Long Story Short

- Vad fan? Vi känner inte varann. - Förlåt.

- Vem är du? - Jag tog dig för min flickvän.

Det var inte meningen. Jag är inte sån.

- Du får ett glas som tröst. - Det är gratis.

Då ska du absolut få ett.

- Kör till. - Så pinsamt.

- Tack. - Min flickvän är säkert förbannad.

- Hur mår du? - När jag råkade kyssa dig

svalde jag nog lite av nåt du hade ätit.

Så äckligt.

Du råkar inte veta om det var nötter i?

- Är det så illa? Varför skrattar du? - För du gjorde det. Nu är jag rädd.

Ska jag ringa efter ambulans?

Jag ska leta efter en förbandslåda.

- Klarar du dig? - Jag har nog fem minuter kvar att leva.

Där är du ju, stygging!

Du, Becka...

Det kommer adrenalin.

Vi har samma klänning.

Vilken slump.

- Jag kan inte andas. - Var det här det skulle vara adrenalin?

- Vad har hänt? - Han fick i sig nötter.

Jag hade ätit en pralin.

Vi behöver inte gå in på detaljer.

Jag måste nog iväg.

- Javisst, om du vill. - Verkligen.

Jag dog nästan.

- Hur känns det? - Märkligt. Adrenalinet strömmar till.

Känn här. Känn mig på...

- Jag hämtar lite vatten åt dig. - Tack, vad snällt.

Kyparen började dansa. Och Sam var där.

Han filmade. Och han här föll på knä.

- Hon började gråta. - Du grät först.

- Det gjorde du! - Det finns på film att jag inte grät.

- Du storbölade. - Kort sagt, så sa hon ja.

- Jag sa 'Det var på tiden'. - Visst, men...

Jag önskar att jag hade rett ut all skit tidigare så du hade fått se det.

Behöver du mer tid?

Ja, tack, gärna.

Tiden verkar aldrig räcka till.

Jag väntar i bilen.

Hon är fin, pappa.

Om du ändå fått känna henne längre, för hon...

Jag råkade höra.

Jag pratar gärna med honom. Dumt.

Det är dummare att inget säga.

Grattis till förlovningen.

Tack.

Jag har ofta sett er. Jag bara väntade.

Man vill ju inte förhasta sig.

- När ska bröllopet stå? - Vi vet inte. Vi väntar på rätt tid.

- Det är nu. - Nu?

- Jag har en del annat att stå i. - Gör det nu också då.

Man kan ju inte göra allt nu.

- När då, då? - Senare.

Då är det ofta för sent.

Det där var väldigt dramatiskt sagt.

Trevligt att råkas. Vi ses senare.

Ska allt ske senare för dig?

Förlåt, men jag har inte tid...

Det har du visst.

Men tänk om inte. Tänk om tiden gick fortare och fortare bara för dig.

Det känns som raka motsatsen.

Tänk om du vaknar och ett helt år har gått bara så där?

- Tack för pratstunden. - Du ska få nåt.

- Bröllopspresent, kan vi säga. - Det behövs inte.

Jag har väntat på att ge det till nån som behöver det.

- Varför just jag? - Du är en fin man, märker jag.

Vilsen, men fin.

- Konstig komplimang. - Du får den lagom till bröllopet.

Vi har inget datum. Hej, gumman. Allt är bra?

- Grattis till bröllopet. - Tack, men vi har inget datum än.

Han sa just att han vill gifta sig om fjorton där.

- Det hade du gillat, va? - Carpe diem. Fånga dagen.

Ingen säger så längre.

Det ligger nåt i det. Vi borde passa på. Carpe diem.

Säg det inte, du också.

Se så. Se så!

Som du vill. Carpe diem. Om du vill, så.

Jag mejlar inbjudningarna när vi kommer hem.

Du kommer att tacka mig för det här. Senare.

Vad var det där?

Det här trodde jag aldrig. Andra hade gift sig med Leanne direkt.

Men inte han, inte. O nej. Han väntade. Och väntade.

- Och väntade. - Just det.

Du är min allra bästa vän, Teddy. Jag har känt dig länge.

Nu är han din huvudvärk, Leanne. Skål för Teddy och Leanne.

- Tack. - Bara roligt.

Det var fint.

Men jag väntar inte så fasligt.

När ska ni på bröllopsresa?

Man jäktar väl inte såna beslut?

Jag måste ta ut semester. Det är mycket på jobbet.

- Visst, i morgon bitti då. Vänta bara. - Och vänta.

Tackar.

Se så! Nu dansar vi!

Jag ska ta kort här.

Ett, två, tre.

Upp med dig, frugan.

- Jag bär dig över tröskeln. - Nej, jag bär dig i stället.

Jag är stor. Beredd? Tre, två, ett!

- Jösses! Går det bra? - Visst.

