نخستین 200 خط.
EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX
Hallå?
Är det nån här?
Hej.
Vet du var vi är?
Känner vi varandra?
Vad heter du?
Jag har svårt att minnas.
Vad heter du?
Jag vet inte.
Det är så märkligt. Ingen plånbok,
inget id-kort. Bara snäckskalet som jag höll i när jag vaknade.
Har du hittat nåt?
Vad har du?
-Den låg bredvid mig på stranden. -Den är mer användbar än ett skal.
Så, vi vet inte vilka eller var vi är.
Och vi har två föremål.
Nej.
Du har en sak,
och jag har en sak.
-Jag känner varken mig... eller dig. -Exakt.
Du känner inte mig.
Jag kanske är din vän.
Eller inte.
Hör på. Jag lägger ner skalet.
Lägg ner kniven, okej? Du vet inte ens hur man ska hålla den.
Kan du berätta en sak?
Hur känner du till en sån sak?
Hur vet du det?
Ge mig kniven.
Ge tillbaka kniven.
Hallå?
Ge mig den.
Vi har sällskap och bör inte vifta...
Hej.
Hallå.
Det finns andra bakom kröken.
Det är nåt skumt med henne.
Dra hit det.
Kom igen.
Okej.
Lägg den här.
-Okej. -Dra den hitåt.
Ja, här.
-Nu vilar vi. -Vad behöver vi?
Det där blir bra.
Jag fixar kokosnötter.
Ta bara en liten klunk.
-De har inte mycket kokosmjölk -Tack.
Så ingen minns hur vi hamnade här?
-Inte ett smack. -Inget.
Inget alls.
-Inget. -Alla kan inte ha minnesförlust.
Vi kanske är på nån sorts jobbresa?
Vi har ju likadana kläder.
Det här är nog inte teambuilding.
Vad är det annars? Om planet störtade?
Eller skeppet? Tänk efter.
Skulle tio personer ha klarat sig utan skador?
Inget bagage flyter omkring i vattnet.
-Inga döda kroppar. -De flyter inte...
...omedelbart.
Det dröjer ett tag.
Det är nåt som inte stämmer.
Nej, det stämmer inte.
-Jag säger ju det... -"Stämmer inte"?
Säg det igen. Stämmer inte.
Känns det bättre? Stämmer inte.
Du är verkligen konfliktbenägen.
Och du är en riktig satmara.
Får jag kolla en sak?
-Vad? -Lägg av.
-Är det nåt kryp? -Nej.
Jag vill kolla etiketten.
"Blair".
Heter du det?
Jag vet inte.
-Kolla min. -Okej.
-Kolla min. -Ja.
"Taylor".
-Va? -Ja.
Får jag se. Det står "KC".
-KC? -Ja.
-Moses. -Vem är det?
Donovan.
De kanske är designers.
Kom igen, skulle alla ha likadana etiketter?
Mitt namn är Cooper. Det minns jag inte alls.
Chase. Inte jag heller.
-Vad har du för namn? -Blair.
Brody.
Använd det. Det är ett fint namn.
Tack.
Hallå.
Vill nån av er följa med mig?
-Vart? -Jag vet inte.
Jag vill ta reda på saker.
Ta reda på vad?
Var vi är, vilka vi är? Såna små detaljer.
Vi vet vad vi heter nu. Det räcker för idag.
Vi kanske vet vad vi heter.
Nån?
Nån?
Det verkar inte så, Chase.
KC, vet du vad?
Du må ha listat ut våra namn.
-Bra. Men jag har redan ett namn åt dig. -Det är nog samma som jag har åt dig.
Vet du vad?
Jag följer med dig.
Jag också.
Nån fler?
Jag stannar.
-Jag fixar mat. -Okej.
Vi ses senare.
Jäklar, varenda gång.
Ja.
Vi hittade nåt på varje plats där nån låg.
Ja. Det var tur att vi kom hit nu. Sen kommer tidvattnet.
-Det här är ingen slump. -Knappast.
-Vad gör vi här? -Vi kanske har kommit till himlen.
Visst.
Dags att visa musklerna. Vad oväntat.
Vi borde kanske... hitta vatten och fixa tak över huvudet.
Ja, vi gör det.
Vet ni vad? Jag orkar nog inte med den där tjejen.
Jag går tillbaka. Det är för varmt för mig.
Ja, bra idé.
Scoutledare, kan inte ljuga.
Tja, tur att jag slapp.
-Vart vill du gå? -Vi går ditåt.
Jag menar... Vi vet inte om rymdvarelser förde hit oss för att ta våra organ.
Tja, det ju är en teori.
Har nån några skador eller smärtor?
-Nej. -Så det handlar inte om hjärnskakning.
Du, KC... vill du sitta med oss?
Jag sitter bra här, tack.
Är det nån som minns nåt?
Jag minns att jag ogillar optimister.
Jag kan säga ett ord,
sen kan alla säga det första ni tänker på. Det kanske leder nånvart.
Okej.
Mat.
Grönsak.
Så småningom svält.
Smörgåsar.
Hem.
Hus.
Strandsatta.
Smörgåsar.
Jobb.
Arbete.
Vad sägs om "mor"?
-Far. -Barn.
Hallå.
Jag heter tydligen Hayden.
Jag heter tydligen Mason.
Två är starkare än en.
Varför nämnde du mat? Jag är jättehungrig.
-Vi öppnar några kokosnötter. -Okej, tack.
Vad tror du om människorna?
Jag är inte imponerad.
Vad menar du?
De spanar in varandra och vill para sig baserat på sexuell attraktion.
Och jag, som intellektuell, dömer dem i tysthet.
Du uttrycker dig lustigt.
Du uttrycker dig nästan inte alls.
Det är okej.
Ja. Sådär ja.
HJÄLP
Vi bör inte vara för länge i solen.
Tack mamma.
-Melanom är inget att leka med. -Du skymmer solen.
Jag hjälper dem.
Okej raring.
Jag har inte sett ett flygplan sen vi kom,
-så lycka till. -Vadå?
Ska vi inte försöka?
Jag vill leva mina sista dagar här på ön i lugn och ro, om det är okej.
Gör det du.
DEN HEMLIGHETSFULLA ÖN
Vad fan?
Var är de andra?
Flörtar med varandra nånstans. Vem bryr sig?
Vill du bada?
Nix.
Givetvis inte.
-Sluta sura. Nu badar vi. -Jag surar inte, jag solar.
-Lägg av! -Hej.
Kan jag hjälpa till?
-Titta vem som är tillbaka. -Kom så badar vi!
Kom igen!
Vad är problemet?
Vi är i paradiset. Lev livet.
-Gillar du inte att bada? -Det gör hon.
Ska vi?
Vet du vad? Det är varmt.
Jäklar!
Se upp, jag kommer och tar dig!
Jag fortsätter här. Jag kanske inte kan simma.
-Okej. -Ha det så kul.
No comments yet. Be the first to leave one.