نخستین 200 خط.
Nedräkning ett om två timmar, 57 minuter.
EN DOKUMENTÄR FRÅN NETFLIX
Besättningen har anlänt enligt schema.
Uppfattat.
Dragon är i gott skick och redo för besättningen.
Raketen ni ser här ska skicka amerikanska astronauter
till Internationella rymdstationen från amerikansk mark
för första gången på nästan nio år.
Dagens uppdrag kallas för Demonstrationsuppdrag 2, eller Demo-2.
Demo-2 är Nasas sista test för att certifiera Space X
att flyga med besättning till rymdstationen.
Nedräkning ett om T minus 2 timmar och 46 minuter.
Besättningen har är vid Vita rummet. Inträde pågår enligt schema.
Dragon påbörjar sluträkning och drivs nu internt.
Steg ett låser och stänger.
Jorden är mänsklighetens vagga,
men man kan inte stanna i vaggan för alltid.
Det är dags att ge oss ut.
Att vara ute bland stjärnorna.
Att utvidga det mänskliga medvetandets omfattning.
Tio, nio, åtta, sju, sex,
fem, fyra, tre, två, ett.
FYRA MÅNADER TIDIGARE
Det finns ett litet ljus av medvetenhet på jorden.
Det har inte funnits länge,
och det kan lätt slockna.
Kanske en meteor, extrema klimatförändringar…
Vem vet? Ett tredje världskrig.
Vi måste så klart bevara medvetenhetens ljus i framtiden
genom att bli en multiplanetär art, och sprida oss bortom jorden.
Innan Space X väntade jag på att Nasa skulle skicka folk till Mars.
Varje år tittade jag på Nasas webbplats och tänkte: "Det är svårt att…"
De hade inget datum för när de skulle skicka folk till Mars.
Man kan ju säga om rymden:
Vi lyckades ta oss till månen 1969, och vårt sista uppdrag dit var 1972.
Nu har det gått ett halvt århundrade och vi har inte varit där igen än.
Den allra viktigaste upptäckten
för att människan ska bli en multiplanetär art
är ett raketsystem som kan återanvändas helt och snabbt.
- Ja. - Så…
I 50 år har Nasa halkat efter.
CHEFSADMINISTRATÖR PÅ NASA
Som Nasas chefsadministratör ser jag det som nationens misslyckande.
Men genom partnerskap med kommersiella företag som Space X,
har vi nu möjlighet att fixa det.
Om uppdraget Demo-2 lyckas, skickas amerikanska astronauter upp
i amerikanska raketer från amerikansk mark för första gången på nio år.
Att än en gång kunna skicka astronauter till Internationella rymdstationen
är första steget för människan innan vi kan åka till Mars.
Goddag, säkerhetsdykare EV-1 och 2. Hör ni mig? Säkerhetsdykare 1 och 2.
Fem GPH och jobbar på blå.
Larm är aktiva och inga larm påverkar testet.
Bob, du behöver Bravo 7.
Okej.
Bob och jag är superfokuserade på vad vi måste göra
för att ta Dragon till ISS.
Sen har vi vårt uppdrag ombord på ISS efter det.
Vi har varit goda vänner sen vi började som astronauter för nästan 20 år sedan.
- Känns det bättre? - Ja. Det är bra.
Doug är en noggrann pilot och även extremt skicklig.
Det är inte många som är båda delar.
Han är inte bara superduktig, utan också bra på att undvika problem.
Han är ju marinsoldat. Därför är han ibland en stereotypisk marinsoldat.
Jag gillar att ha allt på sin rätta plats, och Bob bryr sig inte så mycket om sånt.
Det är så att man kan kringgå…
Han har en snävare syn på hygien än jag tror jag.
Måste den rengöras så noga? Japp.
…du ska få flyga så mycket som möjligt så du ser…
Bob har en otrolig hjärna. Han ligger alltid steget före alla andra.
Han är väldigt analytisk och teknisk.
Det är nog därför han är så duktig på rymdpromenader.
Han kan se saker, och har samtidigt den tekniska förmågan att göra dem.
Jag tar mig till den andra ledstången här.
Bob har höga förväntningar på sig själv.
Vi siktar högt för oss själva och varandra.
Det är mycket att göra och det är många som räknar med att man gör det.
Hur säker är du på att vi kommer se människor skjutas upp från USA
i år eller nu i sommar?
Det har gått 17 år och ingen har skjutits upp än.
Men förhoppningsvis gör vi det i år.
För er känns det väl bra?
Ja, det är så här det ska se ut.
Alla i teamet rör sig framåt och vi gör oss redo att ta ombord folk.
Elon, du har två killar jämte dig.
Hur tänker du dig uppskjutningen?
Det blir nog jättestressigt, men fokus är på att farkosten fungerar.
Vi skjuter inte upp förrän vi har gjort allt vi kan tänka på.
Vi gör allt vi kan för att göra farkosterna så säkra som möjligt.
I min generation minns vi en katastrofal händelse.
Jag minns exakt var jag var år 1986 när Challenger exploderade.
Jag gick i femman och hade fröken Powers.
Christa McAuliffe var med på uppdraget.
En lärare på väg ut i rymden.
De tog in tv-apparaterna.
Challenger, gasa.
Det ser ut som en rejäl katastrof i Amerikas rymdprogram.
