Love Is Blind: Sweden (Love is Blind: Sverige)

Jag är inte perfekt. Du väljer en imperfekt man.

Men jag är så himla kär i dig.

Det är sjukt, det känns som att jag känner dig.

Nu står jag på ett knä.

Vill du gifta dig med mig?

Det här är mitt mest självklara ja i hela mitt liv.

Nu kör vi!

Ja! Det är klart att jag vill det!

Åh, herregud.

Är det sant?

Tack för att du ser mig.

Det är okej.

Vill du göra mig till världens lyckligaste man?

Ja. Det vill jag.

Alltså…

- Du är så vacker. Det är helt otroligt. - Tack.

- Nu får du läppstift på dig. - Det gör inget.

Ge mig en kram till. Jag vill ha en kram.

Vänta.

En sak…är att du ska läsa den här lappen.

"Du är helt fantastisk. Jag älskar dig."

Jag har lovat mig själv att om jag träffar en kille som lovebombar mig…

…då kommer jag backa, för det kan inte vara äkta.

- Ja, du får ju värsta viewen. - Jag vet.

Men jag har en bättre.

En sån fantastisk kvinna, den vackraste kvinnan jag har träffat.

Hela din positivitet strålar.

Det gav mig panik.

- "Jag älskar dig…" - Love-bombing. Jag fattar.

Exakt. Du fattar.

Det var lite tråkigt att jag inte fick tillbringa nån tid med dig.

Till nästa gång.

Mm.

Du kommer vara skittrött.

Du kommer vara trött och jättetråkig.

Du måste ju visa dina bästa sidor nu.

Vadå måste?

- Vad är det för test? - Det är ju ett test.

Hon har alla egenskaper jag tror att jag behöver i en partner.

Sen vet jag inte om jag har alla egenskaper hon behöver .

Det är liksom helt plötsligt mycket mer att orientera sig i

än i kapslarna, på nåt sätt.

Hon har stark vilja kring hur saker ska vara och så.

Man känner: Det här kommer nog att bli ett problem.

Ja.

- Får jag ta läppstift? - Vill du ha mer?

- Nej, jag vill ha pussar. - Du vill ha läppstift.

Jag vill ha pussar.

Daniel och Johanna är väldigt fysiska och visar det, liksom, mot varandra.

…bekräftelse, liksom. På det fysiska planet.

Det är extremt viktigt för mig.

Det ska jag tänka på.

Jag måste bara hitta, liksom, vår väg. Och gå lite långsamt framåt.

Jag brukade odla med min pappa när jag var liten.

På golfbanorna där jag spelar golf, där kan man plocka solrosor fritt.

Jag känner mig väldigt långt borta från Daniel.

Jag blir väldigt gullig med min partner om de ser mig och hör mig.

Men jag blir inte det annars.

Jag går på toa.

Kan jag få prata med dig… Bara en… Två sekunder.

Sekunder innan ni kom så satte Daniel mig ner och bara:

"Jag vet inte om jag vill vara kvar. Jag vill nog hoppa av."

Och jag bara: "Hoppa av?"

Jag känner mig dum. Jag sitter med nån som säger: "Jag har det bra"

och som två sekunder innan vill lämna.

- Hur mår du, då? Mår du bra? - Jag mår bra.

Gott.

Jag känner ingen räksmak… De smakar inte räkor.

Nej.

Det är krispigt.

- Supergott. - Mm.

- Så är det ju. - Det är det.

Man uppskattar inte det goda om man inte har det tråkiga med.

Mm, det är bra.

Vi hade ju en liten konversation innan. Och jag är orolig över den.

Alltså, vi är ju här tillsammans.

Då ska man inte så lätt kunna bara vilja gå.

Det är som sagt…

Det är så jäkla mycket tankar hela tiden och…

Sen är det klart att jag blir orolig när vi går fram och pussas

och du bara, liksom: "Sno inte mitt läppstift",

om och om igen. Det känns lite tråkigt.

Och då blir jag, liksom: Shit, hon kanske backar här nu, liksom.

- Så är det klart jag tänker, liksom. - Ja, okej.

Så är det. Tankarna snurrar lite.

Det blir lite så här: Fasen, här får jag inte en puss

för att du har läppstift på dig, liksom.

Fasen… Shit, vad händer här nu? Liksom.

Så blir jag lite orolig och… Lite klumpar i magen, liksom.

Men som jag märkte när du var stressad i går

med pussar och så där, liksom, att… "Ta inte mitt…"

Men jag säger väl aldrig: "Ta inte mitt…" Jag driver…

- Det har jag full koll på. - Jag skulle aldrig säga:

"Ta inte på mig" eller "Ta inte mitt…" Det är inte den jag är.

Jag säger: "Nej men, nu kommer du och ska ha lite läppstift igen."

Det är ju ett skämt.

Varje gång vi pussas försvinner mitt läppstift.

Det är bara nånting som kanske är, liksom, så här…

"Vill hon verkligen pussas, eller menar hon…"

Vi kanske bara har olika kommunikationssätt?

