Omni Loop

En dag kommer du att göra otroliga saker, Zoya Lowe.

Du kommer att förändra världen.

- Vad betyder det? - Jo, det betyder just det.

Hon har ett svart hål som växer i kroppen.

Ett svart hål?

Ja, ett litet

som en jordnöt i storlek, mellan lungorna.

Vi har en broschyr här...

- Så vad gör vi nu? Vad händer nu? - Ja, det är...

Jag beklagar.

Det är inte mycket vi kan göra för henne. Mitt råd är att ta hem henne.

Försök få henne att tänka på annat, håll henne distraherad, positiv.

Gör det bekvämt för henne.

- Bekvämt? - Hur lång tid har hon kvar?

Det är svårt att säga. Vi vet ärligt talat inte.

Fortsätter det i den här takten skulle jag...

Jag skulle säga nån vecka till.

Ursäkta. De tittar på matchen.

Hej, mamma. Hur är det med dig?

Det låter som att vi kommer att få ta med dig hem idag.

Det blir trevligt.

Ja.

Vad bra.

Akta fötterna!

Det står här att det är vanligast bland astronauter

och människor som har utsatts för långvariga perioder av intensiv strålning.

- Vi kanske inte behöver läsa det nu. - Mamma, upplever du några symptom än?

Det står att det kan orsaka förstoppning, men sen också diarré.

Jag köpte en ny CD, Soldiers of de Riddem .

Så där ja.

Det är okej. Jag behöver ingen rullstol.

Är du säker på det? Jag har den här. Tusan också. Ge mig bara en sekund.

Dumma grej.

Känns det okej?

Ja. Jag vill bara inte gå till förläggarna imorgon, det är allt.

De vill träffa dig.

De är nog jätteglada för det senaste kapitlet vi skickade.

Vad har du där?

Inget.

MODERN VÄRLDSHISTORIA

Självklart. Vi vill inte stressa er. Sista kapitlet ni skickade in var lite...

Ni klarar det här. Jag vet det.

- Jag känner Zoya. Hon är en kämpe. - Ja, det är hon. Tack.

Definitivt. Vi ser till att den blir färdig.

Vi har en omslagsskiss och allt.

INTRODUKTION TILL MODERN FYSIK

Och ni sa att ni inte ville göra några ändringar, eller hur?

- Ja. - Okej.

Då vill vi att ni skriver under här, och här.

Och även här.

TESTATORNS SIGNATUR

- Tack så mycket. - Ingen fara. Det är vårt jobb.

Det viktiga är att ni kan koppla av och ha lite kvalitetstid med familjen.

Ja.

Tack.

Det ska jag.

Nu är vi här igen.

- Var det din mamma? - Ja.

Jag skulle inte oroa mig för mycket för det. Hon är alltid sån.

Jag vet.

- Gör det nåt om jag sätter mig? - Det går bra.

- Var försiktig bara. - Vad menar du med det?

Herregud.

Tack så mycket!

Hur visste du det?

Vill du höra en hemlighet?

- Visst. - Jag har gjort det här förut.

Vad menar du?

Jag tar ett piller. Imorgon kväll tar jag det och åker tillbaka en vecka.

- Tillbaka? - Till sjukhuset.

Det här har hänt förut.

- Så många gånger förut. - Vad är det du säger?

Jag säger att jag har upplevt den här veckan förut.

Jag vet vad som kommer att hända varje sekund av varje ögonblick av varje dag

för jag har sett allt förut.

Från väckningen till förläggarna till advokaterna till stranden.

Min mamma. Min födelsedag.

Alltihop.

- Från fågelskiten till boccia. - Boccia?

Vill nån spela boccia?

Det är alltid samma sak.

Har vi... Har vi haft den här konversationen förut?

Ja. Eller, nej.

Vanligtvis pratar vi om hur du träffar samma människor varje dag.

Att du har varit här i åtta år. Hur snabbt tiden går.

Vem är du?

Det spelar ingen roll, för du kommer inte att minnas det.

Du kommer inte att minnas nåt av det jag säger.

För imorgon kväll kommer jag att blöda näsblod. Jag låser in mig i badrummet.

Jag tar ett piller till. Jag åker tillbaka en vecka.

Jag kommer att se dig där och säger...

-"Var försiktig." - Herregud.

Tack så mycket!

- Hur visste du det? - Jag hade tur.

- Väldigt tursamt, måste jag säga. Tack. - Ingen fara.

Det är svårt.

Jag vill se vad du gör! -a

Oj.

LYCKA TILL PÅ EXAMEN

Otroligt att jag inte har sett det förr.

- Det har du. Du minns bara inte. - Oj! Är det professor Dulseberg?

- Ja. Elaka, gamla Dulseberg. - Herregud.

Han var äldre än jag mindes.

