The Gods Must Be Crazy

Kalahari ser ut som ett paradis, men är jordens mest förrädiska öken.

Efter den korta regnperioden finns många vattenhål, och t o m floder ...

... men efter några få veckor sjunker vattnet ner i sanden.

Vattenhål och floder sinar.

Gräset blir vackert gulaktigt och är ett utmärkt bete för djuren.

Men under nio månader finns det inget vatten-

- så de flesta djuren ger sig av och lämnar gräset orört.

Människor skyr Kalahariöknen som pesten, de kan inte leva utan vatten.

Det underbara landskapet saknar alltså människor ...

... sånär som på det lilla folket i Kalahari.

Bushmännen är vackra, små och graciösa.

Där andra snart skulle dö av törst-

- lever de i den här öknen som inte liknar en öken.

De vet var de ska gräva efter rötter och lökar och vilka bår som år goda.

Och de kan det där med vatten.

I ettan kan man t ex samla dagg på blad som lagts ut kvällen före.

Man kan få vatten från en gräsvippa!

Obetydliga kvistar visar var man kan gräva - och hitta en enorm rotknöl.

Den hyvlas med en pinne som kluvits för att få en skarp kant.

Man tar en handfull spån, riktar tummen mot munnen och kramar.

Det måste vara världens nöjdaste folk!

De har varken brott, straff, våld, lagar, polis, härskare eller chefer.

De tror gudarna fyller jorden med' bara goda ting åt dem.

I deras värld år ingenting dåligt eller om.

Inte ens en giftig orm år dålig, man undviker bara den bitande ändan.

Faktum år att orm smakar utsökt, och av skinnet blir en fin pung.

De lever i små släktgrupper i det vidsträckta Kalahari.

En grupp möter mycket sällan en annan-

- oftast lever de helt isolerade, omedvetna om andra folks existens.

Det finns bushmän som aldrig hört talas om civiliserade människor.

Hör de ett dånande ljud från en molnfri himmel-

- antar de att gudarna ätit för mycket, så deras magar mullrar.

Ibland ser de bevis på gudarnas väderspänningar!

Deras språk har en egenhet, det tycks mest bestå av klickande ljud.

De straffar aldrig barn, de talar inte ens strängt till dem-

- så ungarna är förstås väluppfostrade och lekarna fantasifulla.

Vid jakt doppar jägaren pilen i en drog med lugnande verkan.

Bocken känner bara ett stick och pilen faller.

Bocken springer, men blir dåsig och stannar.

Efter en stund somnar den.

Jägaren ber om förlåtelse och förklarar att familjen behöver köttet.

Ett drag som verkligen skiljer bushmännen från alla andra-

år att de saknar känsla för ägande.

Där de bor finns inget man kan äga, bara tråd, gräs och djur.

De här bushmännen har aldrig sett en sten-

- det hårdaste de känner till år trä och ben.

De lever i en vänlig värld där inget är så hårt som sten, stål och cement.

Knappt 100 mil söderut ligger en jättelik stad ...

... och här finner man den civiliserade människan.

Den civiliserade människan formade omgivningen för att passa henne.

Hon byggde städer, vågar, fordon-

- och drog el-ledningar till arbetsbesparande apparater.

Men ju mer hon förbättrade omgivningen för att förenkla livet-

- desto mer komplicerade hon den, så nu går barnen 10-15 år i skolan-

- för att lära sig överleva i den invecklade värld de fötts till.

Och den civiliserade människan måste nu dagligen anpassa sig-

till den omgivning hon själv skapat.

Heter dagen måndag och siffrorna 7, 3, 0 visar sig-

- måste man ställa om sig från hem- miljön till en helt annan omgivning.

8, 0, 0 betyder att alla måste se upptagna ut.

Jag har en berättelse om handikappade barn.

Inget deprimerande material i din spalt!

Okej, allt ska vara frid och fröjd även om det tråkar livet ur dem.

10, 3, 0 innebär att man kan sluta se upptagen ut i en kvart.

