Expedition Deep Ocean

Ingen, och jag menar ingen, har någonsin varit

nära botten av den här graven.

Vi vet inte vad som finns där nere.

Jag har aldrig sett något liknande.

Havstemperaturen är extremt varm.

Ett av de första symptomen på värmeslag är att man handlar irrationellt.

Jag kör så fort jag kan.

Klarar du det inte? Inget på ekolodet.

Se upp, se upp. Stig, stig, stig!

Mänskligheten har utforskat alla kontinenter på jorden.

Vi har bestigit dess högsta berg.

Och till och med rest ut i rymden.

"Tack, herr president."

Men det finns en enorm del av vår egen planet

som förblivit ett mysterium.

Djuphavet.

Den sträcker sig över 35 000 fot ner i ett krossande tryck,

och har varit nästan omöjligt att nå.

Fram tills nu.

Nya tekniska genombrott driver ett djärvt

globalt uppdrag att dyka till de djupaste punkterna

i alla fem världshaven för första gången i historien.

Dessa pionjärer kommer att pressa tekniken till det yttersta.

Vad i hela friden var det? Vi har en läckande lucka.

Att öppna upp denna sista gräns som aldrig förr.

Att mentalt försöka föreställa sig hur det är där nere

är helt otroligt.

Att kartlägga dolda landskap och upptäcka okända livsformer.

Vad i hela friden är det där?

Och att låsa upp hemligheterna

om hur livet i det extrema djuphavet

påverkar hela vår planet.

Miljardären och utforskaren Victor Vescovo

har ägnat de senaste fyra åren åt att förbereda och planera

för att skriva utforskarhistoria.

Jag har gjort riskfyllda saker hela mitt liv.

Att komma på ett uppdrag som aldrig tidigare genomförts är spännande och svårt,

och att se det hela vägen till målet.

Victor har satt upp som mål att bli

den första personen att besöka alla jordens fem oceaner,

hitta deras djupaste punkter,

och utforska deras dolda hemligheter.

Hittills har han avverkat två av de fem.

Han har övervunnit stormar i Atlanten

för att hitta nya arter...

På botten. Ja!

..och trotsat iskalla vatten

för att triumfera i Södra ishavet.

Bra jobbat. Snyggt, Victor!

Deras tredje djuphavsdyk sker i Indiska oceanen.

Detta är den yngsta av oceanerna.

Den är också den varmaste,

med en genomsnittlig yttemperatur på 32 grader.

Under vågorna är havsbotten ett av de geologiskt mest instabila områdena i världen.

Ett landskap av oförutsägbara förkastningar,

sprickor och jordbävningar

som under de senaste decennierna har orsakat

fem av historiens dödligaste tsunamier.

In! In! In!

Oceanens djupaste punkt ligger i epicentrum

av en zon där tsunamier kan utlösas.

Javagraven.

Där två gigantiska plattor i jordskorpan kolliderar.

En avgörande del av Victors uppdrag

blir att leta efter bevis på havsbotten

för vad som orsakar tsunamierna.

Ju mer data vi får från djuphaven,

desto bättre kan våra modeller för att förutsäga detta bli.

Ingen, och jag menar ingen, har någonsin varit

nära botten av den här graven, eller ens utforskat den.

Vi vet inte vad som finns där nere.

På över 23 000 fots djup,

kommer trycket att vara enormt.

Vilken vanlig ubåt som helst skulle implodera.

Så Victor har beställt en banbrytande ny design.

Varsågod och lyft den. Mottaget.

Dess hemliga styrka ligger i dess kärna.

Sittbrunnen är en 9 cm tjock titankula.

Om detta inte vore en perfekt sfär,

skulle den kunna skrynklas ihop som en konservburk.

Inuti ger ett rack med syrgasflaskor

upp till 96 timmars nödsystem för livsuppehållande.

Om någon behöver ta sig till botten av havet,

är ubåten svaret. Det är världens djupast gående farkost.

Det är faktiskt det fordon som kan gå djupast, punkt slut.

Vet ni, jag tycker att ubåten är det mest betydelsefulla

fordonet sedan Apollo 11.

Det här är ett fordon som gör det möjligt för oss

att utforska den sista gränsen på jorden.

Men om något allvarligt går fel på fullt havsdjup,

finns det inget hopp om räddning.

Det är det enda i världen just nu som kan gå

under 7 000 meter. Inte ens en fjärrstyrd farkost klarar det.

Vi kopplar loss bogserlinan.

Och ubåten är fortfarande i högsta grad en prototyp.

Släpp den.

Under de första två dyken

ställdes ubåtsteamet inför en enorm inlärningskurva.

Ytsystemen är uppe. Vi öppnar luckan.

Det finns en anledning till att ingen gjort detta förr. Det är inte lätt.

Man beger sig till en extrem miljö.