Challenger exploderar i luften bara några sekunder efter uppskjutningen.
Vi har inte hört något om några överlevande.
Rymdfärder är en oförlåtande miljö.
Man reser på en kontrollerad bomb ut i rymden
och accelererar till 28 000 kilometer i timmen.
Det är klart att det finns ofrånkomliga risker.
Vi har stor erfarenhet från Nasa av att hantera risker.
Därför passar Doug och jag bra på Space X.
Att ha upplevt att förlora en besättningsman
var en viktig erfarenhet för besättningen som skulle utveckla den nya farkosten.
Gör du det på baksidan, Bob?
Bob och jag har jobbat med Space X i fem år.
Vi är med och designar.
En sak Dragon måste ha, som Space Shuttle inte hade, var räddningssystemet.
Om nåt går riktigt snett…
…lossas vi automatiskt från uppskjutningsraketen
och faller med fallskärm ner i Atlanten.
Idag ska räddningssystemet testas utan besättning.
OBEMANNAT RÄDDNINGSTEST
God morgon, allihop. Vi sänder live.
Det är häftigt, men jag är lite ledsen.
Jag vill inte se en raket sprängas
och offra sig själv för människans rymdfärder.
Men ibland är det nödvändigt, så…
Jag har gjort det här på Youtube i tre år.
SPACE X SPRÄNGER EN RAKET
Vi vill ta rymden till jorden för vanliga människor.
Vi ska följa raketen med det här.
Trettiofem procent av min publik är från USA, och 65 % är internationell.
Rymdfärder för samman folk
kring det gemensamma målet: utforskning av rymden.
Det är inte en person eller ett land, utan hela mänskligheten.
Vi gör det ihop.
T minus tio.
Fem, fyra, tre, två, ett.
Tändning.
Kolla!
Vi är med. Vi gör det här.
Ja!
Ja! Kolla!
Flera billarm har utlösts.
De där molnen kanske skymmer vår sikt.
Det kommer att hända i molnen. Nej! Vi får titta på Space X-sändningen.
Farkosten är supersoniskt och går genom maximalt dynamiskt tryck.
Dragons räddningssystem startat.
Dragon är iväg.
Okej, här kommer huvudattraktionen.
Där såg ni ett starkt ljus. Det verkar vara Falcon 9 som går isär.
Stabiliseringsfallskärmarna är utfällda.
Ännu en fantastisk milstolpe är avklarad. Det här var ett mycket lyckat test.
Det var vackert.
Det är klart att jag är taggad. Det här är ju kanon.
Hur mycket data kunde ni få in efter frånkopplingen?
Vi blev av med telemetrin strax efter explosionen.
Det finns definitivt inga stora raketdelar kvar.
Hej. Loren Grush från The Verge . Falcon 9 sprängdes ju idag.
Vad skulle hända om det inträffade utan att Dragon släppt?
Är ni alls oroliga för att det ska hända?
Det är ett eldklot snarare än en explosion.
Det borde inte påverkas märkbart av ett eldklot.
Det kan bli som i Star Wars , att de flyger rakt ut ur eldklotet.
Det är… Vi vill så klart undvika det, men…
Tack, allihopa.
Elon, är inte det här värt en dans?
Kom igen!
Ni får för höga förväntningar om jag alltid dansar för er.
- Jag är inte så bra på att dansa. - Jo!
- Jag måste öva upp mig lite. - Du är bra.
Nej. Jag är ingen dansande marionett.
Vet ni? När vi har skjutit upp med besättningen, absolut.
Det var kul att se er.
Det vi gjorde i morse var som ett slutprov för systemet vi ska flyga med inom kort.
Det finns absolut en hel del kvar att göra.
Vi ska göra simuleringar.
Men att se flygningen avbrytas
och fundera på att flyga raketer till rymdstationen igen är otroligt.
Jag menar, för nio år sedan var jag pilot på den sista rymdfärjan.
Då visste jag inte om jag skulle flyga igen.
2011, SISTA UPPSKJUTNINGEN I NASAS RYMDFÄRJEPROGRAM
Vi ska snart få se något som vi aldrig ska få se igen.
En rymdfärja som skjuts upp.
Detta 135:a och sista rymdfärjeuppdraget
avslutar rymdfärjeprogrammet efter 30 år av olika flygningar.
Rymdfärjan sträcker ut vingarna en sista gång
och så börjar en känslosam resa in i historien.
Houston, Atlantis på stora omloppsbanan.
Atlantis…
…flyger högt över Atlanten strax utanför Afrikas västkust.
Vi ser Doug Hurley uppe på Atlantis flygdäck.
Jag minns sista natten i rymden.
Precis innan jag lade mig
tittade jag ut genom rymdfärjans takfönster.
Det enda man ser…
Man ser bokstavligt talat ut i galaxen.
Det var för att se vad som finns bortom nästa krök
som jag valde det här yrket.
Det var rymdfärjeprogrammets sista flygning
och jag tittade ut och funderade på vad som skulle hända sen.
Det var ganska tufft.
De igenkännliga två ljudbangarna som bryter igenom natthimlen
är rymdfärjan som återvänder efter sin sista underljudsflygning.
Hurley släpper ut bromsskärmen.
Tack till dig och teamet, Mike. Ni fick det att se så lätt ut.
Rymdfärjan är en symbol för vår nations storhet.
No comments yet. Be the first to leave one.