Capricorn One

God morgon, det här är Paul Cunningham från kontrollrummet.

Klockan är tre minuter över sex.

Det är 32 minuter och 21 sekunder kvar till start.

Varje meddelande föregås av en ton på fem sekunder och en paus på en.

De som inte fått nåt presspaket kan få det i informationen.

För tillfället ser allt bra ut.

8 timmar och fem minuter före start utrymdes startplattan-

och vi fyllde på bränsle.

4 timmar och 30 minuter före start väcktes överste Charles Brubaker-

- överstelöjtnant Peter Willis och kommendörkapten John Walker.

De genomgick en sista hälsokontroll och förklarades alla friska.

Besättningen åt frukost bestående av en halv grapefrukt, en bit kött-

- apelsinjuice, två ägg och rostat bröd.

Just nu gör besättningen sig klar att ta plats i rymdkapseln.

Vi har nu 32 minuter till start.

God morgon.

- Är vi sena? - Trafiken var helt hopplös.

- Har ni gjort alla test? - De är nästan klara.

- Ska vi gå ombord? - Strax.

Jag är inget vidare på sånt här. Jag har känt er en längre tid nu.

Jag har ägnat mitt liv åt det ni ska göra idag...

Jag vill bara att ni ska veta att allt jag arbetat för-

får mening idag.

Jag är stolt över programmet, stolt över det jag bidragit med-

och jag är stolt över er.

Jag vill att ni tar med er den här bibeln - från oss alla.

- Jag vet inte vad jag ska säga. - Försök att vara tyst.

Tack, Horace. Det är en ära att ta med bibeln.

0kej, mina herrar. Då åker vi till Mars.

Det här är Paul Cunningham. Vi har 21 minuter till start.

Astronauternas fruar flyger till Houston efter starten.

Kongressledamot Peaker, ni sitter intill vicepresidenten.

- Har han kommit än? - Nej, men han kommer när som helst.

Han tror väl att de inväntar honom, men det här är ju ingen broöppning.

Vi hoppas ni sitter bekvämt. Byrån vill ge er dessa kikare-

som ett minne av den här dan.

Vad fin den är! Här sitter ett Capricorn One-emblem i guld.

- Roligt att ni tycker om den. - Vi behöver en till åt min fru.

- Ställ inte till en scen, Hollis. - Jag sa att vi behöver en till.

Ta min, Emily. Jag behöver den inte.

- Vi har bara ett begränsat antal... - Förlåt, kan du ta det en gång till?

Det är inga problem. Jag ska genast hämta en kikare till.

Det är 15 minuter till start och alla system är okej.

Rymdfarkosten står på extern kraftförsörjning.

Man går över på intern 50 sekunder före start.

Vi har god mottagning.

Skulle nåt gå fel går USS Kitty Hawk-

- som ligger 350 distans syd-sydost om Bermuda till undsättning.

Hej, Emily.

- Hej, Hollis. Roligt att se dig. - Hur är det med dig?

- Hur mår presidenten idag? - Bara bra.

Han beklagar att han inte kunde komma-

- men han har viktiga affärer i Washington.

- Som att bli omvald. - Jag hoppas ni sitter bekvämt.

Byrån vill ge er dessa kikare som minne av den här dan.

Tack så mycket.

- Vad heter du, grabben? - Mark Hughes, sir.

Du lär dig snabbt. Det kommer att gå bra för dig.

Vi har tio minuter till start.

- Steg ett är grönt. - Steg två är grönt.

- Felsökning på panel två. - Det är uppfattat.

Capricorn One vi bekräftar att TARS och MDS fungerar.

Gå vidare med att kolla styrning och OAMS.

- Vi är klara att stänga luckan. - Vill nån kliva av, så gör det nu.

Är Mars den röda eller gröna planeten?

24 miljarder dollar för att skicka ut galningar i rymden...

Överste Brubaker har gett klartecken.

Kontrollen meddelar att vi har grönt ljus överallt.

Dr Kelloway som ansvarar för rymdprogrammet är här i Houston.

Han har radiokontakt med besättningen.

- Stäng landningsmodulen. - Den är stängd.

Ni bör ha full intern kraftförsörjning nu.

Det är uppfattat, Houston.

- Inled statuskontroll. - Trycket ligger på 45,2.

- Bru, följ med mig. - Vad fan är det här?

Jag hinner inte förklara. Det är en nödsituation. Följ med mig - nu!

Det här är Paul Cunningham. De sista kontrollerna är gjorda-

- och landgången dras in. Destruktiva system i beredskap.

Trycket ligger på 45,2.

Uppfattat.

Besättningen har gjort de sista kontrollerna.

0m 50 sekunder går man på egen kraft och då inleds startsekvensen.

Vädret är ganska bra med några spridda moln på 3000 meter.

Alla system visar grönt. Vi har 3 minuter och 6 sekunder till start.

Första steget är normalt.

1 minut 30 sekunder till start. Säkerheten är kontrollerad.

Man meddelar att alla system fungerar som de ska.

Om man tvingas avbryta starten skiljs kapseln från farkosten-

och ett kontrollsystem aktiveras.

Navigationssystemen fungerar som de ska.

Alternativa system är också gröna.

Det här är kontrollrummet.

Det är den stora vita saken där borta. Den går inte att missa.

Det är en minut till start och nedräkning pågår.

Alla system visar grönt.

Vi går över på intern kraftförsörjning nu.

30 sekunder till start. Alla system visar grönt.

Vi ska flyga ett tag. Ni får det nog bekvämare i de här.

