The Loss of a Teardrop Diamond

EN SKYDDSVALL VID MISSISSIPPI-FLODEN 1923

- Ni är tidigt uppe, miss Willow. - Jag har inte sovit.

- Stanna där. - Jimmy! Släpp ut mig.

- Ni är visst på väg hem. - Ja, jag har festblåsan på mig än.

Släpp ut mig, Jimmy!

Kom ut, mr Dobyne! Låt honom inte köra med er.

Kom ut, pappa. Fisher vill träffa dig.

- God morgon. - Ni känner min far James Dobyne.

Han är chef för er fars butik.

Han har haft jobbet i två veckor.

Det är hans längsta anställning sen spansk-amerikanska kriget.

Här har vi honom tidigt på en måndagsmorgon.

Ja, det här är min son. Mr James Dobyne V.

Jag känner er son, mr Dobyne.

Bra, pappa. Andas spritångor på henne-

- så hon kan beskriva ditt tillstånd för sin far Alex Willow.

- Det blir riktigt bra. - Ert tillstånd är fint, mr Dobyne.

Jag önskar att mitt tillstånd var lika bra.

Följ med mig upp till huset, Jimmy. Jag vill att du hjälper mig.

Släpper ni i väg honom, mr Dobyne?

Visst, Fisher.

Jag vill säga-

- att jag tror att jag vet varför småbönder inte gillar er far.

Förra våren sprängde han en del av sin vall.

Alla bönder söderut fick sina marker översvämmade.

Er far är inte omtyckt av dem.

De håller honom ansvarig för två vita mäns liv.

En gammal vit dam och fem, sex negrer dog också.

Det vet min far. Han ringde och förvarnade alla!

- In i bilen, Jimmy! - Jag kan inte åka en sväng nu.

Upp till huset, bara. Snälla, jag vill fråga dig en sak.

Stanna här. Jag får inte röka i huset.

Min fars själviska handling förra våren-

- och dess tragiska konsekvenser för flera personer söderut-

är välkänd i Memphis.

Kan deras moraliska invändningar vara lika starka som mina?

Jag talar knappt med min far, men de håller det ändå emot mig.

De ogillar andra saker ännu mer.

Min utländska utbildning och mina skarpa kommentarer-

om sånt jag finner inskränkt.

Jag anses vara sarkastisk.

Jag vill fly, men nu är min utbildning avslutad-

- och tant Fisher vill att jag gör en så kallad "debut".

Jag är äldre än de andra flickorna som aldrig skulle fundera på college.

Jag måste göra det-

- så tant Fisher inte ger fem miljoner i arv till kyrkan utan till mig.

- Har ni inte nog med pengar? - Min sort får aldrig nog.

- Ni menar väl inte att ni är girig? - Nej.

Jag vet bara att jag måste köpa allt jag vill ha.

- Du tittar bort. - Jag vet inte vad ni vill ha.

- Dig! - Mig?

- Varför det? - Jag behöver en kavaljer i Memphis.

Hur kan jag gå på fester med er, sköta butiken och ta hand om pappa?

Jag behöver dig bara ibland. Tant Fishers advokat duger i övrigt.

Han är säkert inte er enda beundrare.

Jag får inte umgås med nån utanför tant Fishers umgängeskrets-

- varken i hennes närhet eller ryktesvägen.

Jag kunde ha gift mig med en italiensk adelsman i Venedig.

När jag tillkännagav min förälskelse-

- telegraferade tant Fisher: "Kom genast hem."

Jag tänkte inte göra det...

men jag är visst praktiskt lagd såväl som passionerad.

- Jag hoppas att du förstår mig. - Ja.

- Jag hade ett collegestipendium. - Jag vet.

Kör upp till huset.

Jimmy! Kom hit upp.

- Vem ska ta mina mått? - Jag. Med din hjälp.

Håll i måttbandet. Ta av den där gamla skjortan.

Du behöver nya skjortor. Finskjortor.

Håll inte upp armarna som om det var ett rån.

Håll ut dem som ett kors.

Du behöver inte lida för det.

Ni ska veta en sak om min pappa.

Han är en ärlig människa.

Ett fyllo, förvisso, men det han sa om er pappa...

- Han menade väl. - Hjälp mig att mäta dina ben.

Håll måttbandet vid lårets inre överdel.

- Hörde ni vad jag sa om min pappa? - Ja.

Du sa att han var ett fyllo.

Ja, och jag sa att han var en ärlig människa.

Vet du vad hon gjorde?

Hon tog mått på kläder så att vi kan gå på Memphisfester.

Trädgårdsälskare!

Hundägare får inte tillträde.

Inga hundar får komma in i trädgården.

Ursäkta, jag är ledsen.

Miss Cornelia Fisher kan inte tillåta hundar här.

Förra hösten var en hund mycket... destruktiv.

Susie?

Kan du ta upp den, ge mig varm mjölk och en varmvattenflaska?

