Dr. Pimple Popper

Knölen sitter ovanför nyckelbenet. Den växer.

Det kan vara hälsoproblem.

Jag blir arg för att du inte har gjort något åt det.

Människor dör i operationer.

Jag ska försöka vara försiktig för den finns små blodkärl där.

Något är fel med mina fötter.

Har du varit hos läkare? Kan något göras?

De vet inte vad det är. Frustrerande.

Det är aldrig lätt att vara säker på vad det är.

Jag trodde att det skulle bli perfekt men fruktar att det inte blir så.

Jag har flera hundra tumörer.

Det är svårt för mig att vara ihop med någon.

Det värsta någon har sagt var:

"Du blir snyggare om du inte har det i ansiktet."

Jag visste att det stämde.

- Vad är din typ? - Jag har ingen typ.

- Andas? - Ja.

Tre eller fyra?

Vi tar tre och fortsätter. Vi kan fylla på allteftersom.

Jag heter Gabe. Jag är 45 år och kommer från Meza i Arizona.

Det här är min vän.

Min vän sitter ovanpå mitt nyckelben eller på mitt nyckelben.

Jag har haft knölen i nio år.

Jag jobbar på en plantskola.

Första gången som jag märkte den var när jag staplade pallar.

Den dök bara upp.

Dagen därpå lät jag undersöka den och diagnosen var ett lipom.

Läkaren sa att jag skulle besöka en kirurg.

Jag är livrädd för operationer.

Jag vill inte bli sövd. Det gör mig livrädd.

Det är nog rädslan för vad en läkare kan göra.

Jag får smärta som strålar ut när jag slår i den.

Det gör att jag tappar saker.

Jag kan ta det mest, men det blir tungt.

Det beror på den stora ballongen som sticker ut ur halsen.

Jag har en familj att försörja. Om jag inte kan utföra mitt jobb-

skulle det vara förödande.

Jag kör mycket varje dag.

När jag ska köra brukar den slå i bilen.

Jag måste vara försiktig.

Jag måste ducka när jag kliver in.

Om jag inte gör det slår den i och då gör det ont i armen.

Jag måste alltid se till att vara under.

Jag kör alltid med vänsterhanden.

Den döda vinkeln till höger kan vara begränsad eller helt död.

Den är definitivt i vägen när jag kör.

Det är något jag gör mycket.

Jag måste över driva rörelsen så att jag känner mig trygg.

Det kan påverka min körning helt och det vore inte bra.

Under de senaste har jag fått göra saker annorlunda.

Jag har ibland svårt att nå högt för jag kan inte sträcka över huvudet.

Jag hämtar min pall och ställer den.

Nu kan jag nå de översta hyllorna-

- och hyllorna i armhöjd så att jag kan ta ut min soppskål.

Att inte kunna göra sådana saker som jag kunde göra-

- gör att jag ibland känner mig lite sämre.

Jag har inget självförtroende. Jag har tappat det.

Det kan vara svårt att klä på sig.

När man bor i Arizona och har ett linne så sticker det ut.

Jag kan inte ha det för jag vill dölja den.

Jag tar inte av mig tröjan eller åker och badar.

Jag har på mig tröjan på stranden för det är genant.

Jag tar på mig undertröjan och sedan min skjorta.

När jag har på mig en skjorta hamnar snett.

Knapparna hamnar inte alltid rätt.

Jag knäpper skjortan helt upp så att den inte sticker ut.

Jag kan inte knäppa den här helt på grund av materialet.

Den hamnar fel hela tiden och så måste jag dra upp den.

Den förhindrar mig att styrketräna.

Jag kan inte göra armhävningar.

Min kropp har rasat ihop, mer än vad jag vill.

Så här klär jag mig.

Jag hade också stirrat om jag hade sett någon med en sådan utväxt.

Jag vill inte skrämma andra.

Jag vill inte heller att de betraktar mig som ett monster.

Får jag kasta?

Jösses.

Det var snabbare än vad jag trodde.

Mason är mitt barnbarn. Redan från att han föddes...

...har vi haft starka band.

Han kommer hit efter skolan.

Vi har en relation som nästan är som far och son.

Vi får pausa. Jag börjar bli trött i armen.

Att ha kvar dem och den växer kommer jag kunna göra färre saker med honom.

Jag vill inte missa något i hans liv.

Jag har tänkt flytta stolen dit.

Brenda är min flickvän. Vi har varit tillsammans i tolv år.

Hon är en fantastisk partner.

Kan du hjälpa mig att lyfta den?

- Kan vi inte dra den? - Nej.

- Jag kan inte. - Jag vill inte dra den.

- Du kan inte. - Nej.

Min hand känns annorlunda. Jag vill inte tappa den på dig.

Vi måste prata om din sak.

Jag blir arg över att du inte har gjort något åt den.

Det är inte så otäckt som du tror.

Det finns läkare som kan hjälpa dig. Det är inte farligt att besöka en.

- Jag kommer att hjälpa dig. - Folk dör i operationer.

Det är därför man friskriver dem.

Jag jobbar på ett sjukhus. Folk dör inte under operationer.

Jag är sjuksköterska och hjälper läkare hela tiden.

Jag önskar att han förstod att en operation inte är så farligt.

Jag försöker förklara det för honom, men han vill inte lyssna.