Vi har 18 sekunder till start.

Femton sekunder...

Vi har tio, nio, åtta... Tändning!

...sex, fem... Yttre motorer.

...tre... Inre motorer. ...ett och start!

- Vi börjar gira. - Det är uppfattat.

Farkosten har rätt kurs.

Det är nu 40 sekunder sen start. Nästa steg inom 30 sekunder.

Separation om tio sekunder.

Det vill säga 2 minuter och 29 sekunder efter start.

Ni har klartecken, Capricorn.

Fem, fyra, tre, två, ett...

Vi har släppt steg ett.

Vi har separation 2 minuter och 43 sekunder efter start.

Andra steget är tänt.

Farkosten ligger på 70 km:s höjd och färdas i 10000 km/t.

- Hälsa presidenten från mig. - Det ska jag göra med glädje.

Oavsett problemet som gjorde att han inte kunde komma idag-

hoppas jag att det gick bra.

Presidenten kommer att bli glad för ditt stöd.

Presidenten skulle få ännu mera stöd-

om han hjälpte oss lite mer.

- Han är intresserad av programmet. - Jag är intresserad av mycket.

Bland annat frugans bridgespel. Det är nåt annat än att stödja nåt.

Många människor menar att vi har problem här på jorden-

- som bör lösas innan vi lägger miljarder dollar på rymden.

Andra ser med oro hur vi förlorar vår världsledande position.

- Det var underbart att se dig igen. - Nöjet var helt på min sida.

Det har nu gått 2 timmar och 16 minuter sen starten.

Farkosten ligger nu i omloppsbana-

- med ett perigium av 122 distans. Vi har kontakt med besättningen.

Det här är kontrollen.

- Välkommen, överste Brubaker. - Vad fan är det fråga om?

- Allt kommer att förklaras. - Jag vill veta nu!

Det låter kanske konstigt, men vi arbetar mot samma mål.

Vänta här.

Ni undrar säkert varför jag har kallat hit er.

- God morgon. - Hallå, dr Kelloway!

En kul grej hände på väg till Mars.

Ta och sätt er.

Okej, så här ligger det till.

Först vill jag säga att om det funnits något annat sätt...

Om det hade funnits minsta chans till ett alternativ-

- skulle jag ha gett vad som helst för att slippa sitta här med er nu.

Bru, hur länge har vi känt varann?

Sexton år - så länge är det.

Sexton år.

Då såg du ut som om du stigit direkt ur ett paket flingor.

Alltmedan jag var svettig i händerna och gravallvarlig.

Jag pratade om min dröm och alla tittade på mig som om jag var knäpp.

Du var den ende som sa ja. Jag minns när Kay blev gravid.

Då tog vi oss ett järn.

När Charles föddes tog vi också ett järn.

Captain Fantastic och Tokdoktorn talade om att nå stjärnorna.

Bartendern sa att det nog räckte så.

Sexton år!

Vi grät när Armstrong gick på månen.

Vi var så stolta.

Så kom Willis och Walker in i bilden, två talangfulla viktigpettrar!

Ni såg på mig i strykfri skjorta och förälskad i räknestickan.

Ni fascinerades också av det vi hade åstadkommit.

Jag minns när Glenn flög runt jorden i Mercury.

De satte upp tv-apparater på Grand Central Station.

Tiotusentals människor missade sina tåg för att de tittade.

När Apollo 17 landade på månen-

- klagade folk på att tv ställde in repriser på "Lucy Show"!

Jag hade förstått om det gällt nya avsnitt, men repriser!

Herregud!

Sen började alla tala om kostnaderna.

Är det värt 20 miljarder att nå en annan planet? Tänk på cancern.

Men vad kostar en dröm? När började man sätta pris på idéer?

Vet ni vem som såg uppskjutningen idag?

Inte presidenten utan vicepresidenten.

Vicepresidenten och hans knubbiga fru.

Presidenten var upptagen.

Han är inte upptagen, bara lite skraj.

För två månader sen la han upp fötterna på skrivbordet och sa:

"Jim, se till att det blir bra."

"Kongressen är på mig."

"De vill lägga ner rymdprogrammet. Vi har inte råd med nåt sjabbel."

"Se till att det blir bra! Jag önskar dig lycka till."

Men sen får jag bara hans skenhelige vicepresident!

Så där stod vi med allt hopp och alla våra drömmar.

Och där satt han och sa att vi inte har råd med nåt sjabbel.

Men vad hände? Jo, vi råkade ut för ett äkta amerikanskt praktsjabbel!

Man gör ett billigt livsuppehållande system för att tjäna en slant.

Alla blir nöjda. Con-Amalgamate tjänar pengar och vi får vårt system.

Allt är toppen! Bortsett från att de gjorde lite för stor vinst.

För två månader sen upptäckte vi att det inte fungerade.

Ni skulle ha dött inom tre veckor.

Så det vara bara att ställa in. Kongressen får sin ursäkt-

och vi blir av med programmet.

Vad är sexton år? Jo, en droppe i havet!

Nu är talet slut och vi är framme vid sanningens minut.

Följ med mig. Jag har något att visa er.

0m ni följer mig in genom dörren, så får ni se lite mer.

Jag besvarar några frågor och ni kommer att...

Ta bara och följ med.

Du tror väl inte att du lyckas med det här?

Vet inte. Vi har en chans, även om den är liten.

- Vilka känner till det här? - Knappt någon.

Houston följer kapseln och all telemetri kommer från modulen.