Hälsa tant Fisher att jag ska sova och be miss Grace avboka allt i dag.

- Säg att jag är död. - Ni har fortfarande er festblåsa på.

Fisher? Var det Fisher?

Fisher?

Hej, mamma.

Hur har du det här?

Jag behöver prata med dig.

Det handlar om en flicka.

Hon kom med ett förslag, och jag vill veta vad du tycker.

Det är Jimmy, mamma.

Det kom en man i en lastbil. Han säger att ni väntar honom.

- Fisher? - Kom hit, Jimmy.

Jag förtvivlade nästan!

Festen började för en timme sen.

Dina kläder ligger på sängen. Sätt på dig dem snabbt som ögat.

- Är det nåt på tok? - Jag hälsade på mamma i dag.

Hon kände inte igen mig.

- De släpper snart ut henne. - Hon är intagen.

Det finns bättre platser. Vi kan ordna nåt. Det tar bara tid.

Ta av dig de våta trasorna. Hämta konjak! Eller champagne?

Du har fått en chock. Spetsa champagnen.

Jag klär av mig, fast ni är här.

Anständighet är slöseri med tid. Hoppa i smokingen.

- Det ser invecklat ut. - Susie eller jag kan hjälpa dig.

- Susie, tack. - Jag förstår.

Se till att han kan presenteras för tant Cornelia-

- oklanderligt klädd i det som finns i lådan där.

Det blir den första debutantfesten jag kommer att gå på med stolthet.

Fisher! Mr Van Hooven väntar.

Va? Herregud.

Glömde jag att säga att min eskort är James Dobyne V?

- Va? - Va?

Res dig inte, Van. Du får ledigt i kväll.

Du och tant Cornelia kan prata om gamla tider i kväll.

- Jag förstår inte. - Inte alls.

Förklaringen kommer här.

Mr James Dobyne. Tant Fisher. Advokat Van Hooven.

- Nå? - Dobyne?

Du minns säkert guvernör Dobyne.

- Guvernör Dobyne? - Den här unge mannen är...

Hans barnbarn.

God natt, tant. Vi är hemskt sena.

Ha så roligt ihop. Spela kort eller diskutera tvister...

eller förverkliga er långa romans.

Får jag ta de droppformade diamantörhängena?

De är värda 10 000 dollar.

Fästena börjar lossna, och du är vårdslös med saker.

Det är ett högtidligt tillfälle. Snälla...

Sätt på dem, Jimmy. Mina händer skakar av allt kaffe.

Mottagningskommittén bryter upp.

- Vad ska jag göra? - Ta damen i hand och le.

Caroline!

Du har bandet som spelade så underbart på Jessi Strutts fest.

De spelar säkert min favorit när de får syn på mig.

Vänta, jag gör min entré.

Fats!

Fats! Min låt!

Kom igen! Nu dansar vi.

Hon ger honom 50 dollar för varje låt.

Vad ger hon guvernörens barnbarn i dricks?

- Ska jag fråga? - Jag utmanar dig att göra det.

Mr Dobyne? Jag har en vals ledig.

- Ursäkta, miss...? - Caroline.

Jag är inte anställd av er.

Ursäkta.

Tack.

Jimmy! Var i hela fridens dar var du?

Jag lovade pappa att ringa om mamma.

- Gjorde du det? - Det var ett löfte.

- Jag sa att hon mådde bra. - Dina instinkter är ofelbara.

Du är alla kvinnors blickfång här.

- Ska vi... - Ja?

Svalka oss på terrassen?

Som ni vill.

- Fisher? - Ja.

- Vilka vackra örhängen! - Det är droppformade diamanter.

- Fäller dina öron diamanttårar? - Var köpte du dem?

På Woolworth's, förstås.

Släpp förbi oss.

Det här rummet är kvävande.

Så sval vinden från floden är.

Musik låter bättre på avstånd.

Jimmy?

Jimmy!

Mördarens dotter.

Håll käften!

Gjorde ni er illa?

Vart gick du?

Generar det er om jag sa för att pinka?

Jösses, Jimmy...

Jag vet inte om nåt kan genera mig längre.

- Vem är det? - Kom nu.

Vi går in. Kom nu, pappa.

- Vad gör du här? - Jag har dig.

- Är det min post? - Läs den efter frukost.

Jag måste titta på den nu.

En till, tack.

Du borde inte börja dagen men två koppar svart kaffe, Fisher.

Vad ska jag börja med, då?

Jag får ingen.

Den kan inte komma senare om den var på väg.

- Vad syftar du på, Fisher? - Min inbjudan till Susie Bracken.

Den viktigaste debutantfesten i år.

Jag kan ta en titt åt dig.

Hon ignorerade mig i går, så jag är inte förvånad.

- Världen går inte under. - Ingen bra början.

Vem vet?

Jag har ett utmärkt alternativ.

Halloweenfest hos Julie Fenstermaker.

Var bor hon?