A Child of My Own (Un hijo propio)

NETFLIX PRESENTERAR

29 JULI, 2000

Jag har alltid velat bli mamma.

Jag var så hoppfull när jag gifte mig. Jag var 17 år, och gravid.

Det var en orsak till att vi gifte oss, men också…

…för att jag älskade Arturo.

Jag har alltid gillat barn.

Jag har alltid kul med dem.

Och barn, till exempel mina släktingars barn,

har alltid stått mig nära.

Jag har en stor familj. Alla har barn i min släkt.

Alla mina kusiner är mammor.

Så…

Jag gillade att höra: "Hon ska bli mamma!"

Och…

Det var som att uppfylla min dröm att ha en familj.

Sen dagen jag blev gravid och vi gifte oss,

var det vår plan. Jag såg mig själv som mamma.

Bryt!

Jättebra!

Kan vi prova en version med lite mer flow?

Dina repliker är en del av en intervju vi vill imitera,

och karaktären du skulle spela är Ale, från 15 år tillbaka.

Det är som en tillbakablick

gjord av en skådespelerska om den riktiga Ale.

-Casting. Scen 1. Tagning 1. -Tagning.

Det var en så stark önskan…

att… jag drogs in i problem som blev större och större.

Och jag började fatta

du vet,

beslut och vidta åtgärder som blev mer komplicerade.

Tills det inte fanns nån utväg,

ingen återvändo.

ETT EGET BARN

Jättefint.

Så där.

Ett till.

Så där. Gå närmare varandra, tack.

Jättefint. Titta in i kameran.

Perfekt. Le.

Visa er glädje för Ale och Arturo.

Bravo!

VÅRT BRÖLLOP

Bravo!

Så ja, broder!

Kyss! Kyss! Kyss!

När jag gifte mig,

kände jag mig pressad att göra hans familj nöjd.

Jag har alltid känt mig älskad och uppskattad av min familj.

När jag träffade hans familj

kände jag mig inte accepterad av hans mamma.

Jag kände mig tvungen att försöka blidka henne.

Leve brudparet!

Leve brudparet! Rah!

Jag förlorade barnet medan vi bodde med min svärmor.

Jag ville inte träffa nån, men de kom till mitt rum.

En av Arturos fastrar sa: "Varför gråter du?"

"Gråt inte. Det här händer oss alla."

Ja, det är sorgligt.

Hans mamma sa: "Du borde ha varit mer försiktig.

Du kan inte bete dig så.

Hur mår du, Ale?

Jag fick ligga där och lyssna på dem

tills min mamma äntligen kom.

Jag är här, raring.

Varför förlorade jag bebisen?

Det är mitt fel.

Det är mitt fel.

Jag var inte försiktig.

Jag sprang. Jag jobbade. Jag trodde att allt var mitt fel.

Det är inte ditt fel, det är okej.

Vila nu.

Vi har mer än tillräckligt med plats för fester.

Skål!

-Huset är jättestort. -Mycket rymligt.

Superstort.

Såg du köket?

Maten är utsökt!

Huset är väldigt fint, men det är för stort.

-Dessutom har de inte ens barn. -Mamma.

-Eller ska ni fylla det med hundar? -Det räcker!

Ni borde fylla ett rum till.

Du också, farbror?

Vi vill bara att ni ska få uppleva lyckan med en bebis.

Ungar som springer omkring.

Jag vill få ett barnbarnsbarn.

Jag vet, men jag är bara 25.

Ju förr desto bättre.

Annars ser de ut som dina barnbarn istället för dina barn.

Ni kan väl adoptera?

Det är inte samma sak.

Vi kommer att få våra egna barn, okej?

Ale har varit upptagen. Arbetet på sjukhuset är krävande.

-Men snart. -Prioritera.

Det tar tid.

-En till? -Nej, tack.

-Ge mig två, tack. -Ja.

Vad hände efter det första missfallet?

Kort därefter blev jag gravid igen.

Arturo sa till mig: "Du måste vara försiktig. Gör inte så."

Jag sa åt henne att ta hand om sig själv, att ta det lugnt, vila.