Något måste göras för jag fruktar att knölen-

- kommer att påverka hans välbefinnande och hälsa.

Jag är orolig för att något kommer att hända.

Jag fruktar att du slutar att andas.

- Ja... - Och det gör mig rädd.

Kan vi inte börja leta efter någon?

Jag har kommit till ett vägskäl med familjen och vill inte svika dem.

Men jag är rädd för det ovissa.

Det som jag är allra mest rädd för är narkos.

Det gör mig livrädd.

Jag fruktar att dr Lee säger att jag måste sövas.

Det gör mig mycket nervös.

Jag skulle bli livrädd i så fall.

Jag fick en panikattack när jag undersöktes med MR.

Rädslan är över tio på en skala från 1 till 10.

- Hej. Hur är det? - Hej. Trevligt att träffa dig. Bra.

Vad snällt sagt. Välkommen. Jag är dr Lee.

Jag kan se att du har något där som också vill träffa oss.

- Är du Gabriel? - Ja. Du kan säga Gabe.

Trevligt att träffa dig, Gabe.

Du har utväxten där och den måste påverka ditt liv.

Ja, helt klart.

Den dök bara upp en dag på jobbet.

Jag fick den undersökt och det var ett lipom.

Det är en massa med fett. Ett lipom-

som sitter fast i flera muskler.

Har du pratat med någon om att ta bort den?

Jag besökte en hudläkare. Med tanke på var den sitter-

- tyckte hon att en operation var den bästa metoden.

Jag är livrädd för att bli sövd.

Jag har aldrig blivit sövd. Jag är rädd för läkare. Punkt slut.

- Du verkar hantera det bra nu. - Du vet inte hur jag känner.

Jag beklagar.

Jag fattar. Jag tror att folk känner att de mister kontrollen.

- Får jag titta på den? - Definitivt.

Jag förstår rädslan för att bli sövd.

Många gillar inte tanken att inte vara vid medvetande vid en operation.

Jag hoppas att lokalbedövning räcker.

Men skiktröntgenbilderna visar att utväxten sitter fast i muskler.

Den är mjuk och fin. Jag ska känna hur långt den går.

Känner du hur den går hitåt? Den är som en liten boll.

- Det går inte att dölja den. - Nej.

Det är inte ovanligt att se blodkärl.

Jag hoppas att lipomet inte har växt ihop med muskeln.

Det är något som jag inte vill åtgärda-

- och något som inte går att åtgärda med lokalbedövning.

Det känns som ett lipom. Det är stort.

Det är större än vad man kan se. Det vore bra att ta bort det.

Jag förstår varför du inte vill göra det och bli nedsövd.

Men vi kommer att göra det med lokalbedövning.

Då känns det bättre för dig. Det är det viktigaste för mig.

Jag skulle aldrig göra något där du utsätts för fara.

Ser jag något som jag inte gillar kommer jag inte att fortsätta.

- Vi får ta tag i det. - Det låter bra.

Jag blev glad när dr Lee sa att hon kan hjälpa mig utan att söva ner mig.

- Är du redo? - Mer än någonsin.

Det finns en liten röst i huvudet som är lite nervös.

Min ångest är skyhög. Jag försöker vara lugn.

Är allt som det ska? Dörren är runt hörnet.

Jag ska börja med att rita på dig.

Det viktigaste för mig är att du känner att du har kontrollen.

Jag måste tänka på den tekniska delen av operationen-

men även den känslomässiga aspekten.

Pratnarkos är ett sätt att söva någon genom prat.

Det är sätt att distrahera människor.

Om jag kan hålla Gabe lugn kan jag fokusera på uppgiften-

- vilket är att ta bort lipomet i ett stycke.

Jag ska spruta in bedövningsmedel så att blodkärlen drar ihop sig.

Det kommer att kännas spänt. Det är det värsta.

Lokalbedövningen som jag ger Gabe-

- lyfter lipomet från delar som sitter djupare och som jag inte vill röra.

Då måste han sövas och det är det sista han vill.

Jag känner tryck över bröstet. Jag är inte lugn.

Jag är inte så lugn som jag verkar. Jag tänker på andningen.

Jag ska se till att det inte gör ont.

Ja, ta bort den.

Jag känner med fingrarna var knölen sitter.

Den sitter här under.

Gabe är en extremt nervös patient. Jag försöker hålla honom lugn.

Jag tror att det är en perfekt lipomkula.

Förhoppningsvis kan jag bara trycka ut det.

Jag försöker vara försiktig för det finns små kärl som säger:

"Vill du verkligen bråka med mig?" Jag ska inte reta upp dem.

Det är som folie.

Alla lipom är olika. Det här har intressanta drag.

Det är nästan som inpackat. Det håller ihop lipomet.

Det går även ett stort blodkärl.

Jag försöker undvika att skära i dem om det går.

Jag försöker pilla bort lagren.

Han gillar dig. Du är en schyst kille så jag kan förstå det.

- Imponerande. - Ja, verkligen.

Har du köpt något som är krympplastat?

Det är inpackat i cellofan. Det här lipomet är också det.

När man skär i det så växer det.

Det är ett mycket större lipom än vad det verkade vara.

Har du köpt en sittsäck från Kina som är instoppade i en påse?

Sen när man öppnar den så blir den större.