Hilma

Noll...

2, 7, 8, 3, 8, 9, 6, 5, 8, 4.

Reva segel!

Se upp!

-På fyra! -Ett.

Två.

Tre.

-Är vi kvar? -Ja.

Hilma af Klint menar att hennes konst inte är abstrakta föreställningar.

Hon målade det hon såg och det andarna ledde henne att måla.

Ni har besök av en kvinna. Hilma.

-Hon är visst er syster. -Åh nej!

Vad vill hon?

Hon sa något om att bygga ett tempel.

-Hennes jäkla tempel... -Hon har en ritning att visa.

-Vem är hon? -Häxan Hilma.

Hälsa att jag är död.

Herr af Klint sover. Han mår inte så bra.

Jag beklagar.

Nej. Nej.

Jag bränner dem. Det var väl det du ville?

Ett, två, tre...

...fyra, fem, sex-

sju, åtta, nio, tio, elva...

98, 99, 100.

Är du beredd? Nu kommer jag!

Hilma?

-Var var du? -Jag gömde mig där uppe.

-Du skrämde mig. -Jag såg dig hela tiden.

-Hermina? Ser du något? -Nej.

Vänta.

Jag vill hem.

Forskare kan inte gå hem. Vi måste ha tålamod.

Jag är hungrig. Jag vill inte vara forskare längre.

Vad har du hittat?

Hilma! Titta på formen.

Det är en spiral.

-Den är från stenåldern. -Så vacker.

-Säkert. -Ja.

Hilma!

Hej.

Det är ett skelett.

-Varför gräver de upp det? -De vill studera det.

De är också forskare.

Hur vet du att det var en hon, Hermina?

Det syntes. På skelettet.

Det är omöjligt.

Det var en stenålderssoldat. En hon.

-Ta lite lingon. -Tack.

-Mina teckningar. -Försiktigt.

-Fåglar! -Hermina.

-Jag vill studera fåglarna. -Ja, och alla djuren.

Och blommor, växter...

Man kan inte se könet på ett skelett. Absurt!

-Absurt? -Var inte så säker.

Det är inte vetenskapligt.

-Hilma? -Jag är här.

Var på kartan är vi?

Här någonstans.

-Titta på siffrorna. -Ja. Han mätte allt.

Farfar var också forskare.

35.

18.

Han seglade jorden runt.

27...

För att mäta djupet.

Så att fartygen inte skulle sjunka.

Just det.

En famn...

...två famnar, tre famnar.

13 famnar, 14 famnar, 15 famnar.

-Hur djupt kan det bli? -Djupt.

En dag gör vi en egen karta.

-Över allt. -Allt i världen.

-Och allt annat också. -För vi är forskare.

98, 99, 100.

Är du beredd? Nu kommer jag!

Du är för snabb!

Varför hostar du?

-Hur mår hon? -Gå inte in.

-Varför inte? -Hon måste vila.

Varför?

Har febern gått ner?

Hilma! Hilma!

-Nej! -Jag måste gå in.

-Nej. -Snälla.

Hilma...

Nej.

Berätta var du är, Hermina.

Och helt plötsligt blev det alldeles mörkt.

Och det började blåsa kraftigt.

Helt utan förvarning befann vi oss mitt i ett fruktansvärt oväder.

Jag vill studera världen och se hur allt hänger ihop.

Har du intresse för annat än blommor?

Matematik, geometri, biologi, astronomi.

Far har lärt mig allt.

Konsterna, då?

Konst...

Det är ett redskap i min forskning.

Redskap?

Ja.

-Vi ska göra en karta över allt. -Vi?

Jag måste lära mig att måla.

De här är mycket dekorativa, men...

-De är studier. -Av vad?

De är inte dekoration.

-Ursäkta, men vart är ni på väg? -Till Konstakademien.

För målare? Kvinnornas ingång är där borta.

Ni gick visst fel.

Vi har haft några duktiga kvinnliga målare-

-sedan vi började låta kvinnor delta. Riktigt konstnärliga verk.

