Stop! That! Train!

- Lyx. - Lyx.

- Överflöd. - Överflöd.

- Snygga människor. - Snygga människor.

Här på Glamazonian Express

är varje resa höjden av extravagans

och slösaktig lyx.

Det finns mer där det kom ifrån.

Glamazonians femstjärniga service slår allt.

Jag tar den här.

Jag älskar min fru och mina barn,

men Glamazonian hjälper mig att komma iväg då och då.

Ibland behöver man bara en helg med grabbarna.

Svara inte på det.

För vi är inte bara Amerikas

första transkontinentala snabbtåg.

Vi är din familj.

Om din familj bestod av ett gäng rika,

framgångsrika damer med axelvaddar.

Res glamazoniskt.

Titta på dem. De är perfekta.

Kan du föreställa dig oss så där,

när vi reser runt i landet i dräkt?

Äntligen på ett snabbtåg. Inget mer pendeltåg.

Bo på lyxhotell.

Som en skidstuga i Aspen.

Där ett par muskulösa schweiziska tvillingar

kommer fram till oss vid jacuzzin och säger:

"Vi kanske borde ta med festen upp till sviten."

Åh, men då säger vi: "Tyvärr pojkar.

Vi är båda gifta med män som jobbar med

- kommersiella fastigheter." - Kommersiella fastigheter.

Men vi har ändå samtyckesbaserad, äventyrlig sex med dem.

Och hör på det här: Vi får båda orgasm exakt samtidigt

medan vi har ögonkontakt från enkelsängarna i vårt delade rum.

Eller till och med separata rum.

Ja. Tack.

- Hörde du om Luann? - Vilken förlust.

Hon var den bästa cafévagnstjejen som fanns.

Nu ombordstigning på tåg 16

till Six Flags Guantanamo Bay.

Tess och DeeDee.

- Hej, Barb. Checkar in. - Hej, Barb. Checkar in.

Oj, mycket folk på tåget idag, va?

Hon håller verkligen

på att fixa det.

Snarare inget tåg alls.

Här. De låter oss tjejer gå.

Lägger ner hela linjen.

Va? De kan inte lägga ner en hel tåglinje.

Det kan de om den heter Stank Rail

och bara stannar i tre sorgliga städer.

Varav en precis blev uppslukad av en gruvbrand

som brunnit i 60 år.

Barb, vad ska du göra?

Tjejen, jag har några ströjobb på gång.

Du vet, lite lätt sexarbete.

Kanske bli gravid. Kanske säljer jag håret.

Är inte det handlingen i Les Misérables?

Tjejen, jag har en känsla av att den här lesbiska tjejen inte kommer lida.

- Barbra checkar ut. - Nu ombordstigning

på tåg 582 till Pyongyang, Nordkorea.

Jag kommer sakna det här.

Att fantisera om vart alla är på väg.

Som han.

Han kan vara på väg vart som helst.

Deedles, vad hände med oss?

Jag menar, vi har hållit på med det här i vadå,

typ 10 år nu.

Och jag trodde bara att vi skulle...

Jag vet inte. Bara, liksom, något.

Vet du vad det här är?

Herregud. Är det vår årsbok från tågvärdskolan?

Jag har den alltid i mitt handbagage.

Åh, titta så unga vi var. Nåja, typ.

DeeDee, minns du när vi träffades första gången

i duscharna efter det där seminariet om bagagehantering?

Vi lovade varandra att vi skulle se världen tillsammans.

Du vet, bestiga varje berg,

korsa varje ström.

Se Dakotas, både Fanning och Johnson.

Åh, besöka världens underverk som Grand Canyon

och de där fyra bögarna som satt fast på det där berget.

Och sen skulle vi föda barn tillsammans i Tijuana,

du vet, bara för att bevisa för alla

att deras sjukvårdssystem inte är riktigt så dåligt

som alla säger att det är.

Åh, vi skulle utforska alla de olika kulturerna

och länderna

och badrummen på grund av hela din blåsgrej.

Glamazonian gör bäst i att hitta

två ersättare snart om de där två tjejerna inte dyker upp.

- Var är de? - Sist jag såg dem

var de i skidstugans jacuzzi.

De är säkert fortfarande med de där schweiziska tvillingarna.

Jag hatar tvillingar. Om man har sex med en

måste man lagligt sett ha sex med den andra

annars åker man i fängelse.

