The Handmaiden (아가씨)

Stick!

Det borde vara jag.

Jag borde vara den som ska till japanens hus.

Du kommer att missa tåget.

Skynda dig.

DEL 1

NORIAKI KOUZUKI

Du kan sova lite till. Det är långt kvar till huset.

- Angenämt. Jag heter Okju. - Här finns tre byggnader.

Huvudbyggnaden har en västerländsk och en japansk flygel.

Inte ens i Japan finns det hus som kombinerar båda stilarna.

Det speglar herrns beundran för Japan och Storbritannien.

Annexet har herrn gjort om till ett bibliotek.

I det sista huset bor tjänstfolket, men du kommer inte att sova där.

Du får äta matmors rester, men köksflickorna får tebladen.

Använd tvål får hovmästaren.

Den som stjäl skickas omedelbart hem, men det lär du inte våga, Tamako.

Visst ja... Du heter Tamako. Det är Okju på japanska.

Säg Sasaki till mig.

Matmors rutin är enkel. En promenad, högläsning för herrn.

Bland de mest förmögna är herrn den störste bokälskaren-

- och bland bokälskarna den mest förmögna.

Den koloniala regeringen låter oss använda el.

Vet du vad som förväntas av en kammarjungfru i ett hem som detta?

Bli inte skrämd av strömavbrotten.

Ska jag sova här inne?

Fröken Hideko sover oroligt.

Är hon där inne?!

Mamma!

Mamma!

Mamma!

Fröken, hur är det med er?

Är det du, Junko?

Junko har blivit avskedad. Jag är hennes ersättare.

Ni drömde nog en mardröm.

Ser du det stora körsbärsträdet?

Min moster blev galen och hängde sig i det.

Vissa nätter när månen inte är framme-

dinglar hennes spöke från grenen.

Drick det här.

När bebisar gråter brukar min moster ge dem en sked med sake.

Älskade fågel, älskade fågel

Min älskade blåsångare

Vad är det för doft jag känner i näsan?

Ni tror att jag är Tamako, en fattig koreansk kammarpiga-

men mitt riktiga namn är Nam Sookee.

Jag uppfostrades av fru Boksun, en första klassens hälare.

Redan som femåring kunde jag skilja ett falskt mynt från ett äkta.

Gugai lärde mig förfalska stämplar-

- och jag studerade ficktjuveri med Kutan.

Men de här barnen får aldrig lära sig nåt så nyttigt.

De övergavs som nyfödda. Vi sköter om dem och säljer dem till Japan.

I stället för att svälta växer de upp och blir fina damer och herrar.

Kutan ammar bara sitt eget barn. Jag skulle inte vara så snål.

Om mina bröst producerade mjölk hade jag ammat dem allihop.

Jag ska berätta om en tolk-

- som mutade sig till att få översätta åt höga tjänstemän.

Efter att ha hjälpt Japan annektera Korea tilldelades han en guldgruva.

Nu vill han bli helt och hållet japansk.

Han byter medborgarskap-

- gifter sig med dottern till en vanhedrad japansk adelsman-

och tar hustruns efternamn, Kouzuki.

Den jä... jä...

Den jäveln låter bygga en herrgård-

- som han fyller med böcker och antikviteter.

Han bjuder in japanska samlare-

- har uppläsningar av sällsynta böcker och auktionerar ut dem.

Han älskar böcker och målningar men måste göra sig av med en del.

- Hur löser man det? - Han säljer förfalskningar.

Han letar upp en specialist för att göra detaljerade förfalskningar.

Till skillnad från honom är denne en äkta japan, av adlig börd.

Greve Fujiwara från Nagoya.

Vem är då det här?

Hans japanska hustru.

- Du förför henne... - Är hon vacker?

Frun dog för längesen, barnlös.

Men den döda fruns döda systers levande dotter sköter uppläsningarna.

- Men är hon vacker? - Föräldralös. Hennes far var rik.

Hon ska bli förälskad i mig, och vi ska rymma till Japan.

När jag har gift mig med henne och ärvt hennes förmögenhet-

- låter jag förklara henne sinnessjuk och låser in henne på ett dårhus.

Sookee ska vara min mus-

- arbeta som hennes kammarflicka och spionera på henne.

Hon ska hjälpa till att övertyga Hideko om att hon älskar mig.

"Älskar"? Vad vet en skurk om kärlek?

Och hennes förmögenhet? Är hon rik?

Varje kväll i min säng tänker jag på hennes tillgångar.

1,5 miljoner i kontanter och 300.000 i obligationer.

Hennes morbror är bara förmyndare. Förmögenheten tillhör Hideko.

Så han tänker gifta sig med henne.

S-sin frus systerdotter? Vilken sjuk jä...

Ja, en sjuk jävel.

Och hur stor blir vår andel?

Jag ger er femtiotusen. Sookee får klänningarna och smyckena.

Låt mig göra det! Jag är bättre på japanska och har varit tjänarinna!

Utöver vår andel...

