In Dubious Battle

BASERAT PÅ EN ROMAN AV JOHN STEINBECK

Min pappa sa till mig att hålla koll på vågen.

Man försöker alltid lura arbetaren.

Jag träffade Mac McLeod 1933-

och fick se vad förändring kostar.

UNDER DEPRESSIONEN-

- VAR EN FJÄRDEDEL AV AMERIKANERNA ARBETSLÖSA.

DE SOM JOBBADE HADE LÅNGA ARBETSDAGAR-

- DÅLIG ARBETSMILJÖ OCH SVÄLTLÖNER.

Mina damer och herrar, kom närmare. Lyssna, tack.

Lyssna nu. Det smärtar mig att sänka lönerna-

som det smärtar er.

I en osäker konjunktur får man skatta sig lycklig-

- för en respektabel inkomst, som den jag erbjuder.

- Eller hur? - Jäkligt respektabel!

Man överlever inte på en dollar.

Du lovade oss tre om dagen.

Men, tyvärr, min herre. Jag kan inte göra något åt det.

Vad kan vi göra?

- Vi går till nästa fält. - Ja!

Nej. Det går tyvärr inte heller.

Lönen är samma i hela Torgas Valley.

Ni kan antingen acceptera det, eller ge er iväg.

Det kan jag inte.

Jag spenderade alla mina pengar på att ta mig hit.

Jag åker inte!

Jag är ledsen. Det är synd. Men ni kan antingen gnälla eller arbeta.

Sätt igång.

Sätt fart.

Kom igen. Vi sätter igång.

Som de sa under första världskriget:

"Det är dagsljus i banken, den där jäveln är i tanken."

Men herre min Jesus! Ska du sova hela dan?

Ärade människor. Mitt folk.

Vad vill du?

Du måste vara den nya.

Då har du träffat Harry.

Säger Harry att du är okej, så är du det. Vad är det?

- Jack? - Nej, Jim. Jim Nolan.

Joy, släpp in honom.

- Är du Ray Nolans son? - Ja.

Joy, hur beter du dig? Bjud in vår vän.

- Ursäkta. - Trevligt att träffas, Jim.

Jag heter Mac. Trevligt att träffas.

Joy, försiktigt. Han har skadat händerna.

Jag fick stryk. Det är därför.

Jag blev fastkedjad och slagen i huvudet.

Polishästar gick på mina händer.

- Jag har fått mycket stryk, eller hur? - Absolut, Joy.

- Okej, Jack.-Jim, förlåt. - Slå dig ner.

- Ray Nolans son? - Ja.

Han var den hårdaste mannen i länet.

Han kunde klå fem poliser.

Men han sprang alltid på sex stycken.

Vi får hoppas att du har bättre vett. Det här är Edith Malone.

Hon är okej. Lite för tuff för sitt eget bästa.

Dra åt helvete, Mac. Kalla mig Edie.

Jag är bättre på det här än han.

Kanske är det så. Du har träffat Joy?

- Joy är en veteran. Eller hur? - Ja, och jag kryper aldrig.

Knäckte de mig? Bad jag dem att sluta? Aldrig.

Jag kallade dem skitstövlar, tills jag tappade medvetandet.

Varje jävla gång.

Annars hade de kanske inte slagit dig i skallen-

och du hade kunnat veckodagarna.

Uppmuntra honom inte.

De var skitstövlar och det sa jag till dem.

De kunde ha ridit över mig-

- tills jorden blivit blodfläckad. Men jag sa sanningen!

- Det gjorde du, Joy. - Ja, för fan.

Jag hämtar kaffe. Vänta här.

- Jag vet vilken dag i veckan det är. - Okej, Joy.

- Vem producerar varorna? - Arbetarna.

Och vem får vinsten?

- Cheferna och ägarna. - Vem ger dem den rätten?

De producerar inget. Vilken rätt har de?

Du är som en andra klassens pastor.

Sluta försöka övertyga våra egna!

Lämna pojken ifred.

Jim, kom igen. Joy, släpp honom.

- Jag är med dig, Joy. - Okej, Jack.

Han har fått för många slag i huvudet.

Vi försöker se till att han inte hamnar i trubbel.

- Är det dina enda kläder? - Ja.

- Vi måste skaffa dig en förklädnad. - Vad menar du?

