The Sugarland Express

BASERAT PÅ EN SANN HÄNDELSE SOM ÄGDE RUM I TEXAS 1969

REHABILITERINGSCENTER TEXAS KRIMINALVÅRD

- Dig känner jag inte igen. - Jag har aldrig varit här.

- Vem ska du träffa? - Clovis Poplin. Jag är hans fru.

Få se...

- Han kom precis från fängelset. - Ja, det stämmer.

Vad har vi här? Några godsaker?

Få se... Vad är det här?

Det är rabattkuponger. Ge hit.

Några till...

Vad har du i den här?

Då så, ha så trevligt. De bjuder visst på lemonad.

- Jag kom inte för det. - Givetvis inte.

Ni får visa ömhet och ha kroppskontakt,

så länge det inte väcker anstöt.

- Får vi kyssas? - Om ni så önskar.

Då så...

Lou!

Vad fin du är!

- Clovis. - Vad fin du är!

- Har du blivit blyg? - Jag tänker lämna dig.

- Vad är det för dumheter? - Vi är inte längre gifta.

- Jag tänker lämna dig. - Du tog ju med dig lunch.

Det betyder inget. Jag är redan på väg.

Märker du inget?

Du har blonderat dig. Du har gjort det förr.

Clovis Poplin, har du glömt bort din egen son?

Varför tog du inte med dig honom?

Ungar är tillåtna. Det finns godis och läsk.

Jag sitter inte bakom galler. Du kan ta med honom.

Socialen har omhändertagit Baby Langston för gott.

De har placerat honom i fosterhem.

- Varför det? - Hur ska jag veta det?

Jag lämnade kvinnoanstalten för tre veckor sen.

Jag åkte till socialen för att hämta honom, men de krånglade.

Jag fick fylla i ett papper om förmyndarskap

och ta det till tingshuset, men det var stängt.

En man bad mig gå till folkbokföringen,

vilket jag gjorde, men ingen visste vad jag pratade om.

Då mindes jag att du bett mig ringa.

Så jag ringde, men det hjälpte inte heller.

De sa att det första stället skulle ha skickat det till mig.

Men det hjälpte inte heller för jag hade redan flyttat.

Jag vill ha tillbaka min baby.

Hjälper du mig eller inte?

Var är han nu?

I Sugarland.

Nu när de har honom, lämnar de säkert delstaten.

Tänker du hjälpa mig?

Visst.

Två vuxna och ett barn.

65 dollar. Vi ska till Los Angeles så du kan skaffa dig ett kontorsjobb.

- Bussbiljetter? - Pojken behöver en arbetande far.

Lou Jean, vem gav dig 65 dollar?

Jag måste gå på toa.

DAMER

HERRAR

Raring, det här är herrarnas.

Bevisa det.

Sparade du ihop 65 dollar?

Gud, vad jag har saknat dig.

- Jag kan inte vänta längre. - Du har väntat ett år.

- Vad gör fyra månader? - Det är nödläge.

- Är det inte min skjorta? - Du ska följa med mig.

Jäklar!

- Du har två byxor på dig. - Jag vet.

Jag har planerat allt. Du ska ge dig av i dag.

- Jag älskar dig. - Jag har bara fyra månader kvar.

Du ska följa med mig.

- Jag kan inte. - Jag älskar dig.

- Jag älskar dig också. - Du ska ge dig av i dag.

- Jag kan inte. - Snälla...

- Jag kan inte. - Följ med.

- Jag älskar dig. - Nej!

Följer du inte med, ses vi aldrig igen.

- Är du från vettet? - Hubie, du sabbar allt.

Ingen rymmer från rehabilitering. Det är korkat.

Gör jag inte det, lämnar hon mig.

- Hon satt ju inne. - Hon har suttit av sin tid.

Jag kallar på vakten för ditt eget bästa.

- Detta är vansinne. - Hubie!

Du förstår inte. De tog Baby Langston.

Vad snackar du om?

Vakten!

Ingen bryr sig om fyra fjuttiga månader.

Adjö, raring!

En hel vecka till. Jag kommer att sakna honom.

- Du ja, men inte jag. - Prata inte så där.

- Hoppa in, nu. - Är du Hubies mamma?

Ja, och jag är stolt över det, trots omständigheterna.

Ja, han är ett original. Därför hälsade vi på honom.

- Vart ska ni? - New Frankfurt.

Dit ska vi med. Går det bra om vi åker med?

- Känner ni Hubie? - Visst.

- Han duger inget till. - Prata inte så där.

Det lär aldrig bli nåt av honom.

