Before We Go

- Hej. Var är du? - Kvar på Grand Central.

- Är hon där? - Ja, men hon är med nån snubbe.

Ledsen, hör du. Kommer du ändå?

- Jag vet inte. - Okej. Jag sms: ar adressen.

Jag hoppas verkligen att du kommer.

Ursäkta!

Ursäkta!

Nej, nej, nej, nej!

Ursäkta. Jag tänkte att du ville ha den här. Den är nog trasig.

- Tack så mycket. - Visst.

Av säkerhetsskäl stängs stationen nu.

Den öppnas igen kl. 05.30.

Ursäkta. Vad betyder det att stationen stänger?

Du måste gå ut. Inga tåg förrän i morgon.

- Jag kan inte vänta så länge. - Taxikön är på framsidan.

Jag behöver ingen taxi, för jag missade mitt tåg.

- Funkar biljetten på andra stationer? - Penn Station stänger också nu.

Festen är på Rivington Street 102.

- Är du verkligen okej? - Jag är okej.

- Varför står du här ute? - De stängde stationen.

- Ska du stå här hela natten? - Min handväska blev stulen.

- Jäklar. - Ja, jag var på en bar.

Nu har jag bara en tågbiljett och min trasiga telefon.

Jag beklagar.

Jag löser det. Du behöver inte ömka mig.

Jag ömkade dig inte, utan tänkte fråga om vi skulle parta på en taxi.

- Du kan inte hjälpa mig. - Jo, låt mig få vara snäll.

Jag har 80 dollar ungefär. Hur långt ska du?

- Till Boston, ungefär. - Alltså norr om Harlem.

Okej, vänta.

Ursäkta!

- Hon där måste till Boston jättefort. - New Haven!

New Haven. Hennes väska stals. När hon är hemma så betalar hon.

Då får jag köra hela natten.

Jag vet. Ser du hennes kläder? - Vad var det för väska?

En Prada. Du får betalt och massa dricks.

Det blir över 1 000 dollar.

- Seriöst? - 200 mile à 2,50 blir 500 dollar.

Gånger två, för jag kör tom bil tillbaka.

- Jag fattar. - Och jag ska lita på henne?

- Du får inte betala. - Skicka en check i morgon.

- Hur vet du att jag gör det? - Du har aldrig blåst mig.

- Ditt kort nekades. - Okej, det händer. Jag har ett till.

- Jag använder aldrig det här. - Antagligen för att det har gått ut.

- Du läser och räknar och kör taxi? - Hör du, din jävel.

Din tjej får stanna.

Ingen New York-chaffis får köra i Massachusetts. Ingen vågar.

Okej, okej. Jag kan ringa en vän.

Så pinsamt. Den är död.

Har du nånting alls som funkar?

Förlåt för att jag håller upp kön med alla som försöker hjälpa dig.

Jag kan faktiskt göra andra saker.

Förlåt att jag stoppar dig.

Tack detsamma.

Hej, älskling. Förlåt att jag är sen.

Sånt händer. Titta rakt fram och gå raskt.

- Tack. - Visst.

Förlåt att jag var oförskämd förut.

Det är okej, jag fattar. Vi har båda haft kassa kvällar.

Tro det eller ej, men i morse hade jag funkande kreditkort.

Vad vill du göra? Ska vi hyra ett hotellrum?

- Förlåt? - Nej, inte...

Jisses. Inte till oss. Till dig. Om du inte har vänner i stan.

Jag har varken vänner eller mobil.

Och mitt leg och mina kreditkort låg i väskan, så jag är rökt.

Okej. Ska vi försöka hitta din väska?

Skulle tjuven ha lagt tillbaka den?

Ibland tar de bara pengarna och dumpar väskan.

- Kollade du barens soptunnor? - Nej.

Vilken bar? Minns du namnet?

Ja, det började på L.

- Jag minns inte, det var downtown. - Downtown?

- Det är på min hemväg. - På din hemväg?

Ska du följa med på lite äventyr och hitta din handväska?

Okej.

Då går vi.

Vart ska du? Downtown är söderut.

Just det. Downtown.

- Jag heter Nick, förresten. - Hej. Jag heter Carrie.

Trevligt att träffa dig, Carrie.

Hittade du den?

Jag har en idé.

Den har inte dykt upp, tyvärr. Men man vet aldrig.

- Polisen sa det. - Lustigt, de som är så hjälpsamma.

De berättade om tjuvar som stjäl väskor på vissa ställen-

och ibland så vet bartendern nåt.

Att snacka skit är väl lättare än att göra polisjobbet.

Ja, det är sant.

Men du får säkert en fin belöning om nåt skulle dyka upp i skallen.

Prada?

Den har affektionsvärde. Jag betalar bra för att få den.

Dröj lite.

- Affektionsvärde? Snygg detalj. - Det är sant.

Tack. Du hade säkert inte tänkt rota i vidriga soptunnor i kväll.

Jag tänkte inte inte göra det.

Allt det andra som du kunde göra då?

Du sa inte att soptunneskattjakt stod på programmet.

Jag är i stan för en audition i morgon.

Jag var på Grand Central för att pussla ihop vad jag ska spela.

- Så du spelar trumpet? - Ja.

Jag har inte sett nån spela trumpet sen skolorkestern.