- Cigarett? - Nej, tack.

Du har bra timing, Jim. Jättebra, faktiskt.

Imorgon åker jag till Torgas Valley, och du följer med.

- Vad finns i Torgas? - Äpplen. Stora fält.

Helt otroligt saftiga.

Tusentals åker dit för att plocka.

De spenderar sina sista pengar.

Så snart de anlänt halverar cheferna deras lön.

De grabbarna är arga.

De kan inte göra något.

Vi kommer fixa saken illa kvickt.

- Vi startar en strejk. - Se där!

Han har en hjärna under musklerna.

Är du redo att plocka lite äpplen?

Jag är redo.

Min farsa arbetade här.

Han sa att det var dåligt i hamnen.

Men på fälten dödar de dig om du bråkar.

- Ingen hindrar dem. - Vi ska förändra det.

Ett fält i taget.

Har du hoppat på ett tåg tidigare?

- Hoppat på ett tåg? - Ja.

Jag har aldrig varit utanför stan.

Det här är verkligen nåt. Vart ska vi?

- Bättre. - Bättre?

Trädens äpplen är som röda juveler.

Som om man är i Edens lustgård.

- Vill du ha? - Nej, tack.

Okej.

Varför gick du med i gruppen?

Industriarbetarna anses vara-

- våldsamma anarkister och smutsiga kommunister.

Det är min pappas fel.

Den gamle jäkeln Joy påminner mig om honom.

Han fick stryk och blev vimsig.

Han gick i cirklar mitt på gatan.

Fick stryk med ett knogjärn i mässing.

- Kunde aldrig mer gå rakt. - Var är han?

Han är borta.

Sköts i bröstet av en polis.

Han dog direkt.

- Jäklar. - Ja.

Jag hade det inom mig och fick inte ut det.

Jag slogs. Nu slåss jag för något.

Och jag vill slåss för något.

Det är allt jag vill.

Jag gillar hur du tänker.

Vi blir ett bra team.

- Har du gjort nåt sånt här? - Nej.

De måste tro att vi är fruktplockare.

Nu kör vi.

BOLTON FRUKTODLING

- Var är ni från? - Norrifrån.

- Har ni plockat? - Ja.

Hitta ett ledigt träd och sätt igång.

Okej.

Jag har ett namn: London.

Hitta ett träd och prata med folk.

Vi ses sen.

Skada dem inte.

Skadade äpplen ruttnar. Korgen måste kastas.

- Ja, ja. - Är det nåt problem?

Nej, sir.

- Han är hemsk. - Ja.

Hela organisationen är rutten.

Vad ska vi göra?

Något måste göras.

Ja.

Ja.

Följ med. Jag visar er sovsalen.

Han är säkert en gammal träningslägersoldat.

Han har slagit på en påse sågspån hela kriget-

utan att ha sett en skyttegrav.

Och nu är han Boltons förman.

Han försöker visa hur tuff han är.

Påminner mig om en kille.

Gillade att sparka på hundar.

Ingen tid för turistande.

Här nere. Precis här.

Det funkar.

- Kvinnornas sovsal. Här är männens. - Kom igen.

Det finns lakan i affären.

Inget bråk.

- Försiktigt, gamle man. - Försiktigt?

Ni unga sprättar får hjärtsvikt bara av att se mig arbeta.

Är det sant?

En dollar om dagen?

Tufft.

Vad tycker du?

Vad jag tycker?

Det hjälper inte att gnälla.

Nej.

Hur går det? Vi måste flänga över hela landet-

- och leta jobb. Sen luras vi av killar med checklistor.

Vi kan ändra på det.

Är det hopp?

Jag har lämnat hoppet bakom mig.

Det har aldrig hjälpt mig.

Tänk om vi kunde göra nåt.

Vi är inte intresserade av politik.

Nej.

Jag vill bara göra det rätta.

Lyssna...

En liten lön är bättre än ingen lön.

De snuvar oss eftersom de vet att de kan.

- Vi har sagt... - Lyssna.

Jag känner inte dig-

och jag diskuterar inte det här.

Okej.

Stackars satar.

Gör av med pengar de inte tjänat.

De står redan i skuld.

Sluta med din pessimism.

Det är bra här. Mycket spänningar.

Som sjudande vatten.