نخستین 125 خط.
Det är en magnifik gravsten.
De satte upp den i förmiddags.
Den är helt magnifik...
Jerry?
George...
Vi lämnar dig i fred med henne.
-Du vill säkert säga en del saker. -Nej, det behövs inte.
Det är säkert. Jerry...
Nej tack.
Och sen, efter allstar-uppehållet, gjorde vi rent hus med Orioles!
Fyra matcher, i Baltimore.
-Så pinsamt! -Jag har inget emot kyrkogården.
Jag fattar varför folk gillar golf. Det är skönt att vara utomhus.
Vad sa du till dem egentligen?
Hennes död sker i skuggan av livet, hon är inte död om vi minns henne.
-Vad är det? -''Star Trek 2'' .
-'' Khans vrede!'' -Kramer och jag såg den i går kväll.
Spock dör och de skjuter ut honom i det där stora solglasögonfodralet.
-Det var för jäkligt när Spock dog... -Ja.
Gravstenen är uppe. Jag har visat min aktning.
-Det är nog allt. -Är det över?
Jag har sörjt i tre långa månader. Sommarmånader, dessutom!
Nu kan George vara George igen.
-Vi kan väl gå på bio? -Ja! Det passar George.
-Jag har min kampsportslektion. -George ska gå på bio!
-Hur går karatekursen? -Det är en strävan efter harmoni.
-Fast med slag och sparkar... -Karate sitter inte här.
Det sitter här och här.
-Och här... -Jag hämtar Elaine på flygplatsen.
-Har hon varit bortrest? -l Mexiko i sex veckor!
Men vi såg ju fyrverkeriet häromdan.
Det var den 4 juli.
Jag sticker. Sen vill jag inte se dig här, här eller här!
Otroligt! Sex veckor på resande fot i Mexiko för Petermans pengar.
Fick ni några idéer för katalogen?
Hade det inte räckt med att titta på ''Viva Zapata''?
-Du har ingen respekt för mitt jobb. -Nej!
Vad har hänt här? Hur mår din fästmö?
-Vad då? -Jeannie, din fästmö.
Jaså, det. Du vet...
-Ut med språket, Jerome. -Det går fort.
För en månad sen åt vi lunch här och plötsligt sa båda två...
Jag avskyr dig!
Vi ses.
Det var den första ömsesidiga brytningen nånsin.
lngen ånger.
-Du har aldrig känt ånger. -Jag vet, det känns inte bra...
Dina föräldrar blev säkert ledsna. Du har väl inte sagt det än?
Jag trängde mig fram. Där under mig låg Victoriasjöns glittrande vatten.
För tusan! Säg bara vilken produkt det gäller.
En tvättlapp.
lnga tvättlappar!
Mr Peterman, jag har en bra idé till en hatt.
Halsen känns som en jätteapas knytnäve!
Den förenar det gamla Mexiko med den fräcka storstaden.
Jag kallar det storstadssombrero.
lnga päron...
-Mr Peterman? -lnga äpplen.
Var är min ananas?
-Är allt väl, mr Peterman? -Jadå, fortsätt bara.
Det är affärsmän som tar siesta.
Det är en storstadssombrero... Mr Peterman?
Jag känner nåt jag inte känt på länge.
-Stolthet? -Nej, fullständig frihet!
-Du är din egen chef nu. -Jag tänker vara ute hela natten!
Jag vill bita i en jätteost som om det var ett äpple!
Herregud...
Det är Dolores. Mulva!
-Jerry! -Hej, Dolores.
George, du kommer ihåg Dolores.
-Så du har förlovat dig? -Ja, men det höll inte.
Så synd. Vi borde träffas nån gång.
-Vi ses! -Hej då, Dolores.
-Jag trodde Mulva avskydde dig. -Jag med.
Det var säkert förlovningen. Jag har visat att jag kan gå hela vägen.
-Hela vägen? -Deras hela vägen!
-Jag luktar ansvar. -Jag var förlovad i ett helt år.
-Du luktar ännu mer. -Jag känner nåt annat!
-Mr Peterman på ettan. -Hur mår ni?
Jag är helt utbränd!
Jag är lika karg som månens yta. Jag kan inte göra katalogen längre.
-Vem ska göra den? -Varför inte du?
-Varför just jag? -Det kan man undra...
-Ni kan inte ge er av. -Det har jag redan gjort.
-Jag är i Burma! -Burma?
Nu heter det Myanmar, men det är alltid Burma för mig. Lycka till.
Du på motorcykeln, sälj en av dina meloner till mig!
-Var då? -Burma.
Han vill att jag tar över. Jag kan inte bestämma.
-Nej, absolut inte. -Jag kan inte ge order.
-Jag borde inte få sköta katalogen. -Du borde inte få jobba med den!
-Vad är det? -Peterman har smitit till Burma.
-Myanmar. -Det billiga apoteket...?
Jag kan inte ta hand om katalogen.
Kan inte? Vad menar du? Är jobbet för svårt?
Har du ingen erfarenhet? Är du inte tillräckligt smart?
Var är ditt självförtroende?
Jag ska berätta en sak. När jag började med karate...
Då hade jag inget stöd. lnte av honom, inte av Newman!
Första gången jag sparrade var jag livrädd. Benen var som nudlar!
Sen vände jag mig inåt och hittade mitt katra.
Själen, ens väsen som säger ''jag klarar det'' !
Sammy Davis hade det.
Jag lyssnade på mitt katra och nu dominerar jag dojon.
Jag är bäst i klassen.
Jag har sett Peterman leda företaget.
Jag vet hur man gör. Ett par byxor, en fånig historia - det klarar jag!
Följ ditt katra så klarar du allt.
lväg med dig nu!
-Hon klarar sig fint. -lnte alls.
Öppna, Kramer!
Mamma väntar i bilen.
-Har ni lektion samtidigt? -Nej, vi går i samma klass.
-Vad menar du? -Han slog mig nästan!
-Slåss du mot barn? -Alla står på samma nivå.
Han är nio år! Du kan vrida nacken av honom.
Vi samåker.
-Tack för juicen. -Kan vi köpa glass på hemvägen?
Snälla!
-Tar du över? -Det stämmer.
Ge mig fyra idéer var klockan sex. Nej, sex idéer klockan fyra.
Sätt fart nu!
Är ni klara? lnta era positioner.
Börja!
Vinnaren!
No comments yet. Be the first to leave one.