Love is Blind (Love Is Blind)

Michael! Jag kommer!

Jag ser fram emot livet med henne.

Jag älskar henne. Tänk att nån som hon existerar.

Du får dras med mig.

När man blundar och föreställer sig livet med nån, så såg jag dig.

Det känns bra att höra.

- Älskar dig. - Älskar dig.

Den passar dig.

Det känns rätt.

- Jag älskar dig. - Och jag dig.

- Är du lycklig? - Ja.

Bra.

Ash är inte min vanliga typ.

Jag gillar mörka drag. Jag har mina preferenser.

Vi har inte haft sex. Dras du inte till mig?

I kapslarna stod det mellan dig och Connor.

Jag uppskattar dig för livslusten och energin du har.

Det är attraktivt.

De senaste dagarna har jag funderat på hur det skulle vara

om jag hade varit med min tvåa.

- Tycker du att vi har bra fysisk kontakt? - Ja. Gör inte du det?

Jag vet inte om känslan är där.

- Sa hon att hon vill göra slut? - Ja.

"Jag kan inte vara i din närhet längre."

Emma tittade på min ring och frågade vad det var.

- Har du träffat Emma än? - Nej.

Jag är nervös. Tänk om hon inte gillar mig.

- Jag har aldrig haft ett sugmärke. - Du kan få ett.

Det vill jag inte.

Du säger aldrig att jag är söt.

- Jag vet inte om du är attraherad av mig. - Nu känns det inte genuint att säga det.

Gjorde dina födelsemärken dig rädd för att skaffa barn?

Ja, definitivt.

Om vi gifter oss och får barn och du blir förbittrad…

Om du blir förbittrad mot barnet och mig… Det kan jag inte leva med.

Kan du slå dig till ro? Är du trött på att flytta?

- Helt klart. - Nya brudar?

Ja, jag ska inte ljuga.

- Umgås du fortfarande med nåt ex? - Ja.

- Sjuksköterskan? - Ja.

Vi sågs i Austin i en vecka.

- Hur var dynamiken mellan er då? - Vi strulade.

Ett sånt förhållande gör mig orolig.

- En öltunna. - Ja.

Det är en studentlya.

Jag är bara en vanlig arbetare. Jag jobbar med containeruthyrning.

Du behöver nån som är mer dominant,

och hjälpa dig, vägleda dig och visa dig nya platser.

När jag såg dig tänkte jag:

"Henne skulle jag kunna fria till."

Vi såg er tillsammans.

Vi trodde att det var ett säkert kort.

Den känslomässiga kontakten fanns där.

Varför sa du inget i Cabo?

Vi kände oss så säkra på våra beslut.

- Jag känner ånger. - Ingen blev sårad.

Jag ska vara ärlig…

Ja.

Kvällen då Jess sa att jag var hennes etta,

berättade jag det för Connor.

- Du visste att vi dejtade. - Ja.

Han sa: "Jag får satsa på Bri, då."

"Då får hon bli min etta."

Bara så du vet.

Det var det som ställde till det. Jag borde inte sagt nåt.

- Hade han satsat på Emma annars? - Ja. Definitivt.

Jag är bara ärlig.

- Hade du gjort slut annars? - Definitivt.

Det som oroade mig var att du var kompis med flera killar

och att de var såna nollor.

Killar som är nöjda med livet och följer med strömmen.

Till skillnad från nån som har tydliga mål för var han vill vara om 5, 10, 20 år.

Man måste ha såna egenskaper.

Det ska vara målinriktade killar.

Jag måste bara säga det.

Jag tänker:

"Hon bort 800 meter bort och är het som fan, och vi klickade."

Får jag fråga en sak? Kan du svara ärligt ringen till trots?

Ja. Vad?

Är du attraherad av mig?

- Jag skulle ta med dig till Four Seasons. - Grejen är…

- Andra kanske ser det som lyx. - Ja.

- "Rumsservice. En ros till mr Fusco." - Sluta.

Sluta.

- Vi hade garanterat haft roligt. - Ja, men…

Vi hade kunnat bli knullkompisar.

Jag såg din Instagram och tänkte: "Ja."

- Ja. - Jag säger bara det.

Du svarade aldrig på mitt meddelande, så jag…

- Jag är ihop med nån! - Jag vet det.

Utan Connor hade jag åkt hem.

Jag skulle inte göra det här med nån annan.

- Utan mr Brightside? - Ja.

Jag är tydligen Andrew Tate.

- Vem? - Den där galningen.

- Jag vet inte vem det är. - Okej. Visst.

- Kev, det här är Emma. - Hej!

- Trevligt att träffas. - Trevligt att träffas.

- Hej! - Hej! Hur är det?

- Bra! Kul att se dig. - Detsamma.

- Jag är Keya. - Jag vet! I egen hög person.

- Precis. Ja. - Kevan i egen hög person.

- Du ser fantastisk ut. - Tack!

- Går det bra om jag sätter mig? - Visst. Det är lugnt.

- Berätta. - Vad hände med dig?

Jag fick alltså…

Jag fick kontakt med två kvinnor.