Sen måste man se upptagen ut igen.

Kan du använda det här om lärarbrist i Botswana.

De tar vem som helst som kan läsa och skriva.

Jag blev utskälld för en grej om rån.

I min spalt ska allt vara sockrat, som Liberace.

Dagen styckas upp och för varje del måste man anpassa sig på nytt.

Inte undra på att folk blir lite snurriga.

- Stör oljudet i mitt huvud er? - Nej.

Har du kvar klippet om lärarbristen? De kanske kan använda mig.

I Kalahari är det alltid tisdag, torsdag eller söndag om ni vill.

Inga klockor eller almanackor säger vad man ska göra.

Underliga fåglar med orörliga vingar hade börjat visa sig på himlen.

En dag föll något från himlen.

Xi hade aldrig sett något liknande.

Det såg ut som vatten, men var hårdare än något annat i världen.

Han undrade varför gudarna skickat den till jorden.

De hade aldrig sett något vackrare och undrade varför gudarna sånt den.

Pabo fastnade med fingret och barnen tyckte han var mycket rolig.

Xi preparerade läderremmar med Saken som hade rått form och vikt.

Den var också härligt slät och idealisk för att bereda ormskinn.

Pabo upptäckte att den gick att spela på.

Varje dag upptäckte de en ny användning för Saken.

Den var hårdare, tyngre och slätare än något de kände till-

- det nyttigaste gudarna gett dem, en riktigt arbetsbesparande apparat.

Men de oförsiktiga gudarna hade bara skickat en.

För första gången kunde man inte dela, för det fanns bara en.

Plötsligt behövde alla den jämt.

Nåt de aldrig behövt förut, blev ett behov.

Främmande känslor väcktes: känslan att vilja äga, att inte vilja dela.

Och andra saker kom. Vrede, avundsjuka, hat ... och våld.

Xi blev ond på gudarna. Han skrek att de skulle ta Saken tillbaka.

Gudarna tog inte tillbaka den. Ni måste vara tokiga, skrek Xi.

Sen skrek han: Se upp! Se upp! Men det var för sent.

Saken föll på hans dotter Dani.

Han bar bort Saken och begravda den.

Den kvällen hördes inget prat och skratt runt elden.

En konstig känsla av skam hade drabbat dem. De var mycket tysta.

Xi sa: "Jag har begravt Saken. Den gör oss inte olyckliga igen."

En hyena kände blodlukten från Saken och grävde upp den.

Men ett ilsket vårtsvin jagade bort hyenan som tappade Saken.

Nästa dag hittade Dani den.

Brodern, Tema, hörde henne spela och ville också försöka.

Den kvällen var de mycket olyckliga.

De började prata om Saken som kommit in i deras liv.

Den hade inget namn, de kallade den Den Onda Saken.

Gaboo sa: Kanske gudarna var tankspridda när de släppte ner den.

De har alltid skickat goda saker, som regn, träd, rötter och bär-

- för vi år deras barn, som de älskar. Men nu har de sånt Den Onda Saken.

Xi sa: Saken hör inte hemma på jorden.

I morgon går jag till världens ände och kastar den.

Gobo sa: jag tror det år långt till världens ände.

Du kanske måste gå i 20 dagar, kanske i 40.

Xi sa: jag börjar gå i morgon.

300 mil norrut, i Barani, var det tråkigheter i görningen.

35 miljoner för bekämpning av erosionen i dalen ...

Vänta, ministern ...

Ut, vi behöver bilen!

Sam Bogas gäng! Du sa att de var i Cabinda.

- Jag trodde det. - Hur många kom undan?

- Två jeepar - fyra klarade sig. - Sam Boga var inte bland dem.

Den här gången ska han dö! Ta reda på honom och döda honom själv.

Ta hit honom!

Var är Sam Boga?

Var är ert tillhåll?

- Ta in honom i korridoren. - Kom hit med honom där!

Var är Sam Boga? Var är ert tillhåll?