Vi finns fortfarande, men vi marscherar mindre nu.

- Jazz? - Ja. Lyssnar du?

Jag gillar det, men är inte expert. Jag kan "My Funny Valentine".

Jag sjöng den på ett sommarläger för Jonathan Weinstein bakom ett träd.

Jonathan Weinstein bakom ett träd? Vilket var ditt extranummer?

Jag strippade till "I'm too sexy for my shirt".

- Det är så pinsamt. - Modigt.

Han sprang iväg. Och där slutade min jazzkarriär.

Så synd. Vad blev nästa karriär?

Jag är konstkonsult och är i stan och köper en målning.

- Vilket verk? - Jag vet inte om du känner till det.

Det är nog sant.

Vem är din favoritmålare? Känner jag inte till honom heller?

Om jag säger det förlorar jag all trovärdighet.

- Du måste säga det nu. - Du är dum.

Vi kan ha haft tur.

Det krävdes lite övertalning. Jag fick inkassera ett par tjänster.

- Så jag ska bara gå dit och...? - Det är ett sjavigt område.

Tror du folk på Wall Street snor väskor?

Tack ska du ha.

Hoppas att jag var till nån hjälp.

- Extremt stor hjälp. - Jag tror att han vill belönas.

Gruppkram? Stor puss?

Jag tror att hon sa "fin belöning".

Tar du kreditkort?

Det är den här vägen, va?

- Okej då, jag följer med dig. - Tack, men du har ju...

Det är sent i ett farligt område. Du får inte gå själv.

Dessutom är det häråt.

- Är det okej? - Absolut.

Jag är säker på att min man uppskattar att du hjälper mig.

Du hade inte behövt säga det. Det med din man.

Jag misstror dig inte. Det är bara att du är så trevlig.

Trevlig?

Ingen orsak.

Vart var det du skulle i kväll? Har det nåt med auditionen att göra?

Nej, inte direkt. Jo, typ.

Du vet när man inte kan bestämma sig för att göra nåt?

Man säger till universum: "Om jag ska göra det, ge mig då ett tecken."

- Är auditionen grejen eller tecknet? - Tecknet.

Det finns ett väldigt inflytelserikt band. Duke Terry?

Han är en fantastisk pianist som blev av med sin trumpetare.

Jag älskar hans musik och tänkte "varför inte?"

- Och grejen? - Grejen...?

- Grejen som tecknet... - Jaha, grejen.

Det är... ett bröllop.

- Ska du sabba ett bröllop? - Nej.

Det är invecklat. Det är bara nån som jag ville träffa.

- Bruden? - Nej.

Brudgummen?

Nej.

Du då? Jag antar att handväskan var en present från din man.

Jag tror att du saknar lite skrot.

Jag har en ring, men den är på lagning i Boston.

- Okej, om du säger det så... - Tror du mig inte?

Det angår inte mig.

Här är det. Jisses.

Låt mig göra det. Var det en svart Prada-väska?

- Vi ringer polisen. - De kommer direkt. På torsdag?

Nåt utmärkande med väskan?

Ja, på innerfliken står initialerna "BD" med ett barns handstil.

Varför "BD"?

Min styvson skrev det. Jag heter Brooke Dalton.

Herregud! Varför sa du att du hette Carrie?

Carrie Bradshaw, vi är i New York, jag känner dig inte, jag fick panik.

Vi måste jobba på vår kommunikation, Brooke.

Gå och vänta på baren Gaffney's.

- Hur mycket kontanter har du? - Jag vet inte. Kanske 40 dollar.

- Du ska göra nåt tokigt. - Tack för att du inte sa "dumt".

- Du ska ta den och kuta, va? - Jag vet inte.

Men visst är det spännande? Gå!

- Var det du som blev av med väskan? - Ja, utan den rasar hela min outfit.

- Four Seasons i Atlanta. - Michael Daltons rum, tack.

Ett ögonblick.

- Hallå? - Hej, älskling.

- Vad är det? Är du okej? - Ja, jag kunde inte sova.

Jag ville bara säga att jag älskar dig.

Och jag älskar dig. Hur var New York? Köpte du den?

Ja, jag köpte den. För 225.

Skönt att det äntligen är klart.

Visst. Grattis.

- Fick du mitt meddelande? - Nej, min mobil gick sönder.

Jag undrade varför du ringde till hotellet. Planerna har ändrats.

Jag tar första planet och är hemma vid åtta.

Då kan vi fira med en frukost.

Vill du inte sova? Skulle du inte ta ett senare plan?

Jag sover på planet. Jag vill inte stanna längre än jag måste.

Du jobbar så hårt. Stanna och sov. Så äter vi frukost när du är utvilad.

Flyget är bokat.

- Vad är det? Är du okej? - Ja, jag är bara trött.

Stackars liten. Då ska du få sova. Vi ses i morgon.

- Okej. - Jag älskar dig.

Bara Prada, bara i kväll. Tyler sa att du känner igen den.

- Damens kreditkort hade hjälpt. - Vi snor inte plånböcker.

För det vore under er värdighet.

- Vi tar den här. - Specialpris i dag: 900.

- Det priset fick Tyler. - Jag betalade honom.

- Försöker du blåsa mig? - Ring honom.

Han säger att jag inte betalade och jag kan känna mig blåst.