...klänningarna och smyckena vill jag ha hundratusen till.

Hon måste vara galen!

Galen? Inte det minsta. Jag tar min förmögenhet och flyr från landet.

Jag ska bara stå ut med de här lantisarna ett tag till.

De jävlarna!

- Det här är Tamako. - Till er tjänst, fröken...

Jävlar!

Han borde berättat hur vacker hon är. Jag blir alldeles ställd.

Ett rekommendationsbrev från min förra matmor.

Här är brevet. Lyssna noga.

"Kära fröken Izumi Hideko."

"Greve Fujiwara har informerat mig om ert behov av en kammarjungfru."

"En kammarflicka är som ätpinnar."

"Hon märks knappt av, men hon är besvärlig att vara utan."

Tycker du om det här stället?

Det är sällan solljus här inne. Morbror tillåter det inte.

Det får böckerna att blekna.

Du lär inte trivas i ett så dystert hus.

Du behöver inte ljuga.

Ni får ursäkta mig.

Mitt huvud värker alltid när jag ska öva högläsning.

- Kan du läsa det åt mig? - Va?!

Vad glad jag blir! Fru Minami skriver så snälla saker om mig!

Gör hon?

Ni är ju från Japan. Varför talar ni inte japanska?

Jag är trött på det. Böckerna han tvingar mig läsa är på japanska.

Så läs upp det för mig.

"Bästa fröken Hideko Izumi ."

"Greve Fujiwara sa att ni letar efter en kammarflicka."

"Kammarflickor är som... en sked..." Nej.

"...är som ätpinnar."

Står det "sked"?

Jag kan inte läsa, fröken.

Inte koreanska heller?

Det här är ditt namn. Kan du läsa det?

Läsa kan man lära sig, och det gör mig inget om du svär eller stjäl.

- Men ljug aldrig för mig. Förstår du? - Ja, fröken!

Min mamma.

Hon är vacker! Vilken tjuserska!

Och jag? Är jag en tjuserska?

Alla säger att jag inte kan mäta mig med min mamma.

- Greve Fujiwara sa... - Så du har träffat greven?

Va? Nej, det har jag inte.

Jag hörde det av min moster. Hon var hans barnflicka.

Vad sa greven om mig?

Han sa att ert ansikte...

Varje kväll i sin säng tänker han på era tillgångar... ert ansikte.

Varför i sängen, månntro?

Vad har hänt med din fot?

Jag har ingenstans att gå.

Jag har varit i det här huset sen jag kom från Korea som femåring.

Men i nya skor känns vältrampade stigar som nya.

Skorna på den här hyllan borde passa dig.

Dags att öva högläsning.

- Jag går själv. - Men det regnar ju!

Kom och knacka på klockan tolv. Lova mig.

Vi ses...

Vi ses sen.

Vad är det här?

Varför skulle en matmor i ett så stort hus...?

Har det stora huset gjort henne galen?

Min nya kammarflicka.

Ormen! Ormen!

- Du får inte gå längre. - Glöm inte det!

Ormen markerar kunskapens gräns.

En orm!

Greven? I dag?

Därför insisterade du på ett bad.

När det kom gäster släppte moster allt och badade sin lilla fröken.

Inget gjorde henne lyckligare än när gäster berömde barnets doft.

Ni är min lilla fröken.

Moster gav barnen godis i badet för att lära dem att tycka om det.

Vad är det?

Jag har en vass tand som jag skär mig på.

Det är alltså så det doftar.

Nu är den slät.

Välkommen, herrn.

Tack för att ni tar emot mig så fort jag anländer.

Låt inte mina kläder bekymra er. Jag är bara klädd för resan.

Jag ska se till att era målerilektioner blir stimulerande.

- Det här måste vara Okju. - Ja, till er tjänst.

Om du inte sköter dig försätter du mig i en besvärlig situation.

Du har en någorlunda vacker benstruktur för en koreanska.

Utför du dina plikter som du ska?

Greve Fujiwara ber att få låna fröken Hidekos kammarjungfru Tamako-

under en kort stund.

- Har herrn tillkallat mig? - Du kan komma in.

I Eunpo säger alla att du kommer att bli en bättre tjuv än din mamma.

Tror du jag litar på en bedragare?

När jag ger signalen "fullmogen" ser du till att vi blir ensamma.

- Sen glufsar jag i mig henne. - Hon är så naiv.

Om en man så drar i bröstvårtorna förstår hon inte vad han vill.

Därför är det din uppgift att säga till henne att allt beror på mig.

"Åh, sen greven kom växer era tånaglar mycket fortare."

Den sortens saker, okej?

Här, en present.

Åh, han är så omtänksam.

De blir mina när hon hamnar på dårhuset.

Det känns hemskt att se den stackaren.

Har du nånsin sett så blå safirer?

Få se...

Det är ingen safir, det är blå spinell.

- Det är ingen fara. De är också dyra. - Hur vet du det?

Min moster... Fru Minami, menar jag. Hon lärde mig.