نخستین 200 خط.
HUDSONFLODEN, NEW YORK JANUARl 1 946
Kolla in den stackars dumbommen.
Varför kastar en smart kille som jag diamanter i Hudson-floden?
Ringen är värd mer än du lär tjäna i ditt liv. Men det visste du väl, Mike?
Det var dumt att tro att vi kunde lura dig. Men om det inte vore för tjejen...
Den där tjejen, ja... Var ärlig, Mikey, du ville också ha henne.
Hade du inte också försökt, för hennes skull?
Kanske inte du, Mike. Du är så rättskaffens.
Men det var vi ju alla i början. Ärligt talat.
Vi var de goda och vi vann. Och det är ju vinnaren som tar hem allt.
Vi måste åka nu, Ers Höghet.
Fort, så jag slipper tala med dem.
Välkommen till Kronberg, sir. Gick resan bra?
Den kallaste vinter jag upplevt är sommaren i Tyskland. Vart ska vi?
-Till ert kontor. Den här vägen. -Tack.
-Soldat! -Ja, sir!
All den här skiten ska vara borta klockan 1 9!
Och till tennisbanorna behöver vi nya racketar och bollar!
Skulle översten föredra det?
Nej. . . Låt mig tänka över det. - Lediga.
-Behöver ni något, ma'am? -Utgå, sergeant.
Låt oss strunta i formaliteterna. Jag heter Jack Durant.
Så ni är högsta hönset i klubbhuset?
Ni kan få livslångt medlemskap, löjtnant. . .
Nash.
Heter ni nåt i förnamn, löjtnant Nash?
-Kathleen. -Var kommer du ifrån, Kathy?
Har du nåt jobb, Kathy? Här, menar jag.
-Jag ska hålla pojkarna på gott humör. -Vem håller er på gott humör?
-Till och med tyskar kan bättre än så. -Tyskarna förlorade.
Betyder leendet nånting, eller bär ni det bara som en slips?
-Lugn, jag är inte fienden. -Nej. . .
Du besvarade inte min fråga.
Endast generaler göre sig besvär.
-Har ni tappat bort er? -Kanske.
-Vem är det? -Ägaren, prinsessan Sophie av Hessen.
Tysk kunglighet. Hon åkte precis när ni kom.
Kungligheterna har det inte lätt nu.
-Men hon ser inte ut att behöva svälta. -lnte en chans.
Officersbostaden är på tredje våningen. Bäst att passa på.
Det var första gången jag såg henne. Det borde ha varit sista.
Livet på slottet var inte så illa. Var och varannan kväll var det rena balen.
Jag höll ett öga på löjtnant Nash.
Och hon höll ett öga på mig.
Mer medicin, Charlie. Jag börjar bli förkyld.
Det kallar jag "enhetsfront".
-Har vi träffats? -Michael Savern. Jag kom precis hit.
Jack Durant. Välkommen till vårt andra hem.
Och vilket hem sen!
Hälften av dem var nog revisorer hemma. De tror de drömmer.
De drömmer mardrömmar om att förflyttas till Japan.
-Vad har ni att berätta? -Att jag drömmer.
Jag är bara basse inom juriststaben.
Advokat? Det var värst! lnom vad?
Jag skyfflar papper inför krigsförbrytartribunalen i Nűrnberg.
Det låter muntert.
Hon kommer att krossa ert hjärta, major.
-Om jag hade sån tur. -Lycka till.
-Får jag lov? -Självklart.
-En vän till er? -Den enda jag har här.
-Ni kan hitta bättre. -Jag försöker.
Ursäkta mig.
Château Ducru-Beaucaillou från 1 923. Jösses!
-Vad är det som pågår här? -Vi fann nåt av historiskt värde.
-Rena spökmysteriet. . . -Hon murade nog in det innan hon stack.
Major, ni för befälet här. Vad säger arméns regelverk om sånt här?
Enligt ockupationsföreskrifterna volym 2, kapitel 6-
-är alla alkoholhaltiga drycker undantagna.
Behållningen tillfaller segraren.
-Det där hittade ni bara på, va? -Det finns ingen tandfe heller.
Se så, löjtnant, säg nu vad ni tänker på.
Det kostar att få veta.
Hon behövde inte säga det, för jag visste redan.
Vi undrade båda två vad mer prinsessan Sophie hade gömt undan.
När en sån tanke slår rot i huvudet ligger den kvar där och skaver.
Du har de vackraste bruna ögon jag nånsin har sett.
De är som kristallklara dammar. Jag vet inte hur såna är, men. . .
Har du nånsin. . .? Han där kommer att ställa till bekymmer för mig.
Guten Abend.
-Vi hade ju precis börjat komma igång. -Sluta.
General, det är dags att tänka på refrängen.
Tänka på refrängen, tänka på refrängen!
Det var inte bara jag som fick dricka ensam den kvällen.
Du skulle ha sett slottet förr i tiden.
Jag arbetade där. De stora salarna, målningarna, porslinet. . .
Fantastiska fester med de vackraste människorna.
Ja. . .
Gamarna kommer rensa stället.
Kanske inte helt.
-Vad menar du? -Jo. . .
De vet inte var de ska leta.
För fyra månader sedan, före kapitulationen-
-träffade jag en man från Frankfurt. Han var full, som du.
Han sa att han hade byggt väggar för att gömma värdefulla saker bakom.
Målningarna, porslinet och kanske till och med. . .
"Och kanske till och med" vadå?
