نخستین 200 خط.
...hälsar dig.
16 ÅR EFTER MARCUS AURELIUS DÖD ÄR HANS DRÖM OM ROM BORTGLÖMD.
TVILLINGKEJSARNA
GETA OCH CARACALLA ÄR TYRANNER OCH KORRUPTIONEN FRODAS.
DERAS GRYMHET SPRIDER SIG LIKT EN PEST GENOM RIKET.
ROMS UNDERGÅNG ÄR NÄRA FÖRESTÅENDE.
HOPPET STÅR TILL DEM SOM ÄNNU VÅGAR TRO PÅ DRÖMMEN...
Var snäll mot dem, Hanno.
Vi åkallar era gudomliga namn, kom till vår hjälp!
Besegra romarna.
NUMIDIEN ÅR 200
Krossa deras skepp, krigsmaskiner och soldater.
Vi skall segra.
Ozalsces.
Arishat.
Hanno.
Du bar inte fram något offer.
Jag offrar hellre en romare.
Där du är,
är jag också.
Och där du är, är jag också, för evigt.
Hustrun min.
Vinden är för stark. Reva seglen, årorna i.
Reva seglen, årorna i!
Årorna i!
De äger inget land som inte är taget med våld.
De sprider förödelse och kallar det fred.
Det här är Africa Novas sista fria stad.
I dag går vi ut i strid.
Be att er gud är med er. Är han inte det, så är han ingen gud.
Vi har inget att frukta.
Där döden är, är inte vi.
Där vi är...
...är inte döden.
Håll ihop och lyssna efter mina order.
Var vaksamma.
Eld!
Till vapen!
Igen!
Vi brinner!
Håll formationen!
Nu!
Bågskyttar.
Nu!
Lägg an!
Sikta!
Avfyra!
Bågskyttar!
Eld!
- Hissa tornet! - Hissa tornet!
- Stryk back! - Stryk back!
Fortsätt.
- Fäll vindbryggan! - Den har fastnat!
General!
Skjut!
Bågskyttar!
Där!
Döda henne!
Arishat!
Arishat.
Arishat!
Jag ska vänta på dig.
Sök igenom alla! Lämna inget av värde!
Jag gör anspråk på den här staden...
...i Roms ärorika namn.
Vae victis.
Ve de besegrade.
Nästa!
- Ner under däck! - Ner!
De lyckades skada dig rejält.
Lyft. Försiktigt. Håll i.
Arishat?
Jag beklagar.
Min tid är knapp.
Vi är på väg till något som jag inte kan uthärda.
Jag är redo att tas till en annan plats.
Stanna ett tag till.
Jag minns när du kom till oss.
En ensam pojke från öknen. Aningslös.
Rädd.
Du anammade allt vi lärde dig.
Arishats kärlek fullbordade din själ.
När jag dör möter mina förfäder mig på andra sidan.
Vem möter dig?
Hanno, mitt liv är över.
Låt dem inte ändra den du är.
Har ni sett pojken?
Tant! Tant!
Nu måste du ge dig av, Hanno.
Låt dem aldrig hitta dig.
Ge dig av.
OSTIA ROMS HAMNSTAD
Acacius!
Kejsar Geta.
Kejsar Caracalla.
General Acacius.
Jag har erövrat Numidien i era namn,
så att ert rike vida överstiger alla tidigare kejsares.
Lagerkröna honom, bror.
Acacius!
För att fira erövringen,
blir det spel i Colosseum.
Det är inte nödvändigt.
Att tjäna senaten och romerska folket
räcker gott och väl för mig.
Du är alltför blygsam, Acacius.
Det anstår inte en general.
Äran tillfaller er, inte mig.
Jag vill bara lämna slagfältet ett tag
och umgås med min hustru.
Din hustru, ja.
Hon åtnjuter faktiskt privilegier.
Varför hedrar hon oss inte med sin närvaro nu?
Det blir fler segrar att fira.
Persien.
Indien.
Båda måste erövras.
Rom har så många undersåtar.
Hon måste utfodra dem.
Låt dem äta krig.
Dina segrar ska firas
som en hyllning till romerska folkets storhet.
ANTIUM I UTKANTEN AV ROM
Far åt helvete!
Avskum!
Macrinus av Thysdrus, gladiatorernas skyddsherre!
Håll dig nära mig.
Ediler och stadsråd,
ärade gäster,
Antium-bor.
Skåda ödet
för Roms besegrade fiender:
De barbariska numiderna
och deras hövding,
Jugurtha!
De jagar oss!
Intressant.
Honom köper jag.
Halt! Vem där?
General.
Min sköna.
Jag tackar gudarna som skyddat dig.
Det var min legions förtjänst.
Nu äter vi.
Ut.
Till muren.
Arenan är ett heligt tempel.
För de modigaste av er leder vägen till ära genom arenan.
Där blir slavar gladiatorer och gladiatorer fria.
Du har mask.
Den här känner jag igen. Han äter apor.
Gå. Sitt. Ät.
Du.
Hanno, upp med dig.
Vilket är ditt modersmål? Jag kan alla språk.
Kan eller vill du inte svara?
Då så.
Våld är ett universellt språk.
Viggo, sätt honom på prov.
En apa klarar han. Nu får han möta en man.
Det räcker!
Utmärkt.
Utmärkt.
Spola av honom.
För honom till mig.
Stark käke.
Bra armar.
Bättre lukt.
Du blir bra.
Det är en konst att välja gladiatorer.
Somliga väljer dem som roar, andra väljer råstyrka.
Jag väljer vrede.
Publiken vill se blod och älskar dem som delar deras blodtörst.
Och ur dig väller vreden fram...
...som mjölk...
...från en horas bröst.
Du blir en bra kämpe.
- Inte åt dig. - Nej, du gör det inte för min skull.
Du väljer själv om du ska kämpa eller dö.
Men vems huvud kan jag erbjuda dig
som skulle stilla det här ursinnet?
Hela romerska arméns.
För mycket.
Generalen duger.
Generalen?
General Acacius?
Använd vreden i min tjänst,
så ska hans huvud få möta ditt svärd.
Tjäna mig, så tjänar jag dig.
Trotsa mig...
...så dör du.
Ibland önskar jag att du hade offrat mig i stället för att utkämpa deras krig.
Jag har gjort mitt val.
Jag kan leva med det.
Men nu börjar mitt tålamod tryta.
Leta?
Du kan gå, vi behöver ingenting mer.
Att höra hustrur och mödrar sörja sina döda på stranden i Numidien...
Lucilla.
Det får vara över nu.
No comments yet. Be the first to leave one.