Så kan det vara.

Det har varit svårt att ta upp de här djupa samtalen.

Våra konversationer är: "Hur är vädret? Vad ska vi ha på oss?"

Förstår du?

Känner du, Daniel, att det här är nånting du vill leva med resten av livet?

Med nån som pratar med dig om vädret?

Det kan jag prata med grannen om.

- Vi pratar om vädret. - Ja. Rätt.

Jag tror att grannen och jag har djupare…

- Förstår du? - Ja…

Min partner ska ju veta allt som händer.

Men det ska vara nånting han vill veta.

För jag, typ, slänger ut ett bete och sen bara: "Take it. "

Jag bara ser om du vill öppna och lyssna. Annars är det inget värde för mig

att ta upp nåt om personen inte vill höra det.

Nej.

Jag är inte ointresserad. Jag vill veta allt.

Men jag tycker… Alltså, för mig är det…

När jag kastar ut nånting är det ju för att se om du lyssnar.

Om jag får typ, så här: "Vad då? Vad hände då? Varför det? Va?"

Då bara… "Jag fick hans uppmärksamhet."

- Då fortsätter jag mata. - Jag förstår.

Kommer inte det, då stänger jag ner.

- Och så kommer den här väggen. - Jag förstår.

Och det är där jag, liksom, känner att vi måste…

Om vi ska nå den dagen där vi ska stå där och säga ja till varandra

så känner jag att vi måste kunna ha de här konversationerna.

För jag vill att du ska lära känna mig och allt som händer bakom de här väggarna.

Men det är svårt att komma dit om man känner att de inte är…

Alltså, att intresset finns att höra.

Men det gör det verkligen. Och du anar inte hur…

…mycket jag tar åt mig när du säger så här.

Det gör jag verkligen. Alltså… Det är från hjärtat.

Jag vill veta allt om dig. Jag förlovade mig med dig av en anledning.

Det är så mycket som jag vill ta reda på om dig.

Så att… Ja. Sorry , om jag missade här.

- Ibland kan jag göra missar. - Det är inte nånting jag förväntar mig…

- Nej? - Att du vet vad jag behöver.

Jag kommer också att göra många misstag.

Som det här med läppstiftet.

Jag gör också missar som jag inte ser. I miss.

Du ska få alla läppstiftspussar… Du ska ha läppstift på hela dig.

Du ska gå runt så. Jag tänker inte bry mig mer om hur du ser ut.

Det är bara röda läppar överallt. "Skyll dig själv."

"Han ville ha kyssar. Han sa det. Han ville ha… Han ville ha allt."

Nej, det… Jag ska försöka att tajma in känslan.

Men jag älskar ju att pussa på dig. Alltså, jäklar.

Nu har vi landat i både det ena och det andra.

Det känns jäkligt bra.

Mm. Vad bra.

Jag hoppas att det hjälper dig med.

- Absolut. - Gör det?

Jag har sagt hela tiden att jag vill ha nån som ställer krav på mig.

Och det minsta skulle vara:

"Du kan väl lyssna när jag vill berätta nåt fint för dig?"

Så att… Det är ju det här jag har bett om.

Så jag ska absolut bli bättre på att vara lyhörd.

Nu är det vi. Nu är det team Fjäll-Storm som…

Som tar det här.

Jag har aldrig varit så säker på att du skulle kunna vara den rätta för mig.

Det vill jag att du ska veta.

Blev glaset halvtomt eller halvfullt nu?

Halvfullt.

Det har jag lärt mig av dig nu. Eller hur?

Man ska aldrig säga "halvtomt" till dig.

"Du är negativ när du säger så.

Man pratar aldrig om halvtomma glas. Man pratar om halvfulla."

- Skål. - Skål.

- Du är grym. - Livet är halvfullt.

Så är det.

- Du kommer bli sjuk. - Jag bryr mig inte.

Så om du blir dödssjuk kommer du inte bry dig?

- Nej. Jag vill hellre lära känna dig… - Fast du lär inte känna mig på det viset…

Jo. Det är så jag uttrycker lite kärlek.

Om jag får pussar. Det kanske inte du gör.

Jag brukar ha lätt att läsa av människor.

Hon är inte lätt att läsa av.

Jag ska börja med kaffe i alla fall, det är nånting jag känner att jag behöver.

Ja.

Som igår…

Så sa hon några saker som gjorde att jag…

Inte kan, liksom, läsa av.

Vart är vi på väg?

- Hur känns det efter igår? - Ehm…

Men igår kändes det bra.

Det var skönt att vi fick en dag där det inte var så tungt och allvarligt.

Och jag fick lite känslor tillbaka från kapslarna,

där vi kunde skratta och skoja. Och det var härligt.

Vad skönt att du säger det.

För jag har känt lite…

Att du har tagit några steg tillbaka och varit lite rädd för det här…

Att vi lär känna varandra.

Mhm. Hur tänker du då?

Nej men, du har uttryckt dig på vissa sätt som har gjort, så här…