نخستین 200 خط.
Vet ni vad som händer på den höjden?
Hjärnan dör av syrebrist. Cell efter cell.
Den bara slocknar och kroppen följer efter.
Jag kan inte sluta tänka på hur det måste ha varit.
Börja från början. Det är alltid enklast.
Okej, jag börjar från början.
Jag växte upp på Indianas slätter. Jag var en äkta slättlandsbo.
Inte mycket band mig till Indiana.
Nästan inga släktingar och mycket få vänner.
Hur som helst, det var i januari.
Jag hade varit i London i 1½ år.
Första halvåret var jag otroligt ensam.
Sen mötte jag Jake.
Det jag gillade mest var att vi var oss själva i varandras sällskap.
Jag kände mig trygg.
Okej, då går vi.
Jag designade cd-rom-prylar och hemsidor.
- Det måste vara bra betalt. - Det låter finare än det är.
Jake var ingenjör. Tunnlar och broar - såna saker.
Han hade t-banebiljetterna i plån - boken han fick när han var tolv.
Samma plånbok, samma innerficka.
Hej då.
Vi ses sen!
-Hej, Alice. På väg in? -Ja.
Då ses vi strax.
Konfigurera om manualen så den liknar ett spel på en sajt.
Det provade vi med Appliance Kings.
Det handlar inte om tvättmaskiner.
Vi ska utbilda en global säljarkår.
Ni är de nya mediepionjärerna. Hitta på nåt.
Alice, du har kvar den gamla mallen, va?
Är du här, Alice?
Jag sticker till frissan. Jag är tillbaka efter lunch.
Jäklar!
Och ni klev in?
Ja, jag klev in.
-Vad heter du? -Alice.
Vänd inte ryggen till.
-Kom tillbaka i morgon. -Jag måste jobba.
-Kom tillbaka i kväll då. -Jag kan inte.
När du vill, Alice. Du bestämmer.
Och jag är här.
Jag fattade inte vad som hänt.
Jag visste att det inte borde hända igen.
Jag ville att allt skulle bli normalt.
Vad vill du att jag ska göra?
Fortsätt med det du gör.
Då fick jag veta vad han hette. Adam Tallis.
Och att han klättrade i berg.
Han ställde till med ståhej här i går. Han räddade sex människor där uppe.
Ingen syrgas.
-Stoppa mig när du vill. -Snälla, sluta inte. Sluta inte.
Jag köpte din bok i dag.
Det är inte min bok. Jag är bara med i den.
Den ser bra ut.
Människor dog, Alice.
Nåt gick väldigt snett.
Det var en kvinna som hette Francoise Colet.
Jag förlorade hela hennes grupp.
Jag förstår fortfarande inte vad som hände.
Allt hade kontrollerats.
Jag var förälskad i henne.
Vet du hur det är över 6 000 meter?
Det är så här. Utan luft dör hjärncellerna.
Hjärnan slocknar.
Sen följer resten av kroppen efter.
Det är två år sen och det försvinner inte.
Jag bor med en man.
Men du är här.
Jag måste gå.
Nej.
Ta inte på dem.
- Hej. Var är du? -Jag går ett par ärenden.
Kan du hämta min klocka? Jag hinner inte.
Klart jag kan.
- Jag har saknat dig i dag, Alice. -Jag saknar dig.
- Jag älskar dig. -Och jag dig.
Hej.
Ta den! Snyggt.
Passa bollen!
Vad gör du?
A'men, domaren ...! Det är väl att ta i?
-Jake? -Förlåt, jag måste...
Det är ju ingen där!
-Jake, jag måste lämna dig. -Va?
Jag kan inte fortsätta så här. Jag är ledsen. Jag måste flytta.
Måste du lämna mig?
Alice...vi är ju ihop.
Vi är som gjorda för varann.
Jag vill gifta mig med dig.
Jag har träffat nån.
-Vem ...vem har du träffat? -Du känner honom inte.
-Jag är ledsen. -När träffade du honom?
Jag ville inte såra dig. Det är inte syftet.
Det är det!
Vi går på loppmarknad varje söndag! Jag köper dina jävla t-banebiljetter!
Herregud!
Vart ska du?