Du har sett målningen av prinsessan.
-Ja. -Ja. . .
Jag kommer sakna dig som dubbelpartner. Vi kunde ha gått långt.
Jag kommer sakna lukten av er förbannade piprök.
Ge dem vad de tål i Nűrnberg. Ni har en svit, med badkar på hotell Adlon.
Tack.
Dave Pallard är rätt man för den som vill kringgå armébyråkratin.
-Då så. Vi ses! -Sköt om dig.
Vad är det?
Vi här i Dodge City vill bara visa vår uppskattning.
Sköt om sig, sheriffen.
Senare samma vecka fick vi veta att japanerna hade kapitulerat.
Då fick vi anledning att fira igen.
Men inte alla var på plats.
Vi har varit här nere alldeles för länge. Vet han vad han håller på med?
Vi är nära. Jag är säker på att det är i östra flygeln, för det var så han sa.
Tyst!
Ser man på.
-Vad kan vi lära oss av det här? -Vad gör ni här?
-Jag kan ställa frågan till er. -Två själar och en tanke.
-Vem är det? -Det är min tyske vän.
Va?!
Är du helt från vett. . .
Ser ni?! Väggen ser ny ut.
Här är det, det är jag helt säker på!
-Kommer det inte höras? -Hörde ni när vinet hittades?
Fortsätt, Roy.
Visst.
Hjälp till!
Scheisse!
Mein Gott!
Det var som fan! Prinsessan Sophies juveler.
Det är inte bara hennes! Det är också kejsarinnans regalier.
Tysklands kronjuveler!
De här smaragderna var en gåva från kejsaren.
Och det här var en födelsedagspresent från tsaren.
Och det här är Afrikas vita stjärna - världens största diamant!
-Herregud! -Hör på nu!
Gör som jag säger, annars är ni illa ute.
-Ni då, sir? -Jag?
Jag ertappade er när ni plundrade stället ihop med en tysk.
-Jag skulle ge min sida av saken. -Gör som jag säger, så blir vi rika.
Bär upp kofferten till löjtnantens rum, utan att nån ser er.
Hjälp dem. Yppar du ett ord om det här låter jag avrätta dig, nazistjävel!
-Jag var aldrig nazist. -Håll käft! - Sätt igång!
Kom igen.
Städa upp här när ni är klara.
Jag kanske underskattade er.
Kanske det.
Det var som piratskatten jag drömde om som barn-
-fast på riktigt. Den låg där framför oss.
Vad tänker du på? Jag klarar nog att betala nu.
Du ljuger. Jag läste din personakt.
Du flyttade från Belgien till Dayton som artonåring. Hon. . .
-Du är inte lite fräck, du. -Jag ser alltid till att vara påläst.
-Kriget förändrade allt, inte sant? -Det blev ett avbrott i tristessen.
Vad är det här?
Lite splitter jag stal från tyskarna på Omaha Beach.
-Lämnade han dig? -lnte en jävel lämnar mig.
-Vilka ord du tar i din mun! -lnte bara det.
Sir, vi har ett problem.
Dave, tog du reda på det där jag bad dig kolla upp åt mig?
-Eva Brauns smycken. -Vem?
Hitlers flickvän.
-Vem hennes smycken skulle tillhöra? -Om nån hittade dem.
Armén konfiskerar allt som har med nazisternas krigföring att göra.
-Resten struntar de i. -Vad innebär det?
Det är hennes smycken. Eva Braun kunde bära dem vid sin avrättning.
-Har ni hittat nåt, sir? -Jag? Nej.
Löjtnant Lättfot, då?
Vad är det med henne?
-Har hon hittat nåt? -Som vad? Vad menar du?
Det sägs ju att hon kan suga ett bowlingklot genom ett sugrör.
-Det var ni som gjorde strike. Grattis! -Du ville fråga nåt, vad var det?
En tysk civilist drunknade i vallgraven i natt.
Herregud! Hur gick det till?
Full och föll i, antar jag. lngen hörde nåt, på grund av orkestern.
-Har han identifierats? -Lustigt namn: Weiss.
Vilket namn, va? Weiss.
-Var är han? -Hos arméns rättsläkare i Frankfurt.
lnget hade rörts. Om han föll, föll han direkt.
-"Om"? -Ett talesätt.
-Hur vet man att han var full? -Massor av alkohol i blodet.
-Vem bryr sig om ännu en död tysk? -Precis.
-Det var bara en sak, sir. -Ja?
De hittade en diamant i hans ena ficka, stor som en valnöt.
Nån har i alla fall hittat nåt. Vi var på Omaha Beach tillsammans.
Jag kan tala om att jag inte har några problem med det.
Då så.
Jag borde nog tala med rättsläkaren.
Jag ska ta itu med det här-
-och sedan ska du och jag talas vid. Vi ska prata om allt, Dave. Allt.
Vad i herrans namn. . .? Ut med henne!
Det behövs inte.
-Hon talar inte engelska. -Titulera mig "sir"!
Vi är för fan fortfarande i armén!
Sir. . .
Är du helt från vettet? Hur vet du att ingen såg dig?
Jag svarar förstås: Nu förstår jag inte vad ni menar.
Ska du slänga henne nerför ett stup sen?
Ni fattar visst inte. Jag gjorde er en tjänst.
-Mig? -Oss alla.
Som ni sa: han var en nazistjävel. Tänkte ni dela på det med en nazist?
För vi ska väl dela på det?
No comments yet. Be the first to leave one.