Det finns ingen räddningsplan. Den måste komma tillbaka.

Den måste fungera. Oj, oj, oj, oj!

Det är som att testa genom att ha sönder saker. Tillbaka på linan.

Det innebär alltid mycket hjärtesorg i den processen,

för för varje två steg man tar framåt...

..måste man backa och lära om sig ett av dem.

Vad ska jag göra?

Det kan ta upp till 30 eller till och med 40 dyk

med en helt ny ubåt,

särskilt en designad med dessa extrema funktioner,

innan saker och ting fungerar bra.

Okej, är ni redo? Mottaget, kör på.

Även om ubåten är fullt operativ,

står teamet inför en stor fara i Indiska oceanen.

Det är säsong för tropiska cykloner.

Havstemperaturen just nu är

30, 31 grader Celsius, vilket är extremt varmt.

Och varmt vatten är bränslet för cykloner.

Pressen är hård att slutföra uppdraget

innan en cyklon tvingar dem att söka skydd.

Först måste teamet använda sin högupplösta ekolodsskanner

för att kartlägga de outforskade djupen i Javagraven

och hitta den exakta platsen för Indiska oceanens djupaste punkt.

Det är ett av världens mest avancerade ekolod.

Det är faktiskt av militär klass. Och det har kapacitet

att akustiskt undersöka havsbotten

och kartlägga den.

De tidiga skanningarna avslöjar redan

avgörande nya bevis som hjälper ett huvuduppdrag

för den här expeditionen.

Sökandet efter orsakerna till de dödliga

tsunamierna i Indiska oceanen.

I den norra väggen har vi hittat minst 14

släntskred. Några av dem är fyra eller fem kilometer breda,

där stora sjok i princip lossnar under jordbävningar och glider ner till havsbotten.

Och de kan vara orsaken till tsunamier.

Monsterjordskred som dessa

flyttar enorma mängder vatten som vid ytan

förvandlas till förödande tsunamier.

Skanningarna har också avslöjat

en nästan vertikal klippa som kan vara platsen

för nästa katastrofala kollaps.

Vad vi behöver göra

är att faktiskt åka ner och titta på det

och försöka ta reda på om dessa områden

håller på att rasa, eller om vi har områden

som rasade för länge sedan och hela området faktiskt är ganska stabilt.

Teamet bestämmer sig för att lägga till i sitt uppdrag

ett forskningsdyk ner till denna klippa.

Ekolodet har identifierat en viktig geologisk formation

som annars inte hade hittats.

Och ni har verktyget för att dyka ner till den.

Så det här är fantastiskt. Det är därför vi är här,

för att hitta saker som det här.

Det är en unik möjlighet att utforska.

Indiska oceanens mörka hemligheter.

Men det blir första gången ubåten måste navigera

så nära en potentiellt farlig klippvägg.

Det är svårt att få en känsla för vinklar när man är där nere

eftersom synfältet bara är ungefär 10 till 15 meter.

Victor beslutar att sätta vid ubåtens spakar

den mest erfarna ubåtspiloten ombord

och byggaren av själva ubåten, Patrick Lahey.

Du åker ner och försöker hitta väggen först.

Vi bör ha en plan och hålla oss till den.

Prioriteten är att få en fin video av den slänten.

Chefsforskare Alan Jamieson följer med Patrick

för att vägleda sökandet.

Okej, vi ses, grabbar.

Luckan säkrad.

Okej, ni är klara att dyka. Mottaget. Jag har grön lampa.

Vi är iväg.

Ett par saker att vara medveten om, Al.

Om du vill ta upp ubåten till ytan

och jag inte kan, om jag kollapsar idag, men jag mår rätt bra.

Det enda du behöver veta hur man gör, väldigt enkelt,

är att justera de här viktsläppen här.

Tryck på den knappen så skjuter ni upp till ytan.

Det enda andra du behöver övervaka

är dina O2- och CO2-nivåer. Japp.

Om vi fick rök i kabinen har du en andningsenhet här.

En dykregulator med en liten reserv av högtrycksluft.

Jag har tre av dem. En här, en här borta,

och även en här. Du har fått träning på hur man gör det.

Så det är i stort sett allt.

Så nu, enligt Jonathan och Tom,

ser siktfönstren helt klart vid 4 000 meter.

Siktfönstren, det finns faktiskt ett gap tills man når 4 000 meter

och då blir havet och akrylen äntligen ett.

Det är skrämmande.

Så det är 4 000 meter innan fönstren splittras.

De sa det till mig och jag sa: "Åh, det var intressant."

Ja. Man skulle vilja att fönstren var stängda innan dess,

som fyra meter. Kanske fyra centimeter.

Två och en halv timme efter att ha lämnat ytan,

och över 22 000 fot ner,

kommer äntligen deras mål i sikte.

Oj. Där är väggen.

Vi har lite stenar.