Söker du Adam? Han är inte här just nu.
Men det är kallt ute. Kom in.
Snälla du, kom in.
Jag har varit och klättrat i Chile.
Adam tar alltid ner bilderna.
Eller vänder ryggen till dem.
Varsågod och sitt. Jag tycker att bilderna säger vem jag är.
Adam tycker att de stjäl hans själ.
-Vill du ha? -Nej tack.
-Det är jättegott. -Nej.
Jag är hans syster.
-Är du hans syster? -Ja, jag heter Deborah.
Vi klättrar rätt mycket tillsammans.
Han hade hantverkare hemma och bodde här när jag var borta.
Det här...är Herr Allvetare.
Det är hans namn.
Det där är Francoise, va?
Därför tar min bror ner bilderna.
För att...det är för jobbigt för honom att se henne.
Min bror är modig, men ibland ...
...vågar han inte minnas.
Det han glömmer är att han inte var ensam ansvarig.
Jag var också där uppe.
Hon var min bästa väninna, Alice.
Ja, jag vet vad du heter.
Du är mycket vacker.
Jag förstår varför han föll pladask för dig.
Grejen med min bror är-
-att man antingen är med honom eller inte.
När man har tagit språnget och är med honom, så är man det.
Det är inget att snacka om.
-Kan jag få hans adress? -Ja, självklart.
Tack.
Jag har lämnat honom.
Du kramar för hårt.
Adam?
God morgon.
Alice, Joanna . - Joanna, Alice.
Joanna Noble på Guardian. Jag intervjuar Adam om Himalaya.
Kul att träffas.
Var kan jag hitta en skjorta?
Det fanns en viss...
...sanning och ärlighet i det.
...som är heligt för mig.
-Adam? Din telefon ringer. -Kan du svara åt mig?
Ingen sa nåt.
Nu har det blivit en lekplats för de rika och oerfarna ...
Tack.
Jag måste till jobbet.
-Tänker du på mig i dag? -Ja.
-Vad gör du i dag? -Tänker på dig.
-Vill du lära dig klättra? -Visst.
Kom till mig efter jobbet.
-Han är duktig. -Inte lika stark som i förra veckan.
Det kommer.
Vad roligt att se dig.
-Du har sele. Vill du ha på den? -Ja.
Stick i fötterna och dra upp den som ett par byxor.
Jättebra.
Så där. Tillbaka in, så sitter den.
Den klär dig.
Och här har du talk.
Det är okej, jag hjälper henne. - Hej. Hur är det?
Visst. Förlåt.
Jag får kolla din sele.
Ser bra ut.
Hon är min syster, men hon driver mig till vansinne. Det är ren kemi.
-Är du klar? -Mja, kanske.
Äntligen får jag träffa Alice.
Slättlandsbon som vann bergsgrabbens hjärta.
Alice, Klaus. - Klaus, Alice.
-Jag tyckte om din bok. -Tack.
Det var kul att träffas.
-Det ser svårt ut. -Allt sitter i skallen.
Min klädsmak har förändrats helt.
Jag köpte en genomskinlig rosa tröja.
Jag säger inget om underkläderna.
Nej, det är nog bäst. Jag har fortfarande stora vita bomullstrosor.
Förlåt, jag är lite manisk.
Har du träffat Jake?
Klart jag har. Han har varit min vän i 15 år.
Hur är det med honom?
Han röker som besatt och är helt väck.
Men inte helt utan skäl, va?
Förlåt.
Jag tycker att du förstör ditt och hans liv.
Jag är ledsen.
Du hade en som älskade dig.
Ni älskade varandra och du offrade honom för bra sex.
Kärlek är inte bara ett bra knull.
-Det här är mer. -Vad då?
När jag är med honom är allt mer.
Herregud, Alice, du skulle faktiskt kunna skriva gratulationskort.
Förlåt.
Kom, vi går. Jag behöver också lite shoppingterapi.
Jag kan inte, jag träffar Adam vid tre. Du kan få träffa honom.
-Alice! -Hon klarar sig.
Ring polisen.
Adam! Sluta!
Sluta!
När jag såg honom ... Herregud!
Det händer aldrig mer. Jag tillåter det inte.
No comments yet. Be the first to leave one.