- Du tvivlade. - Bra där.

Det här ska bli mitt skrivrum.

Det säger du?

Kan vi skaffa hund? Grand danois, tycker jag.

- Varför inte? - Jag tycker inte att den är så grann.

- Kan vi tapetsera om? - I morgon bitti, före frukost.

Jag vill riva den väggen så det blir mer öppet där.

- Jag går verkligen igång på det där. - Vänta tills möblerna är på plats.

Jag går igång på det där.

Alla mina renoveringstips?

Din ring...

Den gjorde pappa åt mamma. Han gjorde den på riktigt.

Ser du där? Ett litet skönhetsfel.

Det är inget fel på den.

- Den är fin på dig. - Du är fin på mig.

- Hur känns det? - Jag känner mig uppsvälld.

Jag älskar när du pratar snusk. Hon är ljuvlig och uppsvälld.

- Själv, då? - För mig känns det som vanligt.

Jag älskar dig mer än i går och mindre än i morgon.

Inget förändras.

Det svåra är över.

Bröllopet var det enkla. Äktenskapet blir nog svårare.

- Nej. - Jo. Nån gång.

Den dagen, den sorgen.

Den dagen kanske kommer förr än du anar.

Nämen, Gud, vad dålig du är.

Jag måste upp.

Klänningen ska tillbaka i morgon. Den får inte bli förstörd.

- Vänta på mig en liten stund bara. - Din tid... börjar... nu.

- Vad har vi fått för nåt? - Nån sorts växt av Pete och David.

- Kan den heta Groot? - Ja. Det är därför vi är gifta.

Vi har fått sängkläder av Jamie och Milly.

- Franskt linne? - Det franskaste, självklart.

Vad är det?

- Vem är det från? - Det står inte.

- Bara 'Öppnas först om 10 år'. - Det är en skämtgåva.

Säkert.

- Jag hämtar en öppnare. - Senare.

Här har du en annan present att öppna.

Hör du?

Du, kom hit.

- Leanne? - Jag är i badrummet.

Du har... Du har visst haft fullt sjå.

- Hur länge har du varit uppe? - Inte så värst länge.

Jag... Jag skämtade ju om före frukost.

Hur känns det, du nygifta kvinna? Hur känns det?

Jag är lite trött.

Jag mår fint, med tanke på hur mycket jag drack i går.

Vad sägs om en liten återställare? Mimosa, kanske?

Vi firar ju. Varför inte?

Min syster trodde att du skulle glömma bort vår bröllopsdag.

Jag kommer aldrig att glömma vår bröllopsdag.

- Hur har hon hunnit med allt? - Hur ska vi fira bröllopsdagen?

Vi kommer nog på nåt. Är det där...

Är det växten vi fick i går? Älskling? Älskling!

- Se så stor Groot har blivit. - Jag ser ingen skillnad.

Jo... Fasen!

- Vad är det? - Det var roligt. Roligt.

- Jag har inte sagt nåt. - Det ser ju riktigt verkligt ut.

- Hur är det? - Bra. Hur är det med dig?

- Bättre när jag har spytt. - Du ser uppsvälld ut.

- Glöm inte min akne också. - Du är väldigt tjock om magen.

Det är normalt efter 18 veckors graviditet.

Jag kanske är stor, men...

Är du med barn? Vänta. Gå inte. Vi måste...

- Sen när? - 18 veckor.

- Skojar du? - Nej. Gör du?

- Hur så? - Du har ju helt plötsligt blivit gravid.

Menar du att du är gravid i 18:E veckan sen i går?

I går? Vad hände i går?

Vi gifte oss ju!

- Nej, det är i dag. - Det var i går. Jag tog kort.

Var är de?

Det där

är i dag för ett år sen.

- Det var i går. - Det har verkligen gått fort.

Jag behöver en nypa luft.

Är det allvarligt?

Nej, jag tror att jag bara har lite panikångest efter förra året.

Det kan inte vara vår bröllopsdag i dag.

Fick du panik för att du har glömt vår bröllopsdag.

När kan man få Alzheimers?

Älskling. Har man Alzheimers om man glömmer en bröllopsdag

hade alla män haft det.

- Jag kanske... - Lugn.

Det gör inget att du glömde. Du får gottgöra mig nästa år.

Vi vilar oss. Vi behöver inte göra nåt i dag.

Vad har du där? Just det, vår bröllopsdag.

Jag lovar att inte glömma det mer.

Ska jag öppna.

Ett papper? Tack. Papper är ju alltid bra.

Vi firar ju pappersbröllop. Sen är det bomull...

Och det här är första året.

Vad tror du om färgerna till barnkammaren?

Vi vet ju inte vad det blir, men vi kan ju sätta igång.

Välj, du. Vi kan väl prata om det här senare?

Senare? Det har jag hört förr.

Minns du när vi gifte oss, Teddy?