är många poliser för ett rån, va?

Gänget som gjorde det här rånade oss inte bara.

De dödade en av våra anställda.

- Va? - Arturo Correa.

Arturo? Den snälle mannen som jobbar vid utgången? Dödade de honom?

85 år gammal. Har varit med oss i årtionden.

Och hör här, han är bara tre veckor från pension.

- Jag fattar inte. Varför jobbade han natt? - Kan inte vaxa golvet under öppettid.

Förövarna höll fast honom i en kontorsstol, dödade honom

- och slängde kroppen i balpressen. - Balpressen? Den som krossar lådorna?

Sarah, butiksbiträdet, hittade kroppen.

Hon är rädd att hon dödade honom när hon satte på pressen.

Jag sa att levertemperaturen indikerade

att han hade varit död i minst fyra timmar.

Hur vet du allt det?

Jag hörde några av teknikerna prata.

- Okej. - Och jag tittar på Bones.

Självklart.

Det fanns ligaturmärken på Arturos hals. Starka bevis på strypning som dödsorsak.

Rättsläkaren måste bekräfta, men blåmärken uppstår inte efter döden.

- Sir, gå bort från tejpen. - Visst.

- Jag varnar dig inte igen. - Ursäkta.

Gavin. Bara för att vara tydlig, mitt arvode ändras

när ett jobb går från förlustförebyggande till mord.

Du är inte här för att lösa mordet. Du är här för att hitta mitt stulna lager.

Okej. Så... Se vad som händer 23.56.

Jag tänker mig en EMP-apparat. Som i Ocean's Eleven.

En EMP-apparat? För att råna en mataffär?

Vad stal Danny Ocean?

Några hundra miljoner? Butiksstölder är en 100-miljardersindustri.

Okej. Låt oss anta att det inte var Danny Oceans verk.

Kamerorna kan bara stängas av från insidan. Ta fram filmen från lagret.

- Vi pratade om det här. - Jag vet.

Vi pratade om kameror redan första dagen.

Jag vet, jag har väntat på att huvudkontoret ska godkänna begäran,

och det tar tid.

Okej, men Arturo då?

De kanske tvingade honom att stänga av kamerorna.

- Det var det första vi kollade. - Jag förstår.

Okej, ta fram alla bilder, försäljningsgolvet, allihop.

Ta fram dem åt mig.

- Får jag? - Ja.

Där. Titta på nedersta hyllan till vänster.

Polisen hittade inte några bevis på inbrott.

Det var inget inbrott. Det var en rymning.

Så han gömmer sig i hyllan tills de stänger, stänger av kamerorna

och signalerar till teamet att gå in.

Men de stötte på ett hinder. De var inte ensamma. Och Arturo kommer på dem.

Ja, det är den prydligare versionen. Jag kollade elrummet.

Paneler, strömbrytare, kretskort överallt.

Han hittar inte strömbrytaren av en slump.

- Tror du att det var ett insiderjobb? - Jag vet att det var det. Titta här.

Om inte en man dött, skulle jag lägga upp det.

Ja, men titta. Samma tid, en annan del av butiken.

Ser du? Arturo hör burkarna, men fortsätter jobba.

Kolla. Det är samma blick du ger mig när jag flyttar termostaten en grad.

- Irritation. - Ja.

- Är offret insidern? - Jag pratade med han som anlitade mig.

Arturo skulle snart gå i pension. Jag grävde djupare. Han blev utknuffad.

Arturo ville sätta dit butiken, och sen satte hans partner dit honom.

Butiken stänger kl. 22.00. 21.50.

Och sen...

Det var planerat. Om Arturo var inblandad måste vi prata med hans familj.

Se vem han har umgåtts med.

Affären tror att du är ute och letar efter deras matvaror,

men sanningen är att du bara använder det för att stjäla en mordutredning.

Jag kände Arturo, okej? Jag gillade honom. Han jobbade alltid hårt, log alltid.

Om vi hittar varorna, hittar vi mördaren.

Nu så.

Ursäkta mig, vi letar efter Arturos dotter, Maria?

Vad säger du? Jag pratar inte engelska.

Ursäkta oss. Vi letar efter Arturos dotter, Maria.

- Vet du var hon är? - Jag pratar inte spanska heller.

Baltazar. Var inte så jobbig.

Bry er inte om Baltazar. Han är en gammal surgubbe. Han gillar att vara besvärlig.

- Vi letar bara efter Maria. - Hon är där inne. I köket.

Tack.

Du verkar inte förvånad

över att din pappa kan ha varit inblandad i ett rån.

Det är jag inte. Jag trodde bara att den delen av hans liv var över.

- Hade din far ett kriminellt förflutet? - Nej, inte som du tror.

Han var en anti-Castro-dissident på Kuba. Han var inte våldsam.

Han höll inte på med mordbränder eller bomber.

- Det var stölder, sabotage. - Att vara en nagel i ögat på Fidel Castro.

En gång kapade han en lastbil full med tv- och radioapparater

som konfiskerats från familjer märkta gusanos.

" Gusanos "? Vad är det?

Larver. Det var vad Castro kallade alla som motsatte sig honom.

- Sålde han apparaterna? - Han gav tillbaka dem till familjerna.

Allt hans rackartyg var för Kuba och dess folk.

Men 1974 kände han murarna sluta sig

och han var orolig att han skulle försvinna.

Så han kom hit.

Men han drömde alltid om att återvända, men inte förrän Kuba var fritt igen.

Vad tyckte han om att gå i pension från mataffären?

Han avskydde det. Exilpersoner vet inte vad det innebär att sakta ner.

Frustrationen gjorde att han blev inblandad med fel personer.

De dödade honom för att få vinsten.

Vet du vilka de kan vara?

Inte den långe, men den korta som haltar är min fars äldsta vän, Baltazar.

Sa du Baltazar?

Du ramlar med de där klackarna, Em. Det här är ingen catwalk.

Jag var i närheten.

Varför är du här?

För att prata om det här.