Ta dem ...

... till helikoptern.

De åkte söderut. Jag dirigerar er från helikoptern.

Fyra av de åtta mördarna flydde i två jeepar. De andra fyra sköts.

Gärningsmännen bär bruna T-shirts, kännemärket för Bogas terrorister.

Enligt ögonvittnen deltog dock inte Sam Boga själv i morden.

Han förmodas ha dirigerat attacken från en plats nära huvudstaden.

Ministrarna för utbildning, offentliga arbeten och jordbruk dödades.

Presidenten, som undkom med ett köttsår, talar strax till nationen.

Vi fick presidenten och fem ministrar!

Nej, det fick ni inte. Det är han.

Det var Guds vilja att jag skonades, men vi sörjer tre ministrar ...

Han ljuger, jag såg sex som föll!

Ni dödade tre, särade fem och förlorade fyra!

Varför måste man jobba med amatörer?

- Drog ni er ur utan problem? - Ja, de hittar oss aldrig!

- Vad har hänt? - Bensinen tog slut.

- När hände det? - För en kvart sen.

Tänker du tala nu? Var är Sam Boga?

Var är ert gömställe?

Nästa gång är du lite högre upp!

Jag ska tala om det ... jag ska tala om det! Jag ska visa er!

Bananskogen i Dumgaze ... jag ska visa er var det är!

Överste, hör ni mig? Bananskogen i Dungaze. Följ mig.

Vi vill ha presidenten, inte den jävla utbildningsministern.

Nästa gång åker jag med, då tar vi honom på sängen!

Täck över allt!

Gör klar bazookan. Fort, fort!

Täck över den där också. Sätt fart ... sätt fart!

Ta betäckning! Du går dit. - Idiot, försvinn därifrån!

De är där! De är där! De syns inte, men de är där.

Ni ser, de är där.

Okej. Jäklar också!

Lägg av!

Tyst!

Var beredda!

Vi sticker!

Den nyfiknaste varelsen i Afrika år babianen.

Den är ond, sa Xi. Ge mig den, så jag får kasta bonden från jorden.

Den vållade min familj mycket sorg och kan göra det med din också.

Han talade länge och allvarligt tills babianen började bli uppmärksam.

Till slut släppte babianen Saken. Xi sa: det var mycket klokt gjort.

- Så du vill åka till Botswana? - Jag vill bara komma bort en tid.

- Men till Kalahari! - Botswana år mer ån öken, mamma.

Inte så högt, Mpudi, jag försöker ställa in skannern.

Nu kan du fortsätta.

Varje år har du med större tält och bättre utrustning-

- men samma gamla jeep har du, och jag får jobba arslet av mig.

Konstigt, den här elefantspillningen saknar helt bor.

Hallå, pastorn. Vad gör ni på en häst?

Mitt vevhus är sönder, och jag ska möta den nya lärarinnan i Mabula.

Ni kan ta den där, men den är i ett bedrövligt skick.

Jag lovade arbeta här och ge Mpudi en vecka att lappa ihop den.

- Godmorgon, Mpudi. - Godmorgon, pastorn.

- Klarar den en tur till Mabula? - Den är jäkla svårstartad.

- Men klarar den det? - Jag skulle ju få en hel vecka!

Det är kris. Går den till Mabula och tillbaka?

- Jag har inte ens tittat på bromsen. - Mpudi!

Den klarar det ... men den blir jäkligt svår att starta.

Den är er, pastorn!

Jag kan nog inte köra den. Mpudi kallar den visst Antikrist.

Ja, den är ... en sak ...

Jag hoppades ...

Jag hoppades ni skulle åka.

- Jag är så osäker bland kvinnor. - Det är vi alla.

I kvinnligt sällskap fungerar min hjärna inte, jag blir en fåntratt!

Då bör ni träffa fler kvinnor. Ni hjälper mig väl med det här?

Choke! Choke!

Försöker du mörda mig, jeepjävel?

Stanna inte motorn, då får du aldrig igång den.