Det var den sista dagen på IGE innan de åkte till Europa.

Ja, se där, du har till och med gamle Mark med.

- Sluta. - Vad är det?

Som om du inte hade flickvänner före mig.

- Jag hade inte det. Jag dejtade. - Ja.

- Jag var på middag. - Visst.

Kanske såg på film.

- Är det en av dina gamla läroböcker? - Ja. Kemi.

Så gulligt. Du brukade alltid skriva namn i dem.

Du tog alltid så bra hand om dina böcker också.

Ja. Alla är nog förlegade vid det här laget.

KEMINS GRUNDER

- Överraskning! - Wow! Vad oväntat.

Det är inte än på några veckor men det är kul att överraska dig.

- Absolut. - Och vi har presenter.

- Ja. Ja, hämta dem. - Vänta!

- Hon måste blåsa ut ljusen först. - Ja. Blås ut dem.

Ja!

- Önskade du dig nåt? - Ja, man måste göra det.

Jag önskar att vi kunde göra nåt annorlunda.

- Vad menar du med det? - Jag kommer att börja blöda näsblod snart.

- Va? - Mår du bra?

- Jag mår bra. - Vad är det?

Inget. Jag måste bara gå på toa. Jag är snart tillbaka.

Då var det dags igen.

Hej, mamma. Hur är det med dig?

- Vi har goda nyheter. - Ja.

- De låter mig åka hem, va? - Ja, det gör de. Visst är det bra?

Akta fötterna.

Det står förstoppning, men sen också diarré.

Vad tittar du på?

- Det var lite tufft. - Kvalitetstid med familjen.

- Har du blivit masserad förut? - Förra veckan.

Fantastiskt. Hur var det?

Jag gillade inte musiken och dina händer var kalla.

Han kom till Miami förra veckan.

Här är han bakom kulisserna, utanför utställningen.

Sen bär det av till Tampa, Sarasota, i stort sett överallt.

Folk ska få en sista chans att se denna mäktiga varelse

innan den försvinner för gott. Jag talade med...

Vill du höra en spoiler?

Noshörningen dör den här veckan.

Var det din mamma?

Jag skulle inte bry mig så mycket om det. Hon är alltid sån.

Gör det nåt om jag sätter mig?

Jisses. De här fåglarna skiter alltid.

Det är svårt.

Att se samma människor varje dag. Jag har varit här i åtta år.

Man ser inte sin omgivning.

Man vet inte riktigt... Vad?

- Jag... Jag kan inte... - Kan inte vad?

- Jag kan inte. - Mår du bra?

- Behöver du hjälp? - Åh, Gud!

- Förlåt mig. - Ja. Ursäkta mig. Det är...

Nej.

Nej, jag tittade inte ens vart jag gick. Det är mitt fel.

Du... gjorde inget. Tack.

- Varför har du den här boken? - Jag valde den.

Jag har aldrig sett dig här förut.

Var fick du tag i boken?

Här är det.

Jag kom hit för några månader sen.

Jag tog den. Trodde inte att nån skulle sakna den.

Jag visste inte ens att det fanns här.

Ja, jag menar, ingen kommer nånsin hit, så...

Jag brukade göra det, hela tiden med min mormor när hon först flyttade in.

- Jag tror att det här var mina böcker. - Ja, det... vore logiskt.

Mycket är donerat av de boende.

Övervåningen är typ helt full av skräp.

- Varför valde du den här boken? - Jag vet inte, jag försöker plugga.

Jag går på MDC, på college. Jag jobbar på ett labb, så...

- Ja. - Ett labb?

Ja, jag jobbar under en professor Handel. Känner du honom?

Han var med och uppfann maskinen som krympte den där killen

den nanoskopiska mannen.

Ja, så...

- Du jobbar på labb? - Ja.

Jag gör så klart inte det. Mer grundarbete, liksom.

Men, ja, jag studerar faktiskt tid.

- Tid? - Ja. Hur den... fungerar.

Mest hur den rör sig, om du fattar.

-"Paula Campos?" - Ja, jag heter så. Vad heter du?

Zoya, där är du. Jag har letat överallt efter dig.

Är du klar?

INTRODUKTION TILL KVANTMEKANIK

- Jag klantade mig. - Jag tyckte att det gick bra.

Nej, det är bara att början är jättesvår.

Vad tänker du på?

Tänk om det finns ett svar?

Tänk om det finns... en lösning för mig?

- Vore det inte värt att testa? - Vad menar du?

Jag har bara tänkt på allt jobb jag gjorde på Princeton.

- Och all min forskning, och... - Zoya.

Vad?

Har vi verkligen den här konversationen nu igen?

- Du hörde läkaren. Du hörde vad han sa. - Tänk om han har fel?

Tänk om han har fel? Tänk om det är nåt som han inte vet?