Det här är från i fjol.

Det syns inte att en kvinna målat den.

Nej.

Ser du det?

Lärarens favorit.

Såg du det?

Han kommer...

Rita det du ser. Era fantasier intresserar inte.

Mina fantasier? Finns inte det där på riktigt?

Följ med, fröken Klint.

Vad vill Hilma lära sig här?

Jag vill förstå livets hemligheter.

Och allt annat.

-Anna. -Angenämt. Hilma.

Jag ska prova en ny klänning. Följer du med?

Det är på Kammakargatan. Hitåt, tror jag.

Nej, enbart för kvinnor. Använd huvudentrén, unge man.

Nåväl. Varsågod och stig på.

Så fånigt!

Jag har mina knep med sånt här. Den här passar säsongen.

Ursäkta.

Vad säger du, Hilma? Vacker, va? Se hur den faller.

Tack så mycket! Jag älskar den.

-Ta en. -Tack.

Vi ger ut dem en gång i månaden.

Här! Vill du ha en?

Min syster Mathilda är redaktör.

-Vår tidskrift. -Tack.

Den handlar om spiritism. Cornelia ritar och jag skriver.

-Du har inte sagt att du är konstnär. -Duktig också.

-Inte som du. -Hilma är också fantastisk.

-Vi studerar tillsammans. -Jaså? Jag avundas er.

"Anden lever vidare genom tid och plats."

"All materia har ett medvetande."

"All materia har liv."

"Allt liv återföds."

I dag, när kristendomen ifrågasätts och undergrävs...

...kan vi lita på andarnas närvaro.

De omger oss och vill alltid kommunicera med oss.

Det är Sigrid, ett duktigt medium.

Det högre medvetandet är den odödliga delen av oss själva.

Delen som aldrig dör.

Som när vi sover och drömmarna befriar kroppen från sinnet-

-befriar döden anden så att vi kan återfödas på Jorden på nytt.

Vi teosofer ser ingen motsättning mellan vetenskap och religiös tro.

Men det är religionen, alla religioner-

-som förklarar sanningen bakom vårt högre medvetande, det som inte syns.

Jag var död, men kunde se mig själv från ovan när jag låg i sängen.

-Nej! -Såg du det?

Jag liksom svävade och tittade ner på mig själv.

Jag såg hur läkaren gav mig en örfil och försökte väcka mig.

Jag var död, men jag kunde se och höra allt.

Jag befann mig i en annan värld.

-Och jag såg ett starkt ljus. -Ljus?

Det roterade runt mig.

Det är svårt att förklara, för det var övernaturligt.

Hon var inte död. Hon hallucinerade och överlevde.

Hilma! Fröken Cassel är här!

Jag kommer!

-Sigrid. -Hej.

-Hilma. -Angenämt.

Detsamma. Ni har ett vackert hem.

-Anna, Cornelias vän. -Jag vet.

Tack för inbjudan.

Om man lyssnar på drömmen, på alla drömmar-

-utan kunskap är vår värld bara en illusion.

Den är en spiral. Det är det som är lösningen.

Försvinn. Du kommer i kontakt med evigheten.

En ängel är närvarande.

Mod att fokusera på drömmarna.

När andetaget upphör finns en lösning.

Sju trösklar.

Tre är första vågen.

-Jaha... Hejsan. -Oj då!

-Vad håller ni på med? -Jag har berättat om vår sammankomst.

Sammankomst? Är det här en sammankomst?

Hade jag vetat det hade jag tagit med fler vänner.

Raring! Kom.

Har du träffat några pojkar som du tycker om i skolan?

Jag älskar dem. Allihop.

-Victor, efterrätt! -Kommer!

Du ska väl inte måla för evigt?

Ingen vill gifta sig med en flicka som målar hela dagarna.

Jag studerar inte för att bli gift.

Pappa, kom!

-Vi har inte råd att försörja dig. -Jag vet.

Victor!

-Ja. Är det något som står på? -Fråga Mor.

Det är inget som står på.