Jag jobbar hela dagarna och kan inte titta till henne.

Jag sa till och med: "Om inte för dig, gör det för barnet."

Men hon är envis.

Det är sant.

Så jag förlorade barnet igen. Det var mitt andra missfall.

Efter några år började vi bli oroliga. Jag blev inte gravid.

Det här är svårt för mig. Jag vill ha ett barn, men jag kan inte.

Vad kan vara fel?

Hon blev gravid förut. Varför händer det inte igen?

-Vi använder ju inte skydd längre. -Nej.

Det är som att hennes kropp inte kan behålla bebisen…

Jag vet inte.

Oroa er inte.

Vi ska undersöka din livmoder efter skrapningen som gjordes,

och även analysera din mans sperma.

Vi kan prova en stimulerad intrauterin insemination

för att hjälpa dig bli gravid.

Förhindrar det missfall?

Ingen behandling är 100 % garanterad,

men naturen är vis.

Naturen låter inte ett barn som inte är friskt gå tiden ut.

Ni är väldigt unga, så ni har tiden för er.

Nästan klar.

Det kommer att gå bra.

Tack.

När jag äntligen blev gravid för tredje gången, sa Arturo:

"Den här gången måste du ta det lugnt. Du måste göra si, du måste göra så."

"Du måste stanna hemma."

"Du borde sluta jobba."

Jag frågade om han skojade. Jag vill inte sluta jobba.

Och han sa: "Du är så envis."

Hej, Ale.

-Hej, doktorn. -Hur mår du?

Mycket bra. Inget mer illamående.

Är allt klart?

Hej. God morgon. Kom in.

-Tack. Glöm inte kaffet. -Kommer.

Jag gick till min chef.

Jag grät och sa. "Jag mår illa."

Jag är ledsen, Ale. Du blödde mycket…

Du förlorade barnet.

Inte igen…

Jag beklagar.

Vad ska jag säga till Arturo?

Håll dig lugn.

Slappna av.

Prata med din man. Titta på alternativ.

Det kommer att bli svårt att få en fullgången graviditet.

Jag ska låta dig klä dig.

Jag satte mig i väntrummet

med blandade känslor.

Jag klandrade mig själv.

Jag har varit här i timmar. Kan nån hjälpa mig?

-Du måste vänta på din tur. -Jag behöver bara boka en tid.

Jag ifrågasatte Gud. "Varför? Varför händer det här? Varför?"

Det var då jag träffade Mayra.

Vad är det?

Jag vill bli mamma, men jag kan inte.

Jag ska bli mamma, och jag vill inte.

Ursäkta?

Jag fick just veta det.

Mayra sa…

Jag vill inte ha det.

…att hon ville göra abort.

Pappan vill inte ta nåt ansvar. Han säger att barnet inte är hans.

Och jag… Jag kan inte få ett barn till.

Du kan göra det själv.

Nej. Jag varken studerar eller jobbar. Jag hjälper bara mamma med sysslorna.

Du kan skaffa ett jobb.

Sälja nåt, jag vet inte.

Nej, nej. Jag gillar inte att jobba.

Jag säljer saker ibland.

Nej, jag kan inte få ett barn till.

Jag har redan en flicka.

Om jag kommer hem med ett barn till, kommer mamma att sparka ut mig.

Hon sparkar inte ut dig.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag vet inte.

Jag ger hellre bort det än tar bort det.

Jag vet inte.

Hon sa: "Jag ger hellre bort det än tar bort det."

Ursäkta?

Jag ger hellre bort det.

Menar du allvar?

Ja.

I det ögonblicket tror man att det är Guds verk,

ödet, universum…

Om du är säker tar jag ditt barn.

…som för folk i din väg, och Gud kanske vill att du tar över.

Ja.

Ditt barn kommer aldrig att sakna nåt.

Jag lovar.

Jag heter Mayra.

Trevligt att träffas. Jag heter Ale.

Titta.

Jag jobbar på gyn.

Jag märkte det.

Om du vill kan vi påbörja pappersarbetet så att du kan gå här.

Okej.