Glamazonian tar vem som helst nu.

Till och med tjejer med stora tandkött.

Eller ännu värre, de där tjejerna från Stank Rail.

- Titta inte på mig. - Nej.

Okej.

DeeDee, hörde du det där?

Min läkare säger att det är ett tryckkänsligt urinrör.

Nej, Glamazonian letar efter två ersättare.

Det där skulle kunna vara vi.

Tess, det är över.

Det är dags att gå tillbaka till att jobba på mina föräldrars limfabrik.

DeeDee. DeeDee, vänta.

DeeDee. Nej.

Åh, kom ut därifrån. Var du inte nyss här inne?

Jag gillar verkligen att vara här inne.

Dessutom har jag inte direkt någon annanstans att ta vägen idag.

Minns du inte vad du sa till mig

vår första dag på tågvärdskolan?

"Jag är bara här för att jag inte vill gå med i armén"?

Den andra saken.

"Min favoritkrydda är pudding"?

Den andra saken.

"Jag är på flykt

och ingen vet att jag är här"?

Den andra, andra saken.

Vi skulle se Amerika.

DeeDee, det här är vår chans.

Titta.

DeeDee, tänker du på samma sak som jag?

"Om sjöjungfrur finns, borde det inte finnas sjö-butlers?"

Den andra saken.

"Är alla spöken nakna?"

Den andra, andra saken.

"Vill du ligga med mig?"

DeeDee!

Titta.

Okej. Du tar med den dit,

så börjar jag klippa upp byxorna.

Det här kommer se precis ut som deras uniformer.

Vi kommer se så Glamazoniska ut.

Vi drabbas av ytterligare förseningar

på Glamazonian Express

eftersom två kärringar bestämde sig för att inte dyka upp.

Nå, de sa att det skulle finnas ersättare.

Vart i helvete är de?

Vi är precis här.

Vad har de på sig?

Du är alltid så kritisk mot andra kvinnor.

"Titta på deras illasittande uniformer."

Det ser ut som om de designats av Edward Liggsax.

- Vet du vad? - Det menade jag inte.

Tjejer. Tjejer.

Barbra.

Jobbar du på Glamazonian nu?

Det verkar som om vi fick samma idé.

Man får ta de jobb man kan få, eller hur?

- Tack. - Nu ombordstigning

för par som inte borde vara tillsammans.

- Det var hon som började. - Jag började inte med någonting.

Titta på mitt ansikte.

Använd dina ord.

Mina ord är dra åt helvete!

Lyx.

Överflöd.

Spya.

Som i det som just nu stiger upp i min matstrupe

medan jag undrar varför två sorgliga mullvadsmänniskor är i min första klass.

Titta, Deedles, det är Amber från tågvärdskolan.

Herregud, Tess? Det var ett tag sen, tjejen.

Jag kände inte igen dig med alla skrattrynkor och solskador.

Och DeeDee, du ser...

Helt annorlunda ut.

- Tack. - Låt mig gissa.

- Stroke? - Nej. Hej, Alli.

Och...

Ash? Ay-ash?

Ai-ush-li... Ash-le-gweh.

Jag är inte riktigt säker på hur man säger det.

Oroa dig inte, det kommer du inte göra.

Det är så märkligt att vi aldrig jobbat ihop förut.

Hur länge har ni två varit Glamazonier?

- Åh, det är vår första dag. - Åh, som, som...

- Hela våra liv. Hela våra liv. - Hela våra liv.

Åh, visst.

Jag minns coachningen som om det vore igår.

Åh, vänta. Nej, det gör jag inte.

Vi blev placerade i första klass direkt efter examen.

Låt oss bara säga att vi gjorde ett bra intryck.

Åh, ni låg er till toppen.

Hur vågar du?

Vi sov knappt någonting alls.

Vi var för upptagna med att ligga med mäktiga järnvägsfolk.

- Ja. - Fan!

Ser du? Det är precis därför vi inte pratar med er två.

Ni har alltid varit så elaka mot oss.

- Oartigt. - Alli, Ayshleiygh.

Nu går vi, tjejer.

Nu ombordstigning på Glamazonian Express

direkt till Celebration, Florida.

Wow. De har blivit så mycket trevligare sedan skolan.

Absolut.

Herregud, DeeDee, titta.

Titta vem som går på tåget där borta.