Jag har försökt att göra en man av honom, men jag gick bet.

Hoppa in i baksätet.

Rappa på, unge man.

Ja, sir.

- Ingen rökning. - Du är då en grym jäkel.

Har jag inte råkat på dig tidigare?

Det har du säkert.

Vi plockade ärtor ihop, innan du blev med puffra.

- Nej, jag har haffat dig tidigare. - Jaha, du.

- Du åkte dit för rattfylla. - Aldrig i livet.

Jag har aldrig varit full.

- Vad? - Jag har aldrig varit full.

Påstår du att jag ljuger?

Din jävel!

- Har du suttit i fängelse? - Sir?

- Du hörde mig. - Bara en kort tid.

Det gör inget, så länge du satt av din tid.

- Vad åkte du dit för? - Stöld, tror jag.

- Går bilen som den ska? - Ja, hon rullar fint.

Du liknar då en ärtplockare.

Ärligt talat, du liknar en ärtplockare.

- Heter du Buster Danials? - Jag hette det tills jag gifte mig.

- Vad stal du? - Vi tömde tvättomaten på mynt.

Kan du köra lite fortare så att det svalkar lite?

Så länge ni gjorde rätt för er.

- Ja, sir. - Inte sant, morsan?

- Nu åkte du dit. - Jag ser det.

Nu tog du en riktig lagbrytare, va?

- Du spyr väl inte i bilen? - Klart jag inte gör.

- Bra. Vät inte ner sätet heller. - Tack.

Mr Nocker, du körde långsammare än 40 km/h.

Det är inte bara en överträdelse, du utgör en fara för andra.

Jag bara småler åt det här.

Jag är en rättskaffens medborgare och jag har kört bil hela livet.

Jag tänker inte bötfälla dig, men du får en skriftlig varning.

Det blir bra. Det blir alla tiders.

Jag vill se besiktningsmärket.

Visst, det sitter på insidan av den rutan.

- Vad var det jag sa? - Han kommer hit.

- Jag måste ange mig själv. - Det är för sent.

- De blir arga. - Jag får ett år till.

- Vågar du löpa linan ut? - Vad menar du?

- Älskar du mig? - Nu är vi illa ute.

- Jädrans! De stal vår bil. - Stanna här.

Låt mig köra. Lou Jean, låt mig köra.

- 2311, Houston. - Kom!

- Stulen bil på väg 90. - Jag är bara en bondlurk.

- Jag har inte gjort nåt. - Grön Buick 1956, Texas-plåt:

B-O-W 4-0-4

Låt mig köra.

Släpp ut mig. Jag går till finkan.

Var snäll och släpp ut mig.

Se upp!

Håll till höger.

Konstapeln...

Det är olagligt att svänga så där mitt i vägen.

Jösses!

Håll till höger om lastbilen.

Håll till... Titta vart du kör!

Håll till höger om lastbilen. Fan också!

Gud välsigne mig, min fru, min son John, hans fru...

Gud välsigne mig.

Herregud...

- 2311, Houston. - Houston, 2311.

Jagad bil har kraschat i skogen.

Ambulans och bärgningsbil till Airline Road 5 km norr om väg 90.

Uppfattat, 2311. Hjälp på väg.

- Håll mun och sitt still. - Jag är här.

Damen?

Hjälp mig ut.

Kan du röra på tår och fingrar?

Blöder jag?

- Ser du dubbelt? - Jag vet inte.

Gör det ont när du... Då så.

Säg till om det gör ont.

Så där ja. Okej?

Jag har aldrig skjutit nån.

Min vän... Ge tillbaka den där.

Du anar inte vad detta får för följder.

- Vad gör vi nu? - Vet inte.

Om du inte lämnar över den, begår du ett grovt brott.

Då så...

Händerna i... Om du drar...

Upp med händerna bara.

- Jag har inte bråkat med er. - Försvinn!

Gud välsigne er!

Stanna nu. Stanna!

Sätt dig i bilen.

Hör på nu.

Hittills är det bilstöld, fortkörning,

fara för andra trafikanter...

Du har motsatt dig arrest, hotat en polisman,

hindrat en polisman i tjänsten,

olaga vapeninnehav och övervåld.

Sätter jag mig i bilen blir det kidnappning också.

Jean, hoppa in i baksätet.

Flytta på dig.

- Flytta på häcken. - Din arroganta jävel!

Stäng av lyset.

Kör!

Så där ja.

Vi är kidnappare och han polisman.

Varför skriker du?

Jag har planerat det. Du ska köra oss till Sugarland.