- Två grymma kvinnor, till hans försvar. - Ja, verkligen.

Men Keya, du är en underbar människa.

Hon är en av de första kvinnorna som jag har öppnat mitt hjärta för.

Jag lärde mig vad jag måste göra som man.

Då ställer man upp för den kvinnan.

- Du har rätt. - Har ni pratat nåt?

Nej, det har vi inte.

- Hur känns det att Keya valde sig själv? - Det är som sig bör.

- Jag har bett om ursäkt. - Jag uppskattar det.

- Jag glömmer dig aldrig. - Så klart.

Skämtar du?

- Så nära! - Jag såg det.

Det var så nära.

Du pratade med Fusco rätt länge. Stötte han på dig?

- Kan vi ta det sen? - Visst.

Du blev ihop med min fru.

Nej, du blev vän med min fru.

Hur känner ni varann?

- Vi träffades i Chicago. - Ja.

Sen sprang jag på dig i Austin. Jag trodde du hade flyttat dit.

Ett tag. Jag åkte mellan Cleveland och Austin.

- Men du letade efter en lägenhet i Austin. - Ja, det gjorde jag.

Jag försökte räkna ut var jag skulle bo. Jag ville ha en lägenhet där.

- Det löste sig. - I Austin?

Det var ett alternativ. Vi har pratat om det.

- Du var där för att träffa ditt ex. - Då, ja.

Du bodde hos ditt ex, sköterskan.

- Hon hade ett uppdrag eller nåt. - Ja, det stämmer.

- Du bodde hos henne. - Ja.

- Så… - Du ser förvirrad ut.

- Det lät lite annorlunda förut… - Vilket av det?

Det lät som om du var på Formel 1 för att träffa henne. Ni strulade.

- Så hon var inte på uppdrag? - Jo, i Austin.

- Jag bodde hos henne. - Hon var alltså där.

- Ja. Det sa jag. - Okej.

- Jag sa det. - Nej.

- Jo. Jag bodde där och vi strulade… - Medan hon var på uppdrag.

- Då tror man att hon inte är i Austin. - Ja.

Hon är resande sjuksköterska och jobbade där i några månader.

Jag bodde hos henne och vi var på F1.

Jag hade inget förhållande då, och hade inte träffat…

Dig hade jag träffat, men inte dig.

- Åkte du tillbaka sen? - Ja.

Det här känns som två mot en. Vad är det?

- Du sa att du var i Cleveland i 1,5 år. - Ja. Jag har min licens där.

Jag bodde där i 1,5 år.

När man säger att man nyss har flyttat till Austin…

- Sa jag det? - Du sa att du hade flyttat dit.

Jag trodde att exet var borta och jobbade och att du lånade hennes lägenhet.

Jag fattade inte att ni bodde där samtidigt.

Under veckan jag träffade dig? Ja. Är det ett problem?

Jag har frågat dig om det flera gånger. Du får mig att känna mig som en idiot.

Och nu förändras historien.

Vet du själv var du var en tisdag i maj för tre år sen?

Nej, men på dig låter det som om du gör det.

Nej.

Vi kan gå igenom min Airbnb tillsammans om du vill.

- Det kvittar. - Nej, för du frågar om det hela tiden.

När du säger att du har bott i Cleveland i 1,5 år…

- Vill du se licensen? - Jag skiter i din licens.

När du säger att du har bott i Ohio i 1,5 år så tror jag på det.

- Det är min bas. - Hon säger att du bor i Austin.

- Och nu har du bott i Florida. - Har jag inte sagt det?

Inte att du bodde i Austin. Du hälsade på en vän.

Den gången, ja. Jag bodde i Austin innan det också, utan mitt ex.

Du blir irriterad när jag frågar saker.

- Jag känner mig attackerad. - Det är ingen attack.

- Varifrån flög du hit? - Från Austin.

- Du sa Cleveland. - Du frågade var jag bodde.

- Varför kom du från Austin? - Jag funderade på att flytta dit.

Det har du aldrig sagt nåt om.

Nej, för jag vet redan svaret. Jag vill inte bo i Austin.

- Är det för att ditt ex bor där? - Nej.

- Träffade inte du nån innan? - Jo.

Har inte du strulat med nån däremellan?

- Nej. - Okej.

Det tvivlar jag på, men det här var inget exklusivt förhållande.

Det kändes inte som nåt du behövde veta.

Jag kan berätta varje gång jag runkar om du vill.

Det var dumt.

- Det var otrevligt. - Nej.

Grejen är att historien ändras så mycket.

Jag har varit öppen med att jag inte haft nån hemmabas på fyra år.

- Du sa att du flög från Cleveland. - Ja, det gjorde jag.

Det var enklare än att förklara hela grejen med…

"Jag flög mellan Austin och Cleveland."

Varför sa du inte det?

Då hade du haft miljontals frågor som jag inte ville besvara,

för de var inte relevanta för processen.

- Vi pratar om giftermål. - Nu är det två mot en.

- Nej… - Det är lugnt. Det är två mot en.

- Du sa det själv. Jag säger bara… - Två mot en.

- Nej, jag försöker vara din